Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hendiadys - Hending - Hendon - Hendrichs, Hermann - Hendschel, Albert - Hendschel's telegraph - Henel, Anders Joakim von - Henemora. Se Hedemora - Henequen. Se Sisalhampa - Hengelo - Hengest - Hengist. Se Hengest - Hengstenberg, Ernst Wilhelm - Henicops. Se Lithlibiidæ - Henid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"ett genom två"), grekisk benämning på en
grammatisk figur, bestående däri, att två
ord, af hvilka det ena egentligen skulle stå
som bestämningsord till det andra, i stället
förbindas medelst en samordnande konjunktion,
hvarvid således i själfva verket ett begrepp
kommer att uttryckas genom två, t. ex. musiken
och tonerna i st. f. musikens toner.
A. M. A.
Hending, isl., assonans (se d. o.).
Hendon [he’ndən], förstad till London i
engelska grefsk. Middlesex, 11 km. n. n. v. om
Hyde park. 22,450 inv. (1901). Där ligger
bl. a. det af jesuiter ledda S:t Joseph
college till utbildning af missionärer.
(J. F. N.)
Hendrichs, Hermann, tysk skådespelare, f. 1809
i Köln, d. 1871 i Berlin, var 1844—64 anställd
vid hofteatern i Berlin och företog sedermera
gästspelsresor. Han var en utmärkt återgifvare
af romantiska älskarroller och af hjälteroller
sådana som Tell, Götz och Egmont.
Hendschel, Albert, tysk målare, f. 1834
i Frankfurt a. M., d. där 1883, son till
utgifvaren af "Hendschels telegraph", som själf
var dilettant i måleri, studerade i Tyskland och
Italien. Hans första målningar, med romantiskt
innehåll, förnämligast kompositioner efter
Uhland, Justinus Kerner, Heinr. von Kleist och
Goethe, hade föga framgång. Däremot blef han
uppskattad för teckningarna Aus Alb. Hendschels
skizzenbuch (utg. 1872—74), humoristiska
scener ur folkets lif i hemmet och på gatan,
i synnerhet lyckade, då figurerna äro tagna ur
barnens värld. Flera samlingar af hans teckningar
utkommo efter hans död.
C. R. N.*
Hendschel’s telegraph, en internationell
järnvägs-, post- och ångfartygsturlista, uppsatt
af U. Hendschel i Frankfurt a. M. 1845, utkommer
i en större och en mindre upplaga.
Henel (före adlandet Hanell), Anders Joakim von,
militär, skriftställare, f. 1688 i Stockholm,
d. 5 maj 1744 i Malmö, ingick 1707 i krigstjänst,
blef rysk fånge vid Rigas kapitulation 1710,
lyckades göra sig fri 1711, blef 1713 kapten,
adlades 1719 och var sedan 1737 kommendant i
Malmö. H. är bekant genom sina försök (de första
i Sverige) att åstadkomma en fullständig kalender
öfver rikets ämbets- och tjänstemän. Dit höra de
synnerligen värdefulla arbetena Den nu för tiden
florerande vidtberömda kongl. Residencestaden
Stockholm (1728), Det anno 1729 florerande
Sverige (1730), Det anno 1735 florerande Sverige
(1736) m. fl.
Henemora. Se Hedemora.
Henequen [enekēn], bot. tekn. Se Sisalhampa.
Hengelo, stad i nederländska prov. Over-Ijssel,
13 km. s. s. ö. om Zutfen, vid flera
järnvägar. 14,968 inv. (1900). Betydliga
spinnerier och väfverier. Statsbanornas
reparationsverkstad.
J. F. N.
Hengest (l. Hengist) och Horsa hette
enligt uppgifter i angelsaxiska krönikan samt hos
Beda och Nennius de båda höfdingar, som i spetsen
för några krigarskaror af jutar grundade det
första germanska riket i England. De uppgifvas
i de båda förstnämnda källorna ha kommit öfver
till ön Thanet (nu en del af Kent) år 449,
enligt Nennius ett par årtionden tidigare,
samt sägas ha inkallats af britternas höfding
Vortigern till hjälp mot pikter och skoter,
men efter vunnen seger öfver dessa vändt
sina vapen mot britterna och eröfrat östra
Kent och flera andra landområden. Horsa skall
ha stupat 455 i slaget vid Aylesford, hvarefter
hans broder Hengest ytterligare i tre drabbningar
besegrat britterna och regerat till sin död,
488. Dessa osäkra traditioner ha sedermera i
walesiska sagor romantiskt utbroderats i syfte
att lämna en hedersam förklaring af britternas
nederlag. Beda leder de båda brödernas stamträd
ned genom tre led till Oden, och enligt
Kemble skulle deras namn antyda det mytiska
elementet i dessa sägner och hänvisa på de gamle
germanernas hästkult (Hengest = "hingst"; Horsa =
"sto"). De fleste engelske historieskrifvare anse
dem emellertid som historiska personligheter,
fastän eröfringsåret uppvisats vara osannolikt.
V. S—g.
Hengist. Se Hengest.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
