järnvägsförbindelse med Köpenhamn och hamnen 1859—63 mycket utvidgades. Stadens nyare utveckling har främjats i synnerhet genom grundläggningen af ett stort järnskepps- och maskinbyggeri (1881), som har omkr. 1,000 arbetare, en slip (1878) och en ny utvidgning af hamnen (1878—86) med därtill hörande område för ångfärjan på Hälsingborg (1891). 1897 byggdes äfven en kustbana från Köpenhamn, betydligt kortare än den tidigare inlandsbanan. Handeln — bl. a. till de förbiseglande fartygen (omkr. 4,000 årligen) — har också fått ett betydligt uppsving. 1906 voro 8 ångfartyg med 3,175 tons dräktighet och 104 små segelfartyg om 800 ton hemmahörande i H. Inkommande från utländska hamnar voro 70 ångfartyg med 23,685 ton last och 185 segelfartyg om 8,156 ton, från danska hamnar 197 ång- och 326 segelfartyg med resp. 2,346 och 2,470 ton last. Utgående till utländska hamnar voro 104 ång- och 187 segelfartyg med tillsammans 3,352 ton last, och till danska hamnar 168 ångfartyg med 3,295 ton last och 320 segelfartyg om 7,141 ton. Af offentliga byggnader må framhållas S:t Olai- och S:t Marie-kyrkorna, bägge i spetsbågsstil från 1400-talet, rådhuset (uppfördt 1854—55 i gotisk stil med torn) och järnvägsstationen (byggd 1891), en af de största i Danmark; vidare försörjningsinrättningen för 60 hjon, inrättad i det gamla karmelitklostret (stiftadt 1430). Det forna, 1580 byggda kungliga lustslottet Marienlyst (hvars äldre namn var Lundehave; se fig. 1) med angränsande park tillhör sedan 1858 staden. Där inrättades 1861 en hafsbadanstalt, som 1882 väsentligen utvidgades, på senare tiden blifvit talrikt besökt, i synnerhet af nordtyskar, och som har (sedan 1900) ett storartadt hotell. Ytterst på udden, där staden är belägen, ligger slottet och fästningen Kronborg (se fig. 2), byggdt af konung Fredrik II 1574—83, nu användt till kasern för ett infanteriregemente. Det består af 4 sammanbyggda flyglar och 5 torn och omfattar ett kvadratiskt område, 80 m. på hvar sida. Det är omgifvet af grafvar och mossklädda jordvallar med 4 bastioner; under dessa och en del af vallarna finnas vidsträckta kasematter. Redan på 1200-talet låg vid H. en borg, Flynderborg, som dock ej kunde hindra, att staden 1288 afbrändes af norske konungen Erik Prästhatare. Erik af Pommern, som 1425 gaf H. stadsrättigheter och ung. samtidigt införde Öresundstullen, byggde för dennas upprätthållande en ny borg, Krogen l. Örekrog. Likväl härjades H. af hanseaterna två gånger på 1300-talet och därjämte 1523. Kronborg kunde dock hvarken hindra den holländska flotta, som 1644 kom till svenskarnas hjälp, eller den, som 1658 lämnade Köpenhamn undsättning, och förhållandet var ej bättre 1700, då det gällde att spärra vägen för den engelsk-holländska flottan, och 1801, då engelska flottan gick emot Köpenhamn. 16 aug. 1658 lät kommendanten Beenfeldt af K. G. Wrangel narra sig att öfverlämna Kronborg till svenskarna efter 3 veckors belägring, och ett försök att återtaga det genom öfverrumpling misslyckades. Både slottet och staden ledo mycket under ockupationen, som varade till freden i Köpenhamn 1660. Efter palatsrevolutionen 17 jan. 1772 satt drottning Karolina Matilda, till 30 maj s. å. fången på Kronborg. H. har flera gånger svårt hemsökts af pest, så 1583, då 1,200 människor bortrycktes, och 1710—11, då 1,800 omkommo, ung. 1/3 af stadens invånare. E. Ebg.

Fig. 2. Kronborgs slott.

Helsinki, finska namnet på Helsingfors. Helsjön, gyttjebadanstalt vid Helsjön i Horreds socken, Älfsborgs län, 6 km. från Horreds station å Varberg—Borås järnväg, 80 m. ö. h. Sjön, som har en yta af omkr. 21,2 hektar, har sedan gamla tider varit af allmänheten känd för de hälsobringande egenskaper dess vatten och särskildt den på dess botten befintliga gyttjan besitta. Platsen ansågs för ett Betesda, hvilket berodde på en sägen, "att man sett en ung kvinna sittande på vattnet, visande en i handen hållen orm". Dessa berättelser togo 1809 sådan fart, att tusentals personer bland Hallands och Västergötlands allmoge strömmade dit, byggde sig provisoriska rishyddor kring sjöns stränder, drucko vattnet, badade och ingnedo sig med gyttja. Allt detta föll i glömska, men på slutet af 1890-talet inköptes platsen af en företagsam person, som anlade en kuranstalt. Sjön är en vanlig s. k. skogstjärn, gyttjan är af god beskaffenhet. Platsen är ovanligt naturskön, men rätt svåråtkomlig. Enklare förhållanden hvad bostäder och bad beträffar. Ln. Helskugga. Se Kärnskugga. Helskyld l. Helsläkting, jur., säges en person vara med en annan, då skyldskapen grundar sig på härstamning från gemensam stamfader och stammoder (jfr Halfskyld). Samma personer kunna emellertid på en gång vara både hel- och halfskylda, t. ex. halfsyskon, hvilkas mödrar äro helsystrar. K. H. B.* Helslanga. Se Fältskyttet. Helslut, mus., afslutning af en harmoniföljd eller musikalisk period genom fortskridning från dominantackordet till toniska treklangen. Jfr Halfslut och Kadens. E. F—t. Helsläkting. Se Helskyld. Helsot kallades fordom en sjukdom, af hvad slag