Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hekate - Hekatomb - Hekatompylos. Se Damgan - Hekatoncheirer - Hekistotermer - Hekla - Heklefjäll. Se Hekla och Blekulla - Heklungar - Hektar. Se Metersystemet - Hektik - Hekto - Hektograf - Hektogram. Se Metersystemet - Hektokalori - Hektoliter. Se Metersystemet - Hektor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som tregestaltad, hvilket sedan gammalt brukat
förklaras ur hennes natur såsom tillhörande
världsalltets tre riken, himmelen, jorden
och underjorden, men måhända snarare åsyftar
månhvarfvens tre hufvudskeden, tillväxande,
full och aftagande måne. Af den bildande konsten
framställdes hon ofta med tre hufvud eller med
en af tre kvinnokroppar sammansatt gestalt eller
grupp (se fig.).
A. M. A.
Hekate, astron., en af småplaneterna.
Hekatomb (grek. hekatombe, af
hekaton, hundra), urspr. ett offer af
hundra oxar eller andra offerdjur, men
sedan hos Homeros benämning för hvarje
stort offer, i synnerhet vid offentliga
högtidligheter, då de många offerdjurens
kött tjänade till folkets förplägande.
A. M. A.
Hekatompylos, forntida stad. Se Damgan.
Hekatoncheirer (af grek. hekaton, hundra,
och cheir, hand), grek. myt., benämning på tre
hundraarmade och femtiohöfdade resar, söner till
Uranos och Gaia. De hette Aigaion l. Briareos,
Kottos och Gyes. Af sin fader, som fruktade
deras styrka och vilda sinnelag, hållas de
fängslade i jordens innandömen, till dess de på
Gaias inrådan befriades af de olympiske gudarna
för att vara dem behjälpliga i striden mot
titanerna. De tjänade sedan som fångvaktare
för de i Tartaros inneslutne titanerna.
A. M. A.
Hekistotermer (af grek. hekistos, den minste,
och therme, värme), bot., sådana växter,
som fördraga en årsmedeltemperatur
under 0 grader och sålunda kunna
växa utanför eller ofvan trädgränsen.
G. L—m.
Hekla, vulkan på Island, omkr. 53 km. från öns
södra kust, mellan de båda Ráng-åarna. Berget,
1,557 m. högt, kröner den midtersta af fem
parallella vulkaniska åsar, löpande från
n. ö. till s. v. Det har efter hand bildats genom utbrotten och
består nästan uteslutande af sand, pimsten,
lava och andra vulkaniska produkter, hopade
omkring de fem kratrarna, som ligga i riktningen
n. ö. till s v., den yngsta och största, hvars
kägla höjer sig högt öfver de andras, längst i
söder. Denna kägla har, sedd från den s. därom
liggande slätten eller från hafvet, utseendet
af en pyramid med afrundad topp. Emedan dess
öfre delar nästan alltid äro snöbetäckta, synes
berget höljdt i en hvit kåpa (isl. hekla),
och däraf har det fått sitt namn. Sedan 1104
har H. haft 18 utbrott, hvilka efter hand
förvandlat hela omgifningen till en öken. Bland
de mest ödeläggande omtalas utbrotten 1300,
1636, 1693 och 1766. Det sista egde rum 1845. Då
mättes askpelaren, som befanns höja sig mera
än 5,000 m. ö. h. På vintern och våren 1878
inträffade ett ganska stort utbrott i lava-öknen
n. ö. om H. — Till H. har af gammalt knutit
sig mycken vidskepelse. I "Speculum regale"
(se d. o.) omtalas det som nedgång till helvetet,
hvarifrån "jordelden" kom. På häxeriprocessernas
tid gällde det i Danmark och Norge — under
namnet "Hekkenfjæld", "Hekkenfeldt"; jfr
sv. "Heklefjäll" l. "Häklefjäll" — som
en af häxornas samlingsplatser, hvilken i
anseende stod tillbaka endast för Blocksberg
(sv. Blåkulla). Litt.: Th. Thóroddsen,
"Oversigt af de isl. vulkaners historie"
(1882), "Vulkaner og jordskælv paa Island"
(1897), och Poestion, "Island" (1885).
C. R. (R. N—g.)
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
