Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herkules - Herkulesarbete - Herkulesbaden. Se Mehadia - Herkbagge. Se Jättebaggar - Herkuleskrut. Se Dynamit, sp. 1168 - Herkules' stoder. Se Gibraltar, sp. 1121 - Herkulisk - Herlicius. Se Herlitz - Herlighed - Herlin, Lars (Lorens) Vilhelm - Herlin, Friedrich - Herlitz, David - Herlufsholm - Herlöpositionen - Herm - Hermafrodit - Hermafroditbrigg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stjärnbild. Enligt nyare undersökningar
torde denna rörelse dock snarare vara
riktad mot den närbelägna Lyran. —
3. En lärodikt af Georg Stiernhielm.
2. B—d.
Herkulesarbete, ett arbete, som kräfver
öfvermänsklig styrka (jfr Herakles).
Herkulesbaden. Se Mehadia.
Herkulesbagge, zool. Se Jättebaggar.
Herkuleskrut (eng. Hercules powder). Se Dynamit,
sp. 1168.
Herkules’ stoder. Se Gibraltar, sp. 1121.
Herkulisk (af lat. Hercules, se Herakles),
i formerna påminnande om Herkulesbilder, jättestark.
Herlicius. Se Herlitz.
Herlighed, da., jur., ett uttryck, som förekommer
i äldre lagspråk om vissa rättigheter, som
utgjorde föremål för privilegier eller förläning
från kronan. Så innefattade t. ex. patronatsrätt
"herlighed" öfver kyrkans egendom, dess
rätt att uppbära tionde och andra inkomster
samt tillgodonjuta öfriga kyrkan tillkommande
rättigheter.
V. Sgn.
Herlin, Lars (Lorens) Vilhelm, målare och
litograf, f. 1806 i Skåne, d. 2 nov. 1841 i
Stockholm, utbildade sig först under ledning
af akademiritmästaren Arvidsson i Lund, begaf
sig sedan till Stockholm och lär ha fått någon
undervisning af Sparrgren. Hans porträtt i olja
och miniatyr äro mindre kända. Däremot var han
en af Sveriges yppersta porträttlitografer,
framstående såväl genom teckningens kraft
och säkerhet som genom uppfattningens skärpa
och det tekniska utförandets mjukhet och
elegans. Som hans bästa blad kunna anföras
bilderna af G. af Wetterstedt, Stedingk,
M. Björnstjerna och Nils Månsson i Skumparp.
—rn.*
Herlin, Friedrich, tysk målare, d. 1499 i
Nördlingen, hvarifrån han antages härstamma,
stod under inflytande af nederländska mästare,
såsom Roger van der Weyden och Hans Memling,
och var verksam i Nördlingen, i Ulm och
Rothenburg. Hans äldsta arbete äro flyglarna
till ett altarskåp i Georgskyrkan i Nördlingen
(1462). Andra verk finnas i stadskyrkan i
Nördlingen, i Jakobskyrkan i Rothenburg, S:t
Georg i Dinkelsbühl och S:t Blasius i Bopfingen.
A. L. R.
Herlitz (Herlicius), David,
tysk almanackförfattare, f. i Zeitz 1557,
d. 1636, blef matheseos professor i Greifswald
1585, sedermera stadsfysiker i Stargard och
Lybeck. H. är mest känd genom sina almanacker,
hvilka under nära två mansåldrar årligen
utgåfvos och aftrycktes i Tyskland. Äfven i
Sverige spriddes de i närmare ett halft sekel
genom öfversättningar, och under flera år hade
H. där ingen konkurrent; den ende, som under
en längre följd af år vågade täfla med honom,
var finnen S. A. Forsius. — H:s almanacker
innehålla utom de astronomiska uppgifterna
blott de på hans tid brukliga astrologiska
förutsägelserna; exempelvis må anföras ur
den svenska almanacken 1640 de för juni månad
insatta: "Trättachtig tijd. — Prelaters och
the andhelige herrars stierna skijner myckit
mörk. — Skepare bedh och war försichtig. — Onda
tiender til siös". — F. ö. utgaf H. åtskilliga
medicinska och astronomiska skrifter.
(B—d.)
Herlufsholm, dansk skola och uppfostringsanstalt,
2 km. från staden Næstved på Själland, var urspr.
ett benediktinkloster, grundlagdt 1135 i Næstved,
men omkr. 1200 flyttadt ut i den närliggande
skogen och därför kalladt Skovkloster. Efter
reformationen förlänades det till f. d. biskop
Ove Bilde, och då munkarna aflidit,
afyttrades det genom byte 1560 till amiral
Herluf Trolle. Som han var barnlös, förordnade
han och hans hustru Birgitte Göye 1565, att
i Skovkloster, därefter benämndt H., skulle
inrättas en lärd skola och uppfostringsanstalt
för både adliga och oadliga ynglingar. Denna
öppnades 1567 och styres af en af konungen
utnämnd "forstander" (till 1731 alltid en
medlem af de två stiftarnas ätter), sedan 1888
geheimerådet baron Reedtz-Thott. Skolan står ej
under kyrko- och undervisningsministeriet, men
för undervisningen gälla samma grunder som för de
öfriga "lærde skoler" i Danmark. Lärjungarnas
antal är 110 och lärarnas 12. Under det
bondegodset till största delen är såldt som
ärftligt arrende, hör till H. en hufvudgård med
173 har åker och 720 har skog samt ett kapital
på 2,440,000 kr. Af det gamla klostret finnas
ännu flera delar bevarade i de nuv. byggnaderna,
bl. a. kyrkan med praktfulla grafmonument öfver
Herluf Trolle och Birgitte Göye samt öfver hennes
siste manlige ättling Markus Göye.
E. Ebg.
Herlöpositionen, i Norge vid inloppet till
Bergen norrifrån genom Herlöfjorden, anlades
1896—98 och omfattar minspärrningar och
stenjetéer samt batterier för snabbskjutande
kanoner å Skarvön och Ypsön på ömse
sidor om fjordens nordvästra mynning.
L. W:son M.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
