Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 419-420 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hennebont - Hennegau. Se Hainaut - Hennequin, Philippe Augustin - Hennequin, Antoine Louis Marie - Hennequin, Alfred Néocles - Hennequin, Charles Maurice - Henner, Jean Jacques - Hennerdorf - Hennes, Aloys - Hennig, Anders Henning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

befästningar, hafsbad, skeppsbyggen,
konservtillverkning. Det var från 1300- till 1500-talet en viktig fästning.
J. F. N.

Hennegau. Se Hainaut.

Hennequin [änkä̃’], Philippe Augustin, fransk
målare och kopparstickare, f. 1763, d. 1833,
studerade först i sin födelsestad, Lyon, blef
sedan Davids elev, vann Rompriset och vistades
i Rom, då revolutionen utbröt. Utsatt för
förföljelse af den påfliga regeringen på grund af
sina frisinnade åsikter, måste han lämna Italien
och hade stora svårigheter att återkomma till
Frankrike, där han ett par gånger satt häktad med
fara för sitt lif. 1814 flyttade han från Paris
till Liège, bosatte sig till sist i Tournay och
var den där befintliga målarakademiens ledare
till sin död. Af H:s hand finnes i Louvre Orestes
förföljd af furierna (utställd 1800), målad i
Davidska skolans maner.
C. R. N.*

Hennequin [änkä̃’], Antoine Louis Marie, fransk
advokat, f. 1786, d. 1840, ifrig legitimist,
uppträdde efter julirevolutionen 1830 inför
pärskammaren till ministrarna Polignacs
och Peyronnets försvar och blef 1832,
efter hertiginnans af Berry arrestering,
hennes juridiska biträde. 1834 blef han
deputerad. H. utgaf bl. a. Le régime des
hypothèques (1822) och Traité de législation
(1838).

Hennequin [änkä̃’], belgisk-franska
teaterförfattare. 1. Alfred Néoclès H., f. 1842
i Liège, d. 1887 i Saint-Mandé (dep. Seine),
var först järnvägsingenjör i Belgien och
började då skrifva lustspel, kom sedan till
Paris och egnade sig där från 1875 helt åt
författarbanan. Han skref uppsluppet glädtiga och
kvicka samt mer eller mindre frivola komedier och
vådeviller, bl. a. Le procès Vauradieux (1875)
och i samarbete med A. Millaud de framgångsrika
Niniche (1878; uppf. i Sverige 1880) och Lili
(1882; uppf. i Sverige s. å.). — 2. Charles
Maurice H., den förres son, f. 1863 i Liège,
bofast i Paris, har skrifvit roliga farser i
tidens ogenerade smak, bl. a. i samarbete med
Georges Duval Le voyage autour du code (1898;
"Giftermålsbalken rundt", uppf. i Stockholm 1903)
och Le coup de fouet (1901; "Sendraget", uppf. i
Stockholm s. å.), med P. Bilhaud Les dragées
d’Hercule (1904; "Herkulespillerna", uppf. i
Stockholm 1907), med Pierre Véber Florette et
Patapon (1903; "Florette och Patapon", uppf. i
Stockholm 1908) och Vingt jours à l’hombre (1908;
"Tjugu da’r i kurran", uppf. i Stockholm 1909)
samt ensam Vous n’avez rien à déclarer? (1907;
"Har ni något att förtulla?", uppf. i Stockholm
1908).


Henner [ännǟr], Jean Jacques, fransk målare,
f. 1829 i Elsass, d. 1905, studerade under
Gabriel Guérin i Strassburg, i Paris under
Drolling m. fl. och eröfrade 1858 romerska priset
för Adam och Eva återfinna Abels lik, hvarefter
han utbildade sig i Rom under H. Flandrin. H.,
som blifvit kallad "den moderne Correggio",
var en raffinerad kolorist, som med fin känsla
för färgernas välljud målade nakna figurer
i en stiliserad natur, men äfven bibliska
motiv (bl. a. Den barmhärtige samaritanen,
1874, Jesus i grafven, 1879, Jesus på korset,
staden Paris’ samlingar), typer från Elsass och
mycket distinguerade, aristokratiska porträtt
(abbé Hayards porträtt, 1895, Luxembourg). I sin
sträfvan efter en stark färgklang, åstadkommen
genom en känsligt afvägd harmoni af helt få
färger, är H. en föregångare till den nu moderna
dekorativa riktningen. Hans stora pastoral, Eklog (1879,
i stadea Paris’ samling), är typisk för
konstarten. Bland hans öfriga målningar märkas
Susanna (1865), Elsassiska (1870), Najad (1875,
i Fontainebleau), Sankt Sebastian (1888, i
Luxembourg). H. var medlem af Académie des
beaux-arts sedan 1889. I Petit palais äro hans
staden Paris tillhöriga verk samlade i en "salle
Henner". Stockholms nationalmuseum eger en liten
tafla af H., Källnymf (Heilbornska donationen).
G—g N.

Hennersdorf (Katholisch-H.), by i
preussiska reg.-omr. Liegnitz, Schlesien, nära
Lauban, med omkr. 1,650 inv. Där segrade Fredrik
II 24 nov. 1745 öfver en sachsisk-österrikisk
armé under hertig Karl af Lothringen.
C. O. N.

Hennes, Aloys, tysk pianist, f. 1827 i
Aachen, d. 1889 i Berlin, elev af Hiller
och Reinecke, pianolärare i bl. a. Wiesbaden
och (1872) Berlin, från 1881 lärare vid
Scharwenkas konservatorium där, gjorde
sig bekant företrädesvis genom sina
instruktiva Klavierunterrichtsbriefe.
A. L.*

Hennig, Anders Henning, paleontolog och geolog,
f. 22 maj 1864 i Jönköping, blef student 1883,
filos. doktor 1892, docent i geologi s. å.,
docent i geologi och hydrografi 1907, allt
vid Lunds universitet, samt lektor vid Lunds
allm. läroverk 1905, hvarjämte han innehaft
förordnanden vid Geologisk-mineralogiska
institutionen i Lund, Naturhistoriska riksmuseet
och Sveriges geologiska undersökning samt ledt
geologiska exkursioner med lärare i vissa
läroverksstäders omgifningar. H. har företagit
studieresor i Tyskland, Österrike, Italien,
Schweiz, Frankrike, Belgien, Holland, Danmark
och Norge. Led. af Fysiogr. sällskapet i Lund
sedan 1900. De af H. utgifna arbetena äro dels
paleontologiska (i Lunds univ:s årsskr. och
Vet. akad:s skrifter), behandlande fossila
koraller, echinider, bryozoer och musslor;
speciellt bryozoerna, tillhörande såväl
silur- som krit-, tertiär- och nutiden,
dels mineralogisk-petrografiska (i Lunds
univ:s årsskr., "Centralblatt für geologie",
Geol. fören:s "Förhandl."), omfattande såväl
kristalliniska som klastiska bergarter och
till betydande del af petrogenetisk natur,
dels geologiska, såsom Skrifkritan i Skåne,
Baltiska yngre kritans bildningshistoria, Studier
öfver Skånes ytskulptur. 1. Odensjön, Finnes en
lucka emellan Senon och Danien i Danmark? (alla i
Geol. fören:s "Förhandl."), Berggrundskarta i 1 : 200,000
öfver s. Skåne med beskrifning (tills.
med A. E. Törnebohm), Geologischer führer durch
Schonen (1900), Lärobok i geologi för realskolan
(1905). H. författar de paleozoologiska och
mineralogiska artiklarna i 2:a uppl. af Nordisk
familjebok och de geologiska uppsatserna i
"Sverige" (utg. af A. Kempe) samt refererar i
"Neues jahrbuch für mineralogie" etc. i Sverige
utkommande geologisk litteratur (sedan 1898).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>