Antiquités de la Sibérie occidentale (i Finsk-ugr. sällsk:s "Mémoires", VI, 1894). 6. Ivar August H., den föregåendes kusin, filolog, f. 16 jan. 1861 i Nykarleby landskommun, student 1878, filos. kand. 1883 och licentiat 1885, docent i klassisk filologi vid Helsingfors' universitet 1885 samt professor i grekisk litteratur 1888. H. har utgifvit arbeten på den klassiska filologiens område: öfver Herodotos, Seneca, Eusebios, Plutarchos, Ignatii vita Tarasii m. fl. Hans förnämsta arbete är en kritisk edition af Eusebios' arbeten (i Berlins vet. akad:s samling af grekiska kristna författare). Äfven på det historiska skriftställeriets område har H. rört sig; han har utgifvit flera populära skrifter och det på själfständig forskning grundade arbetet Filologiens studium vid Åbo universitet (1894). Pedagogiskt lifligt intresserad, har han arbetat särskildt inom området för modersmålets undervisning och utgifvit flera läro- och läseböcker. På det politiska området har H. uppträdt med broschyrer, bl. a. om Socialismen (1907). Han var medlem af prästeståndet vid landtdagarna 1904—05 och 1905—06. Sedan början af 1908 är H. rektor för universitetet. 1. R T—dt. 2—6. T. C. Heiki, Eli, pseudonym. Se Fitinghoff. Heilagra manna sögur, "Heliga mäns sagor", är den titel, under hvilken C. Unger 1877 i Kristiania utgaf en samling helgonsagor på fornisländska, mestadels öfversättningar från latinet och jämmerligen långtrådiga. Då vissa af dem emellertid äro mycket gamla (från slutet af 1100-talet), erbjuda de åtskilligt af språkligt intresse. R. N—g. Heilborn [he'jl-], Oskar Filip, donator, f. 22 aug. 1825 i Stockholm, d. där 9 maj 1902, var köpman i Marseille och konsul där för Hamburg, Lybeck och Bremen. Han testamenterade till Nationalmuseum sin samling af moderna franska målningar (hufvudsakligen af den s. k. Fontainebleau-skolan), däribland verk af Millet, Dupré, Corot, Diaz, Vollon och Ribot. G—g N. Heilbronn [ha'jlbrånn], stad i Neckarkretsen, Württemberg, ligger vid foten af Wartberget i Neckars vackra och bördiga floddal. 40,004 inv. (1905). Dess yttre påminner starkt om medeltiden genom de trånga gatorna och de spetsiga husgaflarna, de forna murarna äro nu rifna, och i deras ställe omger en vacker allé den gamla staden; utanför dem ha under senare år uppstått nya, eleganta kvarter. Af kyrkor är den märkligaste S:t Kilians l. stadskyrkan, en gotisk byggnad, grundlagd 1013, men färdig först 1529 med ett praktfullt kor. Af andra byggnader märkas Tyska ordens hus, där Axel Oxenstierna afslöt fördraget i H. 1633, numera kasern; rådhuset med en dyrbar samling af urkunder; det s. k. "Götzenthurm", där Götz von Berlichingen hölls fången 1519, o. s. v. Betydande tillverkning af silfverarbeten, maskiner och metallvaror, papper, konserver, kemikalier och korta varor. Saltverk, som årligen lämnar 45,000 ton bergsalt och 25,000 ton koksalt genom utkristallisering. Äfven vinodlingen är ansenlig. Liflig handel med kolonialvaror, salt, landtmannavaror, trä och kol, som delvis skeppas på Neckar och Vilhelmskanalen (mellan H. och Kannstatt). Flera järnvägslinjer mötas i staden. I H. finnas gymnasium, högre realskola, landtmannaskola, handelsskola m. m. Det är säte för en generalsuperintendent. — H. omnämnes som kungligt pfalz redan 771, var fri riksstad 1360—1802 och kom därefter till Württemberg. Under medeltiden var staden starkt befäst och utstod lyckligt flera belägringar. Under reformationsoroligheterna och under trettioåriga kriget och de många fejderna mot Frankrike led staden mycket. (J. F. N.) Förbundet i H. På ett, äfven af sändebud från Frankrike, England och Nederländerna bevistadt, "konvent" (möte) i H. i mars och april 1633 afslöts mellan Axel Oxenstierna som svenska kronans legat och de evangeliska ständerna i sydvästra Tyskland (schwabiska, frankiska, öfver- och nederrenska kretsarna) genom två traktater af 13 och 15 april ett krigsförbund till återställande af den tyska friheten, de evangeliskes förra ställning, en säker fred och till godtgörelse åt Sverige. Förbundets ledning lämnades åt svenska kronans legat som "direktor", hvilken vid sin sida hade ett råd ("consilium formatum"). Kretsarna skulle lämna medel och krigsfolk och vidmakthålla svenskarnas eröfringar, tills godtgörelse lämnats. Ingen af de förbundne fick ingå separatfred. Vid underhandlingar i Frankfurt a/M. träffades 13 sept. aftal om de blifvande fredsvillkoren m. m. Försök att förmå de båda sachsiska kretsarna att i sin helhet sluta sig till förbundet misslyckades. De evangeliskes nederlag vid Nördlingen i aug. 1634 drog emellertid med sig förbundets upplösning. Visserligen ingingo ännu 20 mars 1635 i Worms Oxenstierna och de fyra förstnämnda kretsarna ett afsked om krigets fortsättning och fredsunderhandling, men sedan kurfursten af Sachsen 20 maj s. å. slutit separatfred med kejsaren, följdes exemplet snart af de öfrige tyske furstarna, med undantag af landtgrefven af Hessen. Heilbrunn, Ober-H. [ha'jlbronn]. Se Adelheidsquelle. Heilbuth [ha'jl-], Ferdinand, tysk-fransk målare, f. 1826 i Hamburg, d. 1889 i Paris, sökte sin utbildning först i Paris, sedan i Rom och uppgick därefter i den franska konsten. Han målade genrer från Italien och Paris, ibland i historisk kostym: Palestrinas musikprof (1857), Pantlånekontor (1861, Luxembourg), Kardinaler, som lustvandra på Monte Pincio (1862). Dessutom målade han vackra landskap och mycket värderade porträtt. Rêverie eges af Luxembourgmuseet. H. var jämväl en framstående akvarellist. C. R. N.* Heil dir im siegerkranz [hajl... sīger-], ty. ("Hell dig i segrarkrans"), begynnelseorden till preussiska nationalhymnen. Sången skrefs, till engelska folksångens melodi, af H. Harries för att fira danske konungen Kristian VII:s födelsedag 29 jan. 1790, utkom, omarbetad af B. G. Schumacher, 17 dec. 1793 i "Spenersche zeitung" som "Berlinarnas folksång" och blef kort därefter nationalhymn. Jfr Engelska folksången. Heiligberg [ha'j-], vallfartsorter vid Přibram, Olmütz m. fl. städer. Heiligendamm [ha'j-]. Se Doberan. Heiligenhafen [ha'j-], stad i preussiska reg.-omr. Schleswig, vid Östersjön, midt emot ön Femern. 2,415 inv. (1900). Sjöfart, fiske. Hafsbad. J. F. N. Heiligenhaus [ha'j-], kommun i preussiska reg.-omr. Düsseldorf (Rhenprovinsen). 6,081 inv. (1900). Järnindustri. J. F. N. Heiligenstadt [ha'j-], kretsstad i preussiska reg.-omr. Erfurt (Sachsen), vid Leine. 7,249 inv. (1900).