folket som H., äfven om hans framställning ofta är alltför förskönande. Hans skildringar af Japan finnas samlade i volymerna Glimpses of unfamiliar Japan (2 bd, 1894), Out of the east (1895), Kokoro (1896), Gleanings in Buddha fields (1897), Exotics and retrospectives (1898), In ghostly Japan (1899), Shadowings (1900), A japanese miscellany (1901), Kotto (1902), Kwaidan (1904), Japan, an attempt at interpretation (1905). Åtskilliga af hans skrifter finnas öfv. till svenska af Karin Hirn, ”Exotica” (I, med biogr. inledning af Y. Hirn, 1901, 4:e uppl. 1907, II, 1903), ”Spöken och drömmar från Japan” (1904) och ”Natalika” (1905). Jfr E. Bisland, ”Life and letters of L. H.” (2:a uppl. 1906), och J. Mortensen i ”Likt och olikt” (1908). J. M. Hearst [hə̄′st], William Randolph, nordamerikansk tidningsegare och politiker, f. 1863 i San Francisco, egnade sig efter afslutade universitetsstudier åt journalistik och blef 1886 egare och utgifvare af ”San Francisco examiner”. Han inköpte 1895 den vidt spridda tidningen ”New York journal” och har sedermera tid efter annan inköpt eller uppsatt flera andra tidningar i New York, Chicago, Boston, Los Angeles o. s. v., så att den s. k. ”Hearstpressen” numera är utgrenad öfver Unionens skilda delar och dess oerhörda spridning satt H. i stånd att starkt påverka allmänna meningen. H:s tidningar utmärkas i regel af stark sensationslystnad och den ytterligaste hänsynslöshet i den politiska och personliga polemiken. Från den ”gula pressen” i öfrigt skilja de sig genom sitt konsekvent fullföljda fälttåg mot trustväsendet och dess ledande män. H. var 1903—07 medlem af kongressens representanthus och tillhörde där det demokratiska partiet. Han sökte förgäfves 1905 på ett kommunalsocialistiskt program bli vald till borgmästare i New York och uppträdde 1906 som kandidat till guvernörsposten i staten New York, häftigt bekämpad af den demokratiska partiledningen och af president Roosevelt (genom ett tal af statssekreteraren Root) direkt utpekad som en farlig demagog. H. föll igenom, och hans försök att få valet upphäfdt afvisades efter en först 1908 afslutad ny rösträkning. H:s förhållande till den demokratiske presidentkandidaten Bryan har varit skiftande; efter att förut ha understödt dennes kandidatur, uppställde han under 1908 års kampanj en oberoende anti-trustkandidat och igångsatte i demonstrationssyfte till dennes förmån en våldsam agitation, hvari för såväl republikanska som i synnerhet demokratiska trustmagnater komprometterande afslöjanden af privatbref rörande deras otillbörliga inflytande på ämbetstillsättningar spelade hufvudrollen. H. beskylles ofta för att som politiker främst drifvas af personlig maktlystnad; i alla händelser har hans förknippande af sociala reformkraf med chauvinistisk sensationsjournalistik mot honom i vida kretsar framkallat djup misstro. V. S—g. Heart’s Content [hā′ts kənte′nt], hamnplats vid Trinity bay på Newfoundland, angöringsplats för tre transatlantiska kablar. 1,079 inv. (1901). (J. F. N.) Heat [hī′t], eng., sportt., löpning, delad i flera afdelningar eller ”skeden”, så att segraren skall två eller flera gånger ha passerat målet som n:o 1 för att erhålla priset. S. k. heats äro enligt svenska jockeyklubbens reglemente för kapplöpningar icke tillåtna. — Om dead heat se Död löpning. B. C—m. Heathfield [hī'thfīld], lord. Se Eliott, G. A. Heath town [hī'th-ta͡un] l. Wednesfieldheath, stad i engelska grefsk. Stafford, förstad till Wolverhampton. 9,441 inv. (1901). J. F. N. Heaton Norris [hī'tn nå'ris], stad i engelska grefsk. Lancaster, vid Mersey, midt emot Stockport. 9,474 inv. (1907). Bomulls- och järnindustri. J. F. N. Heautognosi (af grek. heauton, sig själf, och gnosis, kunskap), själfkännedom. Jfr Gnothi seauton. Heautontimorumenos, grek. (af heauton, sig själf, och timoreisthai, plåga), "själfplågaren", namn på ett lustspel af romerske skalden Terentius (se d. o.). Heaviside [he'visa͡id], Oliver, engelsk elektriker, f. 1850 i London, var en tid anställd i ett af de engelska telegrafbolagens tjänst, men har sedan 1874 lefvat som privatman och vetenskaplig författare, på senare tiden med understöd af engelska staten. H. är en af de mest betydande teoretikerna på den moderna elektricitetslärans område. När Maxwell dog (1879), hade ännu ingen helt förstått hans nya teori för de elektromagnetiska fenomenen, och denna förelåg heller icke i sådan form, att den var lätt begriplig. H. är den förste, som har framställt teorien i klar form, i det han eliminerade de öfverflödiga hjälpstorheter, som komplicerade Maxwells ekvationssystem, och rättade åtskilliga fel och ofullkomligheter i Maxwells form af dessa ekvationer för det fall, att mediet är i rörelse. Till samma form af ekvationssystemet kom senare H. Hertz, och det är först i denna Heaviside-Hertziska form, som Maxwells teori har blifvit allmänt förstådd. Samtidigt med att H. bragte den yttre formen för denna teori till klarhet, förvärfvade han sig en djupare inblick i dess innehåll än någon annan under tiden, innan Hertz utförde sina epokgörande experiment. H:s afhandlingsserie Electromagnetic waves (1888) torde ännu vara den viktigaste källan till de elektromagnetiska vågornas teori, oaktadt den till största delen är skrifven före Hertz' experimentella upptäckt af dessa vågor. Hans arbeten på detta område ha också haft stor praktisk betydelse, särskildt därigenom att han påvisat, att betingelsen för telegrafering eller telefonering på stora afstånd är ökning af linjens själfinduktion. För utvecklingen af den senare framställda elektronteorien och för begripandet af de senare upptäckta röntgenstrålarna har hans afhandling Electromagnetic effects due to the motion of electrification through a dielectric (1889) varit af grundläggande betydelse. Stor uppmärksamhet har också H:s påvisande af de internationellt antagna elektriska enheternas irrationalitet väckt. Till någon reform af de praktiska enheterna har detta ännu icke fört, men användningen af H:s "rationella" enheter vinner ständigt större utbredning bland teoretikerna. H. har också varit en af de ifrigaste förkämparna för vektoralanalysens användning i den matematiska fysiken. H:s afhandlingar intill 1892 ha utkommit samlade i Electrical papers (1892). Af ett större verk öfver modern elektricitetslära, Electromagnetic theory, äfven innehållande hans vektoralanalys, ha 2 bd utkommit (1893—99). V. B. Heavitree [he'vitrī], stad i engelska grefsk. Devon, östlig förstad till Exeter. 7,529 inv. (1901). Dårhus. J. F. N.