som för sitt varma och intelligenta soloföredrag
af i synnerhet nyare violinsaker, såsom Bruchs
och Svendsens konserter. Om den nordiska
musikens propagerande i Tyskland inlade
H. särskild förtjänst. Sverige besökte han
1875 och 1881, sistnämnda år i förening med
sin fru, född
Marie Hertwig, en duktig pianist.
A. L.*
Heckmondwike [he'kməndωa͡ik], stad i West
Riding af engelska grefsk. York. 9,459
inv. (1901). Yllefabriker, spinnerier,
maskinverkstäder och kolgrufvor.
(J. F. N.)
Heckscher, Isidor, dansk-svensk juridisk
och nationalekonomisk författare, f. 2 nov. 1848
i Aalborg, ingick efter afslutade juridiska
studier vid Köpenhamns universitet 1872 som
tjänsteman i danska justitiedepartementet, men
öfverflyttade 1875 till Stockholm som biträde
i sin farbroders, bankdirektören Edvard H:s
(f. 1831, verksam i Sverige sedan 1857),
bankiraffär och öfvergick därifrån 1884 till
Industrikreditaktiebolaget som kontorschef. 1885
utnämndes han till juris doktor vid Köpenhamns
universitet efter att ha försvarat afhandlingen
Kreditsalget og sælgerens standsningsret. Vid
danska konsulatväsendets omorganisation blef
H. 1896 Danmarks förste utsände generalkonsul
i Sverige, med säte till en början i Göteborg,
från 1900 i Stockholm. 1906 blef han led. af
danska kommittén för omorganisation af
utrikesministeriet och Danmarks representation
i utlandet, och 1908 var han led. af kommittén
för ordnande af fondaffärerna på Stockholms
börs. H. har sedan midten af 1870-talet
idkat skriftställarverksamhet i danska,
svenska och norska tidskrifter. Bland hans
skrifter må, utom doktorsafhandlingen,
nämnas
Om anvisningen som retsinstitut
(i "Tidsskr. f. retsvidenskab", 1889),
Om
spekulationsforretninger og deres bedömmelse
fra retsordenens standpunkt (förhandlingsämne
vid 1890 års nordiska juristmöte),
Nye bidrag
til bedömmelse af spekulationsforretningers
retsgyldighed (i "Tidsskr. f. retsv.", 1895),
Växelrättsliga legitimationsfrågor i belysning
af nordisk rättskipning (i "Nytt jurid. arkiv",
1893),
Om begrebet köbmand i nordisk ret (i
"Tidsskr. f. retsv.", 1901). Han har utgifvit
i svensk öfv. och försett med ett tillägg
lord Goschens "Läran om utländska växelkurser"
(1892) och utarbetat flera afdelningar i 1:a
och 2:a svenska uppl. af Rothschilds "Handbok
för köpmän". I "Tidsskrift for retsvidenskab"
har H. regelbundet meddelat referat af svenska
rättsfall alltsedan 1896. Hans konsulatrapporter
från Göteborg och Stockholm — delvis publicerade
i dansk "Nationalökonomisk tidsskrift" och för
de senaste åren i danska utrikesministeriets
"Meddelelser" — innehålla upplysande redogörelser
för olika sidor af Sveriges ekonomiska lif.
Heckscher, Johann Gustaf Wilhelm Moritz, tysk
statsman, f. 1797 i Hamburg, d. 1865 i Wien,
advokat i Hamburg, började 1840 redigera den
politiska afdelningen i "Hamburger nachrichten"
samt invaldes 1848 i vorparlamentet och
nationalförsamlingen, där han slöt sig
till vänstra centern. I den 1848 bildade
riksministären öfvertog H. först justitie-,
sedan utrikesportföljen. Under parlamentets
förhandlingar om Malmöfördraget mellan Tyskland
och Danmark s. å. blef han utsatt för häftiga
anfall och måste afgå som riksminister. 1849
organiserade han tillsammans med
Welcker, Hermann, Würth o. a. det
s. k.
stortyska partiet, bekämpade sålunda
förslaget om ett ärftligt tyskt kejsardöme
med konungen af Preussen som kejsare,
men kom med sina anhängare i minoritet
vid författningsfrågans afgörande (27 mars
1849). Kort därefter återupptog H. sin verksamhet
som advokat i Hamburg. 1853 blef han hanseatisk
ministerresident i Wien.
Hectocotylus, zool. Se
Papperssnäcka.
Hector [he'ktə], mrs
Annie, engelsk
romanförfattarinna under pseudonymen
Mrs. Alexander, född
French i Dublin
omkr. 1825, d. 1902, skref en mängd
förströelseromaner, som vunnit en vidsträckt
kvinnlig läsekrets och till stor del öfversatts
på svenska, bl. a.
Her dearest foe (1876;
"Hennes käraste ovän", 1878) och
The heritage
of Langdale (1877; "Langdales arfgods", 1891).
Hecuba, astron., en af småplaneterna,
bildar jämte en del andra småplaneter en
bekant grupp,
Hecubagruppen, hvilken utmärkes
däraf, att den dagliga medelrörelsen för dessa
planeter är nära dubbelt så stor som Jupiters.
B—d.
Hecuba (grek.
Hekabe). Se
Priamos.
Hecubagruppen, astron. Se
Hecuba.
Hed, nord. myt. Se
Heid.
Hed, en i allmänhet jämn landsträcka, hvilken
vanligtvis är sandig, torr och ofruktbar,
stundom äfven sumpig, endast på enstaka ställen
tillåter en sparsam odling och i regel bär en
mycket enformig vegetation, gräs, mossor och
ljungväxter, bland hvilka den vanliga ljungen
(
Calluna vulgaris) är i Europa den mest
förekommande. Hedar lämpa sig dock vanligen
till skogsodling. Den största hedsträckning i
Europa är den, som går från Vendsyssel genom
Jylland, Hannover, Oldenburg och Westfalen in
i Nederländerna och norra Belgien. Stäpperna
i södra Ryssland och nordvästra Asien ha en
likartad natur.
Hed, socken i Västmanlands län, Skinnskattebergs
bergslag. 10,780 har. 2,053 inv. (1908). H. utgör
ett konsist. pastorat i Västerås stift, Köpings
kontrakt.
Heda, socken i Östergötlands län, Lysings
härad. 2,224 har. 926 inv. (1908). Annex till
Rök, Linköpings stift, Lysings kontrakt.
Kyrkan, en af Sveriges märkligaste
landskyrkor, har vid södra sidan, å vapenhusets
vanliga plats, en korliknande byggnad
med absid, i hvars södra sida finnes en
enastående, präktigt ornerad piscina (se fig.).
Nisch med piscina i Heda kyrka.
Hedalen. 1. Dalgång i Söndre Aurdals socken,
i Valders, Kristians amt (Norge),
hvilken genomflytes af Urula. Stafkyrka.
— 2. En af Gudbrandsdalens
sidodalar i Vaage socken, Kristians amt,
hvilken genomflytes af den forsande Sjoa, som
utgör afloppet
