Fig. 2. Dansande hawaiier. (Efter J. Cook.)

Fig. 3. Hawaiisk kvinna.

kapplöpning, kulspel (maika), simning och danser (fig. 2), af hvilka den lättfärdiga huladansen var mest omtyckt. Kannibalismen var hos dem en religiös handling. Liksom alla polynesier voro de duktiga sjömän. De voro delade i tre stånd, adel, präster och det arbetande folket. Tabu var hos dem mer öfverdrifvet än hos andra polynesier. — Efter öarnas upptäckande ha ditflyttat européer (och amerikaner); de härskande i landet äro nu amerikaner, tyskar och engelsmän. Sedan 1877 har därtill kommit en mängd portugiser från Azorerna (1900 voro de 15,675). 1852 började man införa kinesiska kulier, med dem ditfördes den förfärliga spetälskan, som härjade företrädesvis bland infödingarna, men genom afsöndring till ön Molokai nu så aftagit, att på denna ö sjukdomsfallen nedgått till omkr. 900. Kinesernas antal var 1900 25,767. Med ögruppens förening med Förenta staterna upphörde inflyttningen af kinesiska arbetare. På senare tider ha ock japaner i stor mängd strömmat dit; deras antal var 1884 116, men 1900 61,111. — Ett svårt missförhållande är den stora öfvervikten af mankönet (1900: 106,369 män mot 47,632 kvinnor; 45 kvinnor mot 100 män). Hela invånarantalet steg 1900 till 154,001 och uppskattades 1906 till 192,407 inv. (12 inv. på 1 kvkm.). Däraf kommo (1900) på Oahu, som är den viktigaste af öarna, 58,504 inv., på Hawaii 46,843, på Maui 25,416, på Kauai och Niihau tillsammans 20,734, på Molokai och Lanai tillsammans 2,504. Infödingarna äro hufvudsakligen jordbrukare, amerikaner, engelsmän och tyskar mest köpmän, plantageegare och handtverkare, kineser, japaner och portugiser arbetare. Nästan alla infödingar äro kristna. 1896 voro 23,773 protestanter, 26,363 katoliker, 44,306 buddister, 4,886 mormoner; en anglikansk och en katolsk biskop residera i Honolulu. 1905 funnos 204 skolor med 687 lärare och 20,400 lärjungar. Folkskoleundervisningen är kostnadsfri och obligatorisk för barn af 6—15 år. Engelska är undervisningsspråk i alla skolor, offentliga och enskilda, men andra språk kunna därjämte läras. Jämte nämnda folkskolor finnas (i Honolulu) normalskola jämte slöjdskola (svensk slöjd) samt "high school", som åtnjuter stort anseende. Lahainaluna-seminariet (grundadt 1831) meddelar undervisning i jordbruk, träslöjd, boktryckeri och maskinritning, och en förbättringsanstalt för vanartade gossar lämnar undervisning i skilda yrken. Den bästa tekniska undervisningen meddelas af enskilda skolor, bland hvilka de förnämsta äro de, som grundats af mrs Bernice Puahi Bishop (den sista ättlingen af Kamehameha I) och underhållas genom af henne skänkta jordagods. Till hennes stiftelser hör ock ett polynesiskt etnologiskt museum (gr. 1889). Den högsta läroanstalten är Oahu college ö. om Honolulu. — De viktigaste näringskällorna äro jordbruk, boskaps- och fårskötsel. Omkr. en tjugondel af arealen är odlingsbar; mest uppodlad är Kauai. Mest odlas socker (389,400 ton 1906). Kaffeplantagerna lämna en af de bästa kaffesorter på jorden (export 1905—06 för 250,000 doll.). Äfven ris är en viktig jordbruksartikel, ehuru exporten till följd af den stora invandringen aftager. Äfven hudar, skinn och talg samt ull utföras. På Lanai finnas 30,000 får. Hvalfångsten var förr betydlig, men nu finnas knappt hvalar i dessa vatten. Industrien är stadd i sin första uppkomst; den enda exportartikeln är melass. Handeln går hufvudsakligen på Förenta staterna, men då ögruppen utgör ett territorium i dessa, är endast handeln med utlandet fullt känd. Införseln från utlandet uppgick i värde 1906 till omkr. 3,2 mill. doll. och utförseln till 56,300 doll. Under året 1905—06 infördes från Förenta staterna varor för 11,7 mill. doll., och från H. utfördes för 26,8 mill. doll., hvaraf socker för mer än 25 mill. Införseln består af manufakturer, viktualier, byggnadsvirke, tobak, metallvaror, spirituosa. Nästan hela utrikeshandeln går öfver Honolulu; andra betydligare hamnar äro Hilo på Hawaii, Koloa på Kauai och Luhaina på Maui. Tillsammans funnos 1907 240 km. järnvägar på öarna. Telegrafer och telefoner finnas på hufvudöarna, som nu äro förenade också genom trådlös telegraf. — Det forna konungariket H. blef republik 17 jan. 1893 och ett territorium i Amerikas förenta stater 14 juni 1900. Enligt författningen af 30 april 1900 består representationen af en senat af 15 led., som väljas för 4 år, och ett representanthus af 30 led., valda för 2 år. Husen sammanträda en gång hvartannat år till ett möte på högst 60 dagar. Valrätt och valbarhet tillkomma hvarje manlig medborgare i Förenta staterna, som fyllt 21 år, har bott i territoriet minst ett år före valet och kan tala, läsa och skrifva engelska eller hawaiiska språket. Guvernören, en sekreterare och de tre domarna i Högsta domstolen utses af Förenta staternas president,