förelegat eller om den brottslige varit försedd med vapen, lifsfarligt tillhygge eller annat skademedel eller gärningen föröfvats af två eller flera gemensamt. Den nya norska strafflagens motsvarande bestämmelser äro delvis både mera omfattande och strängare till sin natur. Straff finnes sålunda för den, som oberättigadt smyger sig in eller trots förbud intränger i hus, fartyg, "järnvägsvagn eller annat tillslutet ställe", eller trots tillsägelse oberättigadt kvarstannar på ett sådant. Förskaffar man sig oberättigadt tillträde till dylika ställen genom skadegörelse å något till skydd mot inträngandet egnadt föremål eller medelst dyrk eller falsk nyckel, belägges gärningen såsom inbrott med ett strängare straff oberoende af om tjufnadsuppsåt förelegat eller icke. På samma strängare sätt behandlas den, som genom ett våldsamt eller hotfullt uppträdande söker tilltvinga sig eller annan tillträde till dylika ställen, eller som gömmer sig undan i bebodt hus eller rum för att där låta sig instänga, eller som genom vissa andra bedrägliga åtgärder förskaffar sig tillträde till ett dylikt. Straffet skärpes ytterligare, om gärningen är föröfvad af beväpnad person eller af flera i förening och än mera, om den är föröfvad i afsikt att tjäna som medel för någon annan förbrytelse. Dansk strafflag upptager som brott mot "husfreden" endast oberättigadt inträngande i annans boning och vägran att efter tillsägelse lämna densamma (jfr Fridsbrott). N. S—g. Hemföljd (fno. heimanfylgð, fsv. hemfylghþ), jur., enligt 16 kap. Giftermålsbalken de egodelar i jord, hus eller lösören, som af föräldrar gifvas åt son eller dotter vid dessas giftermål, eller då de "utur hus och bo skiljas, eller vid annat tillfälle", med villkor, att desamma skola vid ett kommande arfskifte efter hemföljdsgifvare (i olikhet mot förtida arf, se Arfsförening) antingen återbäras eller afräknas å hemföljdstagarens arfslott. Ursprungligen menades med hemföljd endast den egendom, som vid giftermål af föräldrarna öfverlämnades åt barnet, i synnerhet dottern, att följa hemifrån. Föräldrarna ha ej någon skyldighet att gifva hemföljd. Lämnas sådan, har därigenom icke hemföljdstagaren erhållit någon verklig eganderätt till de förmögenhetsföremål, som hemföljden omfattar. Han erhåller i allmänhet rätt att bruka och nyttja dem och torde väl äfven vara berättigad att afyttra lösören, men fast egendom måste han bibehålla och hålla "vid makt, som lag säger", och eger endast förfoga öfver afkastningen. Hemföljden är ett slags lån i hemföljdstagarens hand och kan sålunda lika litet tillgripas för att tillfredsställa dennes borgenärer som blifva föremål för dess makes giftorätt. Hemföljden återgår också, såsom redan sagts, vid hemföljdsgifvarens död till dennes bo. Och äfven i andra fall eger en sådan återgång af hemföljd rum, nämligen 1) vid hemföljdstagarens död, om denne ej lämnat barn efter sig; har däremot hemföljdstagaren barn, så fördelas hemföljden på dessa för att af dem innehafvas under samma villkor som af den förste hemföljdstagaren; 2) vid hemföljdsgifvarens konkurs. — På det att man vid hemföljds återgång må kunna veta hvad och huru mycket i hemföljd gifvits, tillråder lagen, att hemföljden upptecknas och däri ingående lösören värderas, äfvensom att kvittobref tages till bevis. — Föräldrarna kunna naturligtvis äfven lämna barnen egodelar utan de med hemföljd förenade återbäringsvillkoren; dessa egodelar äro då till full ego lämnade (se vidare Arfsförening). — I samma betydelse som hemföljd brukas jämväl uttrycken hemgift och medgift. K. H. B.* Hem för sjuksköterskor, anstalter, som äro på samma gång sjuksköterskeskola och sjukhem, finnas i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Lund. Se vidare Sjukvård (beträffande Röda korsets sjuksköterskehem) och Sofiahemmet. J. Å. Hemförskaffning, en inmönstrad sjömans kostnadsfria hemresa till förhyrningsorten, om han utan sitt eget förvållande nödgats lämna fartyget å främmande ort; kostnaderna härför bestridas af rederiet. R. N.* Hemgift (fsv. hemgift, hemgæf), jur., betecknade ursprungligen (enligt uttryckssättet på ett ställe i Västgötalagen) det, som af föräldrarna gafs åt en son vid hans giftermål, likasom hemfylghþ närmast afsåg det, som lämnades åt dotter. Eljest äro hemgift och hemföljd i lagspråket fullkomligt likbetydande (jfr Hemföljd). I det vanliga språkbruket plägar man däremot med hemgift beteckna hela den förmögenhet, som kvinnan vid sitt giftermål för med sig i boet. K. H. B. (C. G. Bj.) Hemgång, jur., kallades i Sveriges äldre lagar en svårare art af hemfridsbrott, hvilken bestod däri, att man begaf sig hem till en annan i afsikt att skada honom själf eller någon, som hörde till hans hus eller i trångmål dit tagit sin tillflykt. Skedde i ett sådant fall dråp eller misshandel af viss svårare beskaffenhet, eller blef någon utan laga skäl "bastad och bunden", var edsöre brutet och förbrytaren blef följaktligen biltog samt hade förverkat sitt lösa gods. Åstadkoms ej sådan skada, måste dock böter erläggas för hemgången. I 1734 års lag beskrifves detta brott med orden: "Nu går en eller flera hem till annan och vilja honom eller them, som i hans gård äro, skada giöra..." Straffet var, då skada ej skedde, 40 dalers bot. Egde dråp rum, miste förbrytaren högra handen och lifvet. Skedde sår, blånad eller blodvite, träffades han af det vanliga edsörestraffet: 100 dalers bot (förutom särskilda böter för misshandeln) och ärans förlust (hvilken påföljd 1779 utbyttes emot ett års fängelse å fästning). I 1864 års strafflag finnes hemgång ej upptagen såsom någon särskild förbrytelse. Emellertid belägges äfven där ett olofligt inträngande i annans hemvist med ett särskildt skärpt straff, för den händelse det begås "i uppsåt att annan våldföra" (se Hemfridsbrott). J. H—r.* Hemi-, grek. (lat. semi-), i sammansättningar, half- (se nedan) Hemiakromatopsi (af grek. hemi-, half, och akromatopsi, se d. o.), ensidig färgblindhet (se Färgblindhet). Hemianestesi (af grek. hemi-, half-, och anaisthesia, känslolöshet), med., känslolöshet i ena kroppshalfvan, antingen (sällan) i hela ena sidan eller (oftare) i en större eller mindre del däraf. Jfr Anestesi och Hysteri. F. B.* Hemiangiokarp, bot. Se Hymenomycetes. Hemianopsi (af grek. hemi-, half-, nekande a(n) och ops, öga), med., halfblindhet i den betydelse, att halfva synfältet är blindt. Då således synförmågan kvarstår inom den andra synfältshalfvan, har tillståndet äfven, ehuru mindre lyckligt,