Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 597-598 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herzog ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den homeriska hjältediktens versform och
språkidiom, ehuru dess innehåll och hela syftning
äro väsentligen olika, likasom fallet är äfven med
den tidsålder, som det representerar. Den glada,
sköna hjältetiden, med sin sorglösa lefnadsfröjd
och sin naivt ideala världsåskådning, var
förbi. Mänskligheten hade åldrats; det omedelbara
och barnsligt tillitsfulla förhållandet till
gudarna var rubbadt, och i dess ställe trädde en
kombinerande reflexion öfver religiösa frågor,
hvarjämte kampen för tillvaron i hela sin sträfva
hvardaglighet började göra sig gällande och taga
såväl tankar som arbetskraft i anspråk. Detta
är den stämning, som afspeglar sig i H:s
dikter. Till omfånget mest betydande bland
dessa är Teogonien (grek. Theogonia), ett
försök att i genealogiskt systematiserande form
sammanjämka de äldre sagornas läror om olika
gudasläkten och om världens uppkomst. Bristen
på inre enhet och sammanhang ådagalägger dock
tillräckligt, att detta arbete, om än till
sin grundstomme verkligen härrörande från H.,
i sitt nuvarande skick är frukten af en under
skilda tider bedrifven kompilation. Arbeten
och dagar (grek. Erga kai hemerai), den mest
obestridt äkta bland de H. tillskrifna dikterna,
innehåller dels med hänsyn till de onda och
svåra tiderna vissa allmänna lefnadsregler,
dels speciella anvisningar rörande landtbrukets
olika förrättningar och de för dessas utförande
lämpliga dagarna. Denna dikt är hufvudsakligen
riktad till skaldens broder Perses. Herakles’
sköld (grek. Aspis Herakléus), en föga
lyckad efterbildning af beskrifningen öfver
Akilles’ sköld hos Homeros, betecknas redan af
alexandrinska kritiker som oäkta. Dock torde
början af densamma tillhöra den i öfrigt
förlorade dikten Eoiai, som i sin ordning
utgjort en del af den i sin helhet förlorade
Kvinnoförteckningen (grek. Katalogos gynaikon),
en uppräknande skildring af de till den heroiska
tiden hörande kvinnor, hvilka hugnats med någon
guds kärlek och blifvit mödrar till heroer. —
Bland nyare upplagor af H:s sånger märkas de af
Schömann (1869), Köchly (1870) och Göttling
(3:e uppl. utg. af Flach 1878), Fick (1887),
Rzach (1902). "Arbeten och dagar" finnes i svensk
öfv. under titel "Sånger af Hesiodus" af Boman
(utg. af Hammarsköld, 1813), "Herakles’ sköld"
af Tranér (i en serie disputationer, 1833).
A. M. A.

Hesione (grek. Ἡσιόνη), grek. hjältes.,
dotter af konung Laomedon i Troja. Då denne
hade besvikit Apollon och Poseidon på den
för uppbyggandet af Trojas murar utlofvade
lönen, skickade den sistnämnde ett grymt
hafsvidunder, för hvars tillfredsställande den
sköna H. måste utsättas på hafsstranden. Hon
räddades af Herakles, som dödade vidundret. Men
då den utfästa belöningen äfven denna gång
undanhölls af Laomedon, företog Herakles
i förening med andra hjältar mot honom ett
krigståg, som ledde till Trojas intagande
och förstöring, hvarvid H. som segerbyte
tillföll den salaminske hjälten Telamon. Hon
hade med honom sedan sonen Teukros.
A. M. A.

Hesitera (fr. hésiter, lat. hæsitare), tveka,
draga i betänkande.

Hesnäsöarna. Se Grimstad.

Hesperia. 1. Astron., en af småplaneterna. —
2. Zool. Se Hesperida.

Hesperia comma.

Hesperida, Tjockhufvuden, zool., en af
dagfjärilarnas två hufvudafdelningar, genom
jämförelsevis kort och tjock, bakåt tillspetsad
kropp, bredt hufvud, med nästan hakformigt krökt
spets utrustade antennklubbor samt framför allt
genom säregen vingställning helt afvikande från
de äkta dagfjärilarna. Vingarna äro jämförelsevis
korta. De främre bäras under hvilan upprätta,
dock utan att, såsom hos de äkta dagfjärilarna,
hållas hopslagna öfver ryggen. Bakvingarna
hållas däremot mer eller mindre vågrätt
utsträckta. Thorax har en egendomlig byggnad,
i det dess mellersta ryggplåt (mesonotum)
h. o. h. täcker den bortre (metanotum). De
mäktiga flygmuskler, som inneslutas i denna
mellankropp, förläna åt hithörande fjärilar
en snabbhet i flykten, som ej uppnås af några
andra insekter. Flykten är ej fladdrande och
sväfvande, såsom hos öfriga dagfjärilar, utan
surrande och tvärkastande. Larverna föra ett
undangömdt lefnadssätt, i det de liksom en del
nattfjärilars larver sammanspinna blad till
sitt skydd, och inom ett sammanspunnet blad
eger i vissa fall äfven förpuppningen rum;
stundom åter spinner larven före förpuppningen
ett slags gles, ofullständig kokong, som
hvilar i en silkesögla. Till följd af de
betydande afvikelserna från andra dagfjärilar
har gruppen af en del systematiker ansetts böra
h. o. h. afskiljas från dagfjärilarna för att
bilda en med dem jämställd underordning under
namn af Grypocera. — Denna grupp omfattar blott
en enda familj, Hesperidæ l. Hesperiidæ, af
hvilken omkr. 2,000 arter äro kända. I Sverige
finnas åtminstone 10 arter, alla af tämligen
obetydlig storlek och oansenlig färgteckning,
fördelade på släktena Carterocephalus,
glanssmygare, Thymelicus, tåtelsmygare,
Hesperia, ängssmygare, Nisoniades, skogssmygare,
samt Syrichtus, hvisslare. Vanligast äro den
ofvan svartgrå, med små fyrkantiga hvita fläckar
tecknade kattosthvisslaren (Syrichtus malvæ)
samt den öfvervägande brungula, med mörkare
skuggningar och små gula fläckar tecknade
allmänna ängssmygaren (Hesperia comma; se fig.),
hvars hanne på framvingarna prydes af en svart,
streckformad snedfläck med en blyglänsande linje
längs bakre kanten.
G. A—z.

Hesperiderna (grek. Ἑσπεϱίδες,
lat. Hesperides), grek. myt., döttrar af Natten
(Nyx), enligt andra sagor, af Hesperos, Atlas
eller af Forkys och Keto. I sina trädgårdar vid
oceanens strand i den yttersta västern bevakade
de med tillhjälp af den hundrahöfdade draken
Ladon de gyllene äpplen, hvilka Hera vid sin
förmälning med Zeus erhållit i bröllopsgåfva
af Gaia (Jorden). Äpplenas bortförande var ett
bland de sista af de svåra arbeten, som Herakles
(se d. o.) i Eurystheus’ tjänst måste utföra.
A. M. A.

Hesperidin. Se Glykosider.

Hesperien (grek. Ἑσπεϱία, "Aftonlandet",
lat. Hesperia, af Hesperos, aftonstjärnan),
"västerlandet", kallades af grekerna i allmänhet
de v. om Grekland belägna länderna, men
företrädesvis Italien. Hos romerska skalder är
det ofta en benämning för Hispanien (Pyreneiska
halfön).
A. M. A.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>