Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 463-464 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hensel, Wilhelm - Henselt, Adolf - Hensen, Viktor - Hentsjak - Henwoodit - Henzekokaren - Henzen, Wilhelm - Heortologium - Hepar - Hepaticæ. Se Lefvermossor - Hepatisation - Hepatit - Hepatogen. Se Gulsot - Hepatopexi - Hepatoptos - Hepatotomi - Hepburn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Därjämte har han, dels i Uppsala läkarförenings
förhandl., dels i utländska tidskrifter meddelat
ett antal smärre afhandlingar berörande olika
områden af den invärtes medicinen. Äfven bör
nämnas hans skrift Om äktenskaps ingående från
hälsans synpunkt (1904, tysk öfv. 1907). Därjämte
har H. redigerat sammelverket "La lutte contre
la tuberculose en Suède" (1905) och däri
själf skrifvit ett par afhandlingar. Slutligen
har han sysselsatt sig äfven med botaniska
studier och som frukt af sådana forskningar i
Brasilien (1867—69) utgifvit Études sur le genre
Peperomia comprenant les espèces des Caldas
(i "Nova acta reg. soc. sc. Ups.", ser. III,
tom VII), prisbelönt af Vet. soc. i Uppsala, af
hvilken H. 1892 blef led. Han är led. äfven af
Vet. akad. (1897) och af Vet. o. vitt. samh. i
Göteborg (1906). Han kreerades 1900 till filos.
hedersdoktor i Uppsala, och då han fyllde 60
år (1907), hedrades han med en af kolleger och
lärjungar honom tillegnad festskrift, utgörande
ett band af "Zeitschrift für klinische medicin".
R. T—dt.

Hensel, Wilhelm, tysk målare, f. 1794, d. 1861,
studerade i Italien och egnade sig företrädesvis
åt historiska framställningar, mestadels
af bibliskt innehåll. Hans första betydande
arbete var Kristus och den samaritanska kvinnan
(1826), målad för konungen af Preussen, och
hans förnämsta verk är Kristus inför Pilatus
(1834, i Garnisonskyrkan i Berlin). Dessutom
bidrog han att smycka Berlins Schauspielhaus
med väggmålningar, framställande scener ur
tragiska skalders verk. Han var ock tecknare
och etsare samt skald och teaterförfattare. —
H:s maka, Fanny H. (f. 1805, d. 1847), var
syster till Felix Mendelssohn-Bartholdy och
gjorde sig känd genom religiösa sånger och
goda musikkompositioner, bl. a. en förträfflig
trio. Jfr Sebastian Hensel, "Die familie
Mendelssohn 1729—1847" (12:e uppl. 1904).
C. R. N.*


Henselt, Adolf, tysk pianist, f. 1814 i
Schwabach, d. 1889 i Warmbrunn, erhöll sin
musikaliska undervisning af Hummel (piano) och
Sechter (teori) samt gjorde därefter (1836)
inom Tyskland utomordentligt framgångsrika
konsertresor, hvarunder han likväl mest uppträdde
i trängre privatkretsar. 1838 kallades
han till Petersburg, där han blef kammarvirtuos
hos kejsarinnan och de kejserliga barnens
musiklärare, senare äfven
inspektor för musikundervisningen i rikets
kvinnliga uppfostringsanstalter. "H. sjunger
vid pianot som Thalberg, diktar och drömmer
som Chopin, frambryter Herkuleslikt som
Liszt". I tekniken bildade han sig ett eget
maner, grundadt på strängt legato och handens
spännfärdighet. Bland hans kompositioner
framstå mest hans konsertetyder, hvilka
räknas till de bästa i pianolitteraturen.
A. L.*

Hensen, Viktor, tysk biolog, f. 10
febr. 1835 i Schleswig, sedan 1868 professor
i fysiologi i Kiel, är en af vår tids mest
mångsidiga och på samma
gång grundligaste biologer. Han har med stor
framgång bearbetat hörselsinnets anatomi och
fysiologi samt däröfver skrifvit en monografi
i Hermanns "Handbuch der physiologie", där
han också på ett framstående sätt behandlat
fortplantningens fysiologi. Hans undersökningar
i experimentell fonetik höra till samtidens mest
betydande alstring på detta område. Därjämte
har han bearbetat åtskilliga histologiska och
embryologiska frågor samt äfven inom andra delar
af fysiologien än de ofvannämnda gjort viktiga
experimentalundersökningar. Han är ledare af
den tyska kommissionen för planktonforskning,
och honom tillkommer förtjänsten af att ha
inom vetenskapen infört läran om plankton.
R. T—dt.

Hentsjak (armen., "klockan"), armenisk
tidning, som gifvit namn åt en revolutionär
sammanslutning, hentsjakisterna. Se Armenien,
sp. 15-16.

Henwoodit Collins, miner., turkosliknande
mineral, bestående af vattenhaltigt
koppar- och aluminiumfosfat.
A. Hng.

Henzekokaren [he’ntse-]. Se Brännvinsbränning,
sp. 430–431.

Henzen [-tsen], Wilhelm, tysk filolog, f. 1816
i Bremen, d. 1887 i Rom, 1844 andre, 1856
förste sekreterare (chef) vid tyska (preussiska)
arkeologiska institutet i Rom, inlade genom flera
afhandlingar betydande förtjänster särskildt om
den romerska epigrafiken och utgaf som Mommsens
medarbetare flera delar af "Corpus inscriptionum
latinarum".
E. N—n.

Heortologium, lat. (af grek. heorte, fest,
och logos, lära), festkalender.

Hepar, lat., lefver. — H. sulfuris. Se
Svafvellefver.

Hepaticæ, bot. Se Lefvermossor.

Hepatisation (af lat. hepar, lefver), med.,
benämnes det stadium vid akut lunginflammation,
i hvilket den i normalt tillstånd lufthaltiga
och luckra lungväfnaden genom exsudats (se
d. o.) stelnande, koagulation, antagit en
så tät och fast konsistens, att den liknar
lefversubstansen. Det hepatiserade området är
till en början rödt på grund af närvaron af röda
blodkroppar i stort antal (röd hepatisation),
sedan blir det genom invandring af hvita
blodkroppar grått (grå hepatisation) och till
sist genom fettdegeneration af dessa gulaktigt
(gul hepatisation).
G. F—r.

Hepatit (af lat. hepar, lefver). 1. Med.,
inflammation i lefvern. — 2. H. Karsten, miner.,
lefversten (lapis hepaticus), en af bituminösa
ämnen genomdränkt varietet af tungspat,
anträffad t. ex. vid Kongsberg i Norge och,
i form af svarta, kristalliniska bollar, i
alunskiffern vid Andrarum.
2. P. T. C.*

Hepatogen (af lat. hepar, lefver, och
grek. genein, födas), med. Se Gulsot.

Hepatopexi (af lat. hepar, lefver, och
grek pexis, hopfästning), kir., fastsyning
af den nedsjunkna eller förskjutna lefvern.
J. Å.

Hepatoptos (af lat. hepar, lefver, och
grek. ptosis, fall), kir., nedsjunkning af
lefvern.
J. Å.

Hepatotomi (af lat. hepar, lefver, och
grek. tome, snitt), kir., insnitt i lefvern
för att uttaga dit inträngda främmande kroppar
eller för att uttömma där bildade bulnader.
J. Å.

Hepburn [he’pbə̄n], gammal skotsk adelssläkt,
hvars rikedom och politiska inflytande grundlades

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>