— Ordenspalatset härjades under kommunen 1871 af mordbrand, men har sedermera restaurerats. Till orden höra tre uppfostringsanstalter för kvinnliga släktingar till ordensmedlemmarna; den förnämsta är Maison de Saint-Denis, grundlagd 1809 i det gamla klostret Saint-Denis; de båda andra, Maison d'Écouen och Maison des Loges äro dess filialer. Eleverna utses af presidenten på förslag af storkansleren; 400 friplatser finnas och lika många för betalande i Saint-Denis, 40 i hvardera af filialerna. Litt.: Lamathière, "Panthéon de la légion d'honneur" (6 bd, 1878—84), Jerrold, "Story of the legion of honour" (1877), Bonneville de Marsangy, "La légion d'honneur 1802—1900" (1900), och Brasier, "Histoire des maisons d'éducation de la légion d'honneur" (1901). (V. S—g.) Hedersomnämnande, lägsta slaget af utmärkelse vid pristäfling. Hederspris, vid täflingar, utställningar o. d. utdeladt särskildt pris, som ej ingår i serien första, andra o. s. v. pris, men ofta tillfaller förste pristagaren som ytterligare erkännande. Hedersprofessor. Se Professor. Hederstierna, svensk adlig ätt, som härstammar från tullnären i Båstad, Magnus Scherna, hvars fem söner 1717 adlades med namnet H. 1. Erland H., den ofvannämnde Magnus Schernas son, sjöofficer, f. 1676 i Båstad, d. 11 nov. 1730, ingick 1688 som volontär vid flottan, men lämnade den 1690 för att gå i utländsk tjänst. Han utmärkte sig sedermera i flera sjöstrider och deltog bl. a. i belägringen af Palamos i Katalonien. 1700 blef han kapten i svensk tjänst, där han utmärkte sig vid åtskilliga strider i finska skärgården. Under sjöslaget vid Rügen (1715) tjänstgjorde han på skeppet "Enigheten" under amiral Henck; men då den senare redan vid stridens början stupade, öfvertog H. befälet och förde det med mod och tapperhet till stridens slut. S. å. befordrades H. till kommendör och upphöjdes 1717 i adligt stånd. 1722 blef han schoutbynacht. 2. Fredrik Ludvig Salomon H., sonsons sonson till Erland H:s broder, Peter Scherna, adlad H., ämbetsman, f. 21 dec. 1828 på Hellinge, Näsby socken, Jönköpings län, d. 8 okt. 1900, blef 1847 underlöjtnant vid Kalmar regemente, fick 1859 kaptens afsked och egnade sig sedermera åt landtbruk. Han tog med utmärkelse del i riksdags- och kommittéarbeten, hvilket medförde hans inkallande i statsrådet (Posses ministär) såsom chef för Civildepartementet 19 april 1880. 5 okt. 1883 utnämndes han till landshöfding i Västmanlands län. I detta ämbete verkade H. till sin död och egnade därvid särskildt sin uppmärksamhet åt vattenafledningsfrågor, väg- och brobyggnader samt lasarettsväsendet. H. var led. af Första kammaren 1868—77 för Jönköpings län och 1878—87 för Göteborgs och Bohus län samt af Andra kammaren 1888—91 för Västerås och Köping. H. var 1876 led. och 1877 ordf. i kommittéerna ang. järnvägstrafikstyrelsens förvaltning, led. af 1876—78 års kommitté ang. döfstumundervisningens ordnande och (sedan febr. 1878) af 1877—78 års kommitté ang. tillverkning och försäljning af brännvin; han var ordf. i 1884—89 års arbetarförsäkringskommitté och sträfvade i denna egenskap ifrigt att åstadkomma ett för arbetarna gagneligt resultat. Han kallades 1880 till led. af Landtbruksakad. 3. Karl Fredrik Vilhelm H., den föregåendes son, ämbetsman, f. 1 dec. 1861 på Torsjö i Höreda socken, Jönköpings län, blef 1880 student i Uppsala, aflade 1886 juris kandidatexamen och inskref sig s. å. i Svea hofrätt, där han, som 1888 blifvit vice häradshöfding, 1898 avancerade till assessor. 1900 förordnades H. till revisionssekreterare, utnämndes 1903 till expeditionschef i Sjöförsvarsdepartementet och 1906 till justitieråd samt kallades 29 maj s. å. till konsultativt statsråd i Lindmans ministär. 1. L. H.* Hedersvakt. Se Honnörsvakt. Hedervärda ståndet, den officiella benämningen på de till riksdag samlade bondefullmäktige (se Bonde, sp. 1091). Hedeselskab, Det danske, stiftades 28 mars 1866 på ett möte i Aarhus i syfte att främja de jylländska hedarnas fruktbargörande. Det leddes till en början af kapten (sedermera öfverstelöjtnant) E. M. Dalgas (se denne) ända till hans död, 1894, fortsattes senare i samma anda och har i utomordentlig grad verkat till hedarnas odling och plantering. Det har efter hand själft anlagt 25 plantager med inalles 6,200 har planterad areal, men har dessutom lämnat ledning vid anläggningen af 1,800 privata plantager med 40,000 har planterad areal och utöfvar ständig tillsyn öfver dessa. Urspr. planterades dvärgtall jämte gran, men efter hand borthuggas dessa för att brukas vid tillverkning af träkol och tjära. Vidare har det anlagt kanaler af sammanlagdt 375 km. längd för att nyttja åarnas vatten till jordens öfverspolning och därigenom skapat 6,700 har ängsmark samt genom talrika mindre vattenregleringar förbättrat mer än tredubbla arealen jord. Det har funnit och öppnat 1,600 märgelgrafvar och byggt 3 särskilda järnvägar för att forsla märgel från fyndorterna till de områden, som äro i behof däraf; en än större mängd transporteras på själfva statsjärnvägarna. Slutligen har det begynt en planmässig mosskultur och i detta syfte upprättat två särskilda mosstationer. Genom sitt föredöme och sin vägledning såväl som genom sina småskrifter och sin tidskrift (sedan 1880) har det spridt intresse för och kunskap om hedarnas behandling bland befolkningen och hos denna ingjutit tillit till hedesakens fromma. Medan det 1866 hade knappt 700 medlemmar, hade antalet 1906 stigit till 4,600, och statens årliga understöd har småningom vuxit till 300,000 kr., så att sällskapet blifvit en af landets största offentliga institutioner. Genom dess verksamhet har samlade arealen af hedar och ouppodlade mossar, som 1866 var 6,600 kvkm., minskats till omkr. hälften, medan antalet inbyggare i de tre västliga amten i Jylland (Viborgs, Ringkjöbings och Ribe amt), där hedarna finnas, har vuxit från omkr. 200,000 (1860) till 337,000 (1906) eller med 70 proc. — större tillväxt än för någon annan del af landtbefolkningen i Danmark. E. Ebg. Hedeskoga, socken i Malmöhus län, Herrestads härad. 774 har. 533 inv. (1908). Annex till Bjeresjö, Lunds stift, Ljunits och Herrestads kontrakt. Hedesunda, socken i Gäfleborgs län, Gästriklands östra tingslag. 48,924 har. 4,845 inv. (1908). H. utgör ett konsist. pastorat i Uppsala stift, Gästriklands östra kontrakt.