Hennin [änǟ'], fr., hufvudbeklädnad. Se Dräkt, sp. 932. Henning, guldsmedsfamilj i Stockholm, härstammade från Henning Petri (Pettersson, Peters), d. 1702, guldsmed och rådman i Nyköping, af hvilken arbeten stämplade HP (sammanbundna bokstäfver) finnas bl. a. i Allhelgona kyrka i Nyköping och Nordiska museet. 1. Petter H. d. ä., äfven kallad H. Gläser, den ofvannämndes son, f. 1658, d. 1714, blef mästare i guldsmedsämbetet i Stockholm 1688, var hofguldsmed hos Karl XI, Karl XII och Hedvig Eleonora och efterlämnade en ansenlig förmögenhet. Arbeten af honom, stämplade PH (sammanbundna bokstäfver), finnas i både offentliga och enskilda samlingar: nämnas må det skrin, hvari Uppsala mötes beslut inlades vid 100-årsfesten 1693 (nu i Riksarkivet), Karl XII:s kröningshästsko (nu i konung Gustaf V:s ego), altarkärl i Stockholms slottskapell med Hedvig Eleonoras namnchiffer, altarkärl i Statens historiska museum m. m. Hans änka, guldsmedsdottern Anna Maria Richter, fortfor att drifva verkstaden med användning af mannens stämpel, ända till år 1735, då deras son blef mästare (se nedan); bland arbeten från denna änkeverkstad märkas hattmakarämbetets i Stockholm ståtliga välkomma, 1716 (nu i Nordiska museet), altarsilfver i Ulriksdals slottskapell, Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm, en präktig skål i ingenjör K. R. Lamms samling m. m. 2. Kristian H., äfven kallad H. Gläser, den föregåendes yngre broder, blef mästare i Stockholms guldsmedsämbete 1692 och valdes till "bisittare" 1706, men tyckes sedan ha råkat i fattigdom och omtalas icke efter 1716. Hans stämpel visar bokstäfverna CH inom oval ram. Nordiska museet eger ett par präktiga kannor, som tillhört Stockholms bryggarämbete, utförda af honom 1700, Statens historiska museum ett oblatskrin (dat. 1710); bägare, skedar o. d. med hans stämpel äro ej sällsynta. 3. Gustaf H., son af H. 1, förestod länge som gesäll sin moders verkstad, blef 1731 mästare med egen verkstad och afled 1756, hvarefter hans änka under ett år höll verkstaden i gång. Föremål med hans stämpel GH inom oval ram anträffas ej sällan; Nordiska museet eger en sked. 4. Petter H. d. y., den föregåendes broder, öfvertog 1731 föreståndarskapet för sin moders änkeverkstad och blef 1735 mästare (jfr ofvan) samt öfvertog då moderns verkstad. Han omtalas sista gången 1755. Upk d. y. Henning, Karl Fredrik Salomon, präst, kyrkohistoriker, f. 19 juli 1843 i Vistorp, Skaraborgs län, blef student i Uppsala 1866, filos. doktor 1875 och teol. kandidat 1878. Han prästvigdes 1879, kallades 1881 till docent i kyrkohistoria samt utnämndes 1882 till lektor i kristendom och hebreiska vid Strängnäs högre allm. läroverk med Öfver-Selö som prebende och 1894 till domprost i Växjö. 1893 utnämndes han till teol. doktor. H. har skrifvit bl. a. Johan Conrad Dippels vistelse i Sverige samt Dippelianismen i Stockholm 1727—1741 (1881), Bidrag till kännedomen om de religiösa rörelserna i Sverige och Finland efter 1730 (1891), Strengnäs stift under den liturgiska striden till Upsala möte 1593 (1893) samt artiklar i Nordisk familjebok (1:a uppl.). Hennings, Rudolf Teodor Alexander, jordbrukare, f. 1841 på Baadesgaard å Lolland, Danmark, hvarifrån fadern inflyttade till Sverige, blef student i Uppsala 1859, var elev vid enskilda egendomar i Danmark och i Sverige, genomgick kurs vid Ultuna landtbruksinstitut samt var 1863—71 förvaltare af enskildas gårdar och 1871—77 föreståndare för Lunds landtbruksskola i Närke. Sedan 1877 arrenderar han Schinkelska godset Vallstanäs i Uppland. På grund af sitt anseende som jordbrukare och sin stora praktiska förmåga har han varit mycket använd i det allmännas tjänst, som led. af Stockholms läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott (sedan 1889), af Ultunakommittén (1877), af Styrelsen för Ultuna landtbruksinstitut 1878—89, af Styrelsen för statens redskapsprofningsanstalter (sedan 1897), som prisdomare och led. af styrelserna för landtbruksmöten, bestyrelsen för hästutställningar i Stockholm o. s. v. H. blef led. af Landtbruksakad. 1884, föredragande å dess landtbruksafdelning 1894 och hedersled. 1907. H.J. Dft. <img l>

Hennings, Betty Mathilde, dansk skådespelerska, född Schnell, f. 26 okt. 1850 i Köpenhamn, utbildades från sitt 8:e år i k. teaterns balettskola, utförde 1866 sin första större roll i baletten "Valdemar" och ingaf då stora förhoppningar som blifvande solodansös. Likaledes vann hon 1868 mycket bifall för sin själfulla framställning af Sigyn i baletten "Thrymskviden". Under Höedts ledning utbildade hon sig till skådespelerska och uppträdde 1870 som Agnès i Molières "Fruntimmersskolan" samt sedermera med stor framgång i en rad ingénuepartier, tills hon 1879 som Nora i "Et dukkehjem" visade, att hon kunde utföra äfven mera invecklade karaktärsroller. Hon spelade efter hand denna roll 100 ggr under allmän beundran och dessutom med stor framgång flera andra Ibsen-roller, särskildt Hedvig i "Vildanden" och Fru Alving i "Gengangere". Ej mindre utmärkt var hon i kloka och eleganta damroller, såsom Bodil i "Fröken Bodil og hendes broder" och Emily i "Den kære familie", Jane i Dumas' "Damernas vän", liksom i afgjordt romantiska och tragiska roller, som prinsessan i "Der var en gang" (spelad 182 ggr), Kong Renés datter, Ofelia och Maria Stuart. Äfven Holbergs Leonore fick genom henne nytt behag och rikare innehåll. Hennes mycket omväxlande repertoar, alltifrån helt unga flickor (som exempelvis den ofvan nämnda halfvuxna Hedvig i "Vildanden") till gamla kvinnor (t. ex. den mästerligt genomförda gamla gumman i Esmanns "I stiftelsen" eller den döende modern i Betzonichs "Guldkareten"), har omfattat 170 roller, hvilka hon har spelat inalles nära 3,000 gånger. Fru H:s rollfack spänner sålunda öfver ett vidt område, alltifrån ingénue till tragédienne,