Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helsingfors' universitet - Helsingius, Daniel - Helsingius, Gustaf Adolf - Helsingland. Se Hälsingland - Helsingtuna. Se Hälsingtuna - Helsingör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ilmoni, K. F. v. Willebrand och F. J. v. Becker
höra till denna tid. Dock hade universitetet att
strida mot många yttre svårigheter, vållade genom
inskränkthet och småsinne hos de styrande. Den
utmärkte rättshistorikern J. J. Nordström
öfvergaf Finland. De i reaktionär anda affattade
statuterna af 1852 indrogo bl. a. adjunkturerna
och inskränkte sålunda öfver höfvan de äfven
eljest små utsikterna för dem, som ville egna
sig åt vetenskapligt arbete. Det ljusnade dock,
sedan Alexander II uppstigit på tronen. Från
universitetet gjordes, af teologie professorn
F. L. Schauman, det första offentliga yrkandet
på ständernas sammankallande. Från denna tid
företer universitetet en bild af ett oupphörligt
framåtskridande. Nya lärostolar ha instiftats,
universitetets institutioner ha på mångfaldigt
sätt utvidgats, den högsta jordbruks- och
forstundervisningen har öfverflyttats till
detsamma, docenternas ställning har väsentligen
förbättrats, och genom allt detta har äfven
det vetenskapliga lifvet börjat pulsera allt
friskare. Väl har den språkstrid, som under
flera år egt rum i Finland, mycket förbittrat
stämningen vid universitetet, väl ha genom
denna strid äfven de rent vetenskapliga
intressena lidit afbräck och partihänsynen
då och då öfvervunnit den vetenskapliga,
men i alla fall har universitetet under
de senaste årtiondena gjort mycket stora
framsteg. Bland de män, som under den
senaste perioden verkat vid universitetet,
men numera äro döda, må nämnas: historikerna
M. Akiander och G. Z. Forsman (Yrjö Koskinen),
folkbristen J. Krohn, exegeterna G. Geitlin
och A. Ingman, teologen A. F. Granfelt,
läkarna J. Estlander, J. A. J. Pippingsköld och
M. W. af Schultén, bryologen S. O. Lindberg
(f. i Stockholm), matematikern L. L. Lindelöf,
fysikerna A. Moberg och S. Lemström, juristerna
J. Ph. Palmén, K. G. Ehrström, J. V. Rosenborg,
R. A. Montgomery och J. Forsman, språkforskarna
E. J. V. af Brunér och H. Kellgren. Litt.:
A. J. Lagus, "Oratio panegyrica 17 juli 1811",
J. J. Tengström, "Chronologiska förteckningar
och anteckningar öfver det finska universitetets
forna prokanslerer samt fakulteternas medlemmar"
(1836), R. A. Renvall, "Biografiska anteckningar
öfver det finska universitetets lärare"
(1869, 2:a uppl. 1891), "Consistorii
academici Aboensis äldre protokoller"
(utg. af Finska hist. samfundet, 1898), "Åbo
universitets lärdomshistoria" 1—10 (författad af
O. E. A. Hjelt, I. A. Heikel, A. Liljenstrand,
H. Råbergh, L. W. Fagerlund och R. Tigerstedt,
M. G. Schybergson, K. F. Slotte samt Th. Rein),
utg. af Svenska litteratursällskapet i Finland
1890—1908. — Bilder af universitetshuset,
universitetsbiblioteket, studenthuset och
Nyländska afdelningens hus återfinnas
å pl. II till art. Helsingfors.
(M. G. S.)
Helsingius, finsk-svensk släkt härstammande
från Åbo-rektorn Marcus Henrici (från Helsinge
socken), d. 1609.
Fig. 1. Marienlysts slott. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>