Hastighetsbroms, maskinb. Se Broms, sp. 247—248. Hastighetsdiagram, mek. Se Diagram 2. Hastighetsmätare kallas hvarje apparat, som mäter en i rörelse befintlig kropps hastighet. För bestämmande af en ur ett eldvapen skjuten projektils hastighet har en mängd instrument konstruerats. De kunna delas i två slag: sådana, vid hvilka projektilens hastighet i anslagsögonblicket bestämmes genom öfverflyttning af dess rörelsemängd på en betydligt större massa än projektilens; och sådana, hvilka mäta den tid projektilen behöfver för att tillryggalägga ett visst vägstycke. De senare äro lättare att handtera samt mera användbara, då projektilbanan är starkare krökt eller hastigheten skall mätas längre från mynningen. Af det förra slaget må nämnas Cassinis vagn samt Robins och Manguins pendlar, af det senare Mathei roterande skifva, Wheatstones och Navez' elektromagnetiska apparater (den senares förbättrad af svensken Wrede) och Leurs' samt den inom svenska artilleriet f. n. nyttjade Le Boulengés kronograf. Denna består i hufvudsak (se fig.) af följande delar: en ungefär 0,6 m. hög ihålig mässingscylinder, A, på underlag af trä (försedt med ställskrufvar för att gifva cylindern lodrätt läge), två elektromagneter, B och C, ett bord, D, som står i förbindelse med den af fjädern E fasthållna knifven F, samt två på elektromagneterna hängande stålcylindrar, G, tidmätaren, och H, antecknaren. På G äro fästa två hylsor, K och L, af mjukt zinkbleck. Framför kanonen, på bestämda afstånd, stå två trådskärmar, M och N, af hvilka den närmast kanonen befintliga (M) har ledning till B och den andra till C. Båda ledningarna äro försedda med galvaniska batterier och kunna samtidigt brytas genom en för dem gemensam strömbrytare. När apparaten skall begagnas, regleras först strömmen, så att den blir lagom stark. Båda ledningarna brytas medelst strömbrytaren, hvarvid H och G samtidigt falla och den genom H:s stöt mot bordet D lösgjorda knifven F slår ett märke i hylsan K på ett ställe motsvarande instrumentets tid, d. v. s. tiden från ledningarnas brytande till märkets inslående. Detta tillvägagående kallas att taga en disjunktion. Därefter upphängas åter cylindrarna G och H, hvarpå skottet bör omedelbart aflossas. När nu kulan går genom skärmen M, afbrytes ledningen till B, och G faller; när sedermera projektilen i skärmen N afsliter en eller flera trådar och därigenom afbryter ledningen till C, faller H, och knifven F gör ett märke i L. Afståndet till detta märke från G:s nollpunkt (den punkt, som befinner sig i höjd med knifeggen, då G är upphängd) uppmätes, hvarefter den däremot svarande tiden, beräknad enligt lagarna för fritt fall, afläses i en tabell. Skillnaden mellan denna tid och instrumentets tid motsvarar den tid projektilen behöft för att gå mellan skärmarna. H. W. W. (G. af Wdt.)

Hastighetsparallellepiped. Se Hastighet. Hastighetsparallellogram. Se Hastighet. Hastighetspolygon. Se Hastighet.

Hastings (i dälden), med Allhelgonakyrkan på förgrundsklippan och borgruinerna på den bakre.

Hastings [he͡ı'stiȵṡ]. 1. Stad och sedan 1888 eget grefskap (18,2 kvkm.), förr hörande till engelska grefsk. Sussex, den förnämsta af de under namnet Cinque ports (se d. o.) kända städerna, ligger i en på alla sidor (utom mot s.) af klippor och kullar omgifven dal vid Kanalen. 67,477 inv. (1907). H. är en af Englands mest besökta badorter. Det sunda klimatet i stadens lägre, mot nordanvinden skyddade del anses synnerligen lämpligt för lungsiktiga. På en klippa i v. stå ett cirkelrundt torn och några andra lämningar af ett slott, sannolikt uppfördt af Vilhelm Eröfraren. V. om H. ligger den fashionabla förstaden S:t Leonards. — Staden (i krönikorna kallad Hæstingas, på Bayeux-tapeten Hestingaceastra) är mycket gammal och var betydande redan i angelsaxarnas tid. Vilhelm Eröfraren anlade ett befäst läger och uppförde en träfästning på den klippa, där sedan slottet byggdes. Från detta läger drog han med en här af till största delen kavalleri och bågskyttar morgonen 14 okt. 1066 till angrepp på den angelsaxiske konungen Harald Godwinsson. Denne hade uppställt sin armé, som uteslutande bestod af fotfolk, på en höjd invid H. (nu Battle). Så länge angelsaxarna höllo sig kvar på höjden, trotsade de normandernas alla anfall, men då Vilhelm genom en låtsad flykt lockade en del af dem att förfölja och deras linje därigenom bröts, kunde normanderna tränga uppför höjden. Där uppstod då en mördande strid, som slutade först på kvällen och med angelsaxarnas fullständiga nederlag. Bland de fallne voro konung Harald och två hans bröder. Följden af slaget vid H. blef att England eröfrades af normanderna. — 2. Stad i nordamerikanska staten Nebraska, vid flera järnvägslinjer. 7,188 inv. (1900; mot 13,584 inv. 1890). Presbyterianskt college. Stor spannmålshandel. — 3. Stad i nordamerikanska staten Minnesota, vid Mississippi, nedanför S:t Paul. 3,811 inv.(1900). Ångsågar, järnindustri, spannmålshandel. (J. F. N.) Hastings [he͡ı'stiȵṡ], gammal engelsk adelssläkt, hvilken omtalas som inflytelserik redan i början af 1200-talet under baronernas strider med konung Johan utan land. Henry H., 1:e baron H., d. 1268, stred på Simons af Montfort sida vid Lewes (1264) och Evesham (1265). Han var gift med en