Om pyridinens platinabaser (1886) och Om trypsindigestionen (1893, båda i Lunds univ:s årsskrift). Über die bildung von arginin aus proteinkörpern (i "Zeitschrift für physiologische chemie", 1895) och andra uppsatser om ägghvitans klyfningsprodukter i samma tidskrift, Über die permeabilität der blutkörperchen (1897, i "Archiv für die gesammte physiologie"), belönt med Alvarengapriset, An explanation of the influence of acid and alkali on the autolysis of organs (i festskrift tillegnad O. Hammarsten, 1906) samt bidrag till "Journal of physiology" och "Biochemical journal" rörande trypsin. <img l>

Hedio (Heid), Kaspar, badensisk reformator, f. 1494 i Ettlingen i Baden, d. 1552, studerade i Freiburg, där han af Capito vanns för reformationen. 1520 blef han hofpredikant och senare andlig vikarie i Mainz, men flyttade 1523 till Strassburg, blef där 1529 professor i teologi och predikant vid katedralen. Det var hufvudsakligen där, som han jämte Capito och Bucer nitiskt verkade i reformationens anda. 1541 kallades han tillika med den sistnämnde af kurfursten Gebhard af Köln till dennes residensstad, Bonn, för att i ärkestiftet införa reformationen; men när försöket misslyckades, återvände han 1543 till Strassburg. H:s skrifter, som numera icke ega något framstående värde, äro af historisk-filologiskt och exegetiskt innehåll. Jfr Spindler, "H., essay biografique" (1864). E. J. Ö.* Hedjas (Hedsjas), Hedschas,, Hidjas, El-. 1. Det arabiska kustområdet vid Röda hafvet mellan 22° och 28° n. br. — 2. Turkiskt vilajet, omfattande nämnda landskap. Omkr. 250,000 kvkm. 300,000 inv. Där ligga Mekka och Medina och deras hamnstäder Djidde och Janbo-el-Bahr. Den betydligaste arabstammen i området är Benî Harb. J. F. N. Hedjasbanan (Hamidije-banan), den järnväg, som, utgående från Damaskus, där den står i förbindelse med järnvägarna från Beirut och Haifa och kommer att förenas med det anatoliska järnvägsnätet, skall förmedla pilgrimstrafiken till de heliga städerna Medina och Mekka. Den följer hufvudsakligen utmed den gamla pilgrimsvägen till Mekka, påbörjades 1901, hade hösten 1908 hunnit (öfver Maan) till Medina (1,300 km.) och anses 1910 kunna nå fram till Mekka. Wbg. Hedjir (Hedsjir, Hedschir), El (Madain Saleh), gammal ruinstad i El Hedjas i Arabien, vid järnvägen mellan Damaskus och Medina, ungefär under 26° 50′ n. br. På Ptolemaios' tid, då staden kallades Egra, var den en hufvudstation för handeln med guld och rökelse. Nu ligga på platsen 4—5 af lera uppförda och med murar omgifna byar. I sandstensklipporna finnes ett hundratal grafkamrar med inskrifter. (J. F. N.) Hedjra l. Hidjra, arab. (latiniseradt hegirá), vanligen öfversatt med "flykten" l. "utvandringen", riktigare "brytningen", betecknar särskildt profeten Muhammeds utvandring från Mekka till Medina. Denna tilldragelse har af muhammedanerna valts till utgångspunkt för deras tidräkning. Detta skedde under Omars regering, men den nya eran räknades emellertid icke från den dag Muhammed anlände till Medina, utan från den första dagen i det år, under hvilket denna händelse inträffade, d v. s. fredagen 16 juli 622. Som araberna räkna dygnets början från solnedgången, uppgifva andra den närmast föregående dagen, således torsdagen 15 juli, som det första muhammedanska årets första dag. Detta är ett månår, bestående af 354 dagar, och indelas i 12 månader, af hvilka de udda ha 30 och de jämna 29 dagar. I händelse af skottår, hvilket inträffar 11 gånger på 30 år, har årets sista månad 30 dagar i st. f. 29. De arabiska månadsnamnen äro följande: 1. Muhárram, 2. Sáfar, 3. Rebī‘ el-áuwal (Rebī‘ I), 4. Rebī‘ et-tānī (Rebī‘ II), 5. Djumā́da el-ūlā (Djumada I), 6. Djumā́da el-āchira (Djumada II), 7. Rádjab, 8. Scha‘bā́n, 9. Ramadā́n, 10. Schauwā́l, 11. Du-l-ká‘da, 12. Du-l-hiddja. I arabiskan förekomma äfven andra, yngre former, såsom Gamād auwal och G. tānī (5:e och 6:e månaden), i turkiskan ha de arabiska orden ett afvikande uttal, t. ex. Djemādī (Djemāzī) ul-evvel och Djemādī ul-achyr, och dessutom citeras månadsnamnen stundom i genitivus, t. ex. Di-l-hiddja i st. f. Du-l-hiddja. Härtill komma differenser i det arabiska uttalet; så betecknade d i början af Du-l-ka‘da och Du-l-hiddja urspr. samma ljud som th i engelska this, men uttalas numera dels som d, dels som franskt z. Slutligen är att märka, att de arabiska ljuden återgifvas på olika sätt af olika författare, emedan den ene transskriberar dem efter fransk, den andre efter engelsk metod o. s. v. Följden har blifvit, att man i europeiska arbeten finner en hel mängd olika, mer eller mindre riktiga beteckningssätt, t. ex. Djumādi-l-auwal, Gemādi-el-auwal för den första och Djumādi-l-āchar, Djumādi-et-tāni, Gemādi-el-āchar, Gemādi-et-tāni för den andra af de båda månaderna Djumādā och vidare Di-l-hedsche, Di-l-heggia, Dsi-l-hiddja, Dsi-l-hedsche, Si-l-hedje, Zi-l-hedja, Du-l-hedjeh, Du-l-higge, Dsu-l-hiddja, Su-l-hedja och Su-l-hidje som namn på den sista af de arabiska månaderna och Di-l-kade, Dsi-l-kada, Si-l-kade, Zi-l-kade, Dsu-l-kada, Du-l-kade och Su-l-kada som namn på den näst föregående. Då det muhammedanska året är 11 dagar kortare än det kristna, kommer det förras början att genomlöpa alla årstiderna under hvarje 33-års period. Så inföll den 1 Muharram 1295 på 5 jan. 1878, 1305 på 19 sept. 1887, 1315 på 2 juni 1897 och 1325 på 14 febr. 1907. Ett muhammedanskt årtal kan reduceras till motsvarande inom den kristna tidräkningen därigenom, att det förra divideras med 33, och kvoten, till hvilken man adderar 1, om resten är 17 eller mera, subtraheras från det muhammedanska årtalet, hvarefter man adderar 622 till återstoden. Slutsumman utvisar det kristna år, på hvilket det muhammedanska till större delen eller h. o. h. infaller. Vill man förvandla ett kristet årtal till det motsvarande muhammedanska, kan man subtrahera 622 från det förra, dividera återstoden med 32 och addera kvoten (tillökad med 1, om resten är 16 eller mera) till nyssnämnda återstod. Slutsumman utvisar då det muhammedanska