Greta i "Hans och Greta". Hon har äfven haft framgång som konsertsångerska. E. F—t. Hesse [äss]. 1. Nicolas Auguste H., fransk målare, f. 1795, d. 1869, var lärjunge af Gros och vann 1818 romerska priset med Filemon och Baucis. Han målade historiska scener (Mirabeau i États généraux 23 Juni 1789 m. fl.), men valde sedermera företrädesvis religiösa uppgifter. Flera kyrkor i Paris ega målningar af H:s hand. I Louvre finnes hans Évanouissement de la Vierge (Maria vid Kristi graf). — 2. Jean Baptiste Alexandre H., den föregåendes brorson, målare, f. 1806 i Paris, d. 1879, studerade under Gros och for sedan till Italien. Bland hans målningar märkas Tizians begrafning (1833) och Pisanis triumf (1847). Hans bästa målningar från senare tid äro väggbilder i S:t Sulpice, scener ur den hel. Frans' från Sales lif (1860). Han målade därjämte porträtt. Se monografi af Nicard (1883). 1 o. 2. C. R. N.* Hesse, Adolf Friedrich, tysk orgelvirtuos, f. 1809 i Breslau, d. där 1863, blef 1827 andre organist vid Elisabethkirche och 1831 förste organist vid Bernhardinerkirche i Breslau. På resor i Tyskland, Frankrike och England väckte han allmän beundran för sitt utmärkta orgelspel. Bland hans kompositioner äro i synnerhet de för orgel betydande. A. L.* Hesse, Ludwig Otto, tysk matematiker, f. 1811 i Königsberg, d. 1874 som professor vid polyteknikum i München, egnade sig företrädesvis åt bearbetandet af den högre algebran och dess tillämpning på geometrien. Af synnerlig vikt äro hans undersökningar inom teorien för de homogena formerna. Bland H:s många afhandlingar må nämnas Über die elimination der variabeln aus drei algebraischen gleichungen zweiten grades mit zwei variabeln (i Crelles "Journal für die reine und angewandte mathematik", XXVIII, 1844) och Über doppeltangenten der curven vierter ordnung (därsammastädes, XLIX, 1859). F. ö. utgaf H. åtskilliga läroböcker, bl. a. Vorlesungen über analytische geometrie des raumes (1861; 3:e uppl. 1876) och Analytische geometrie der ebene (1865; 2:a uppl. 1873). Gesammelte werke utgåfvos 1897 af akademien i München. (I. F.) Hesse, Hermann, tysk författare, f. 2 juli 1877 i Kalw, mottog undervisning i teol. seminariet i Maulbronn, skulle sedan bli mekaniker, var flera år verksam som bokhandlare och lefver sedan 1904 som skriftställare i Gaienhofen vid Untersee. H. har författat diktsamlingarna Romantische lieder (1899), Eine stunde hinter mitternacht (s. å.) och Gedichte (1902), novellerna Hermann Lauscher (1901), Peter Camenzind (1904; 42:a uppl. 1907; sv. öfv. 1905), med hvilken han slog igenom, Unterm rad (1905; 16:e uppl. 1907), Diesseits (1907; 14:e uppl. 1908) och Nachbarn (1908). H:s författarskap präglas af allvar och sträfvan efter psykologisk fördjupning. Af hans hand föreligga flera essayer om svenska författare, R—n B. Hesselagergaard [-går], dansk herrgård, belägen 15 km. från Svendborg på Fyn, har en gammal, i arkitektoniskt afseende märklig manbyggnad, uppförd 1538 af egaren Johan Friis. Den har ett fyrkantigt trapptorn och två åttkantiga hörntorn samt rundbågfris mellan våningarna (se bild å pl. XXVI till art. Byggnadskonsten). Hesselberg, Iver, norsk präst, f. 1780, d. 1844, 1813 kyrkoherde i Grue i Solör och 1834 pastor i Aker, var en vän och själsfrände till Grundtvig och utgaf en mängd religiösa småskrifter i grundtvigiansk anda. Mot Treschows rationalism skref han Gjenlyd fra fjeldet af Christkirkens röst (1829). Hans politiska uppträdande efter stortingets upplösning 1836 ådrog honom från den regeringsvänliga sidan anfall, hvilka han besvarade i Christelig liberalisme (1837). Hesselbom, Johan Otto, målare, f. 13 juli 1848 i Ånimskog, Älfsborgs län, var först yrkesmålare, därefter anställd vid Evangeliska fosterlandsstiftelsen, studerade 1888—95 vid konstakademien, debuterade som landskapsmålare 1897 och har sedan utställt dels stämningsstycken (Utsikt i Dalsland vid solnedgången, 1898, Allé i månsken, 1900), dels utsikter öfver vidsträckta landskap med skogar, vattendrag och bergsträckor. En del af hans målningar är genomarbetad med en viss kärf noggrannhet, andra söka en lyrisk helstämning och äro hållna i en för honom egendomlig, dekorativt förenklad stil. Ett dylikt Svenskt landskap inköptes af Venezias moderna galleri 1901. Sedan dess har H. ofta utställt i Italien och Tyskland — 1906 äfven i Paris — och har vunnit mycket erkännande. Bland hans nyare målningar äro ytterligare att nämna Vårt land, vårt fosterland (utst. 1903), Mot fjällen (s. å.), Utsikt öfver sjön Ån (deponerad i Malmö museum 1904), Fosterbygden (1906). H. är bosatt i Säffle i södra Värmland, hvarifrån flera af hans motiv äro hämtade. G—g N. Hesselby. 1. Gods i Spånga socken, Sollentuna härad, Stockholms län, består af 11 1/12 mtl, tax. till 485,000 kr. (1907). Slottet, som ligger 3/4 km. från Mälaren, består af ett två våningar högt stenhus, i vacker renässansstil, med två flyglar, slutande med höga torn. Riksrådet frih. K. Bonde (d. 1652) bildade under 1630-talet af hemman i Hesselby by grunden till godset och byggde det till sätesgård. Hans son riksskattmästaren frih. G. Bonde lät uppföra det nuv. slottet. H. har sedan denna tid tillhört Bondesläkten utom 1855—76, då det tillhörde bankiren C. G. Cervin. Egare är, sedan 1887, grefve Karl Trolle-Bonde, som utgifvit "Hesselby, Arkivalier rör. egendomen och dess egare" (1894). På en del af godsets område har ett mindre villasamhälle uppstått, H. villastad, bebodt företrädesvis af arbetare. — 2. Lungsotssanatorium. Se Jubileumsfondssanatorier. 1. B. S.* Hesselbyholm, fideikommissegendom i Fogdö och Helgarö socknar, Södermanlands län, vid Mälaren, omfattande, utom 3 mtl Ekeby och Hesselby, 7 81/112 mtl i Fogdö och 5 3/4 mtl i Helgarö, tills. tax. till 383,500 kr. (1905). Den slottslika, två våningar höga manbyggningen i ädel renässansstil (se fig.) uppfördes på 1660-talet. Till densamma höra 4 flyglar, af hvilka en är inredd till kyrka. H. har uppkommit af de sammanslagna gårdarna Hesselby och Ekeby. Werner Brunkow sålde 1279 Ekeby till biskopen i Strängnäs, Anund. Hesselby tillhörde efter midten af 1300-talet Vårfruberga kloster, men återbördades vid reformationen af riksrådet Folke Gregerssons (en lilja) änka Brita Hansdotter Tott, som 1539 bortbytte Ekeby, Hesselby och Väsby till kronan. Gårdarna ärfdes af hertig Karl, som 1594 bortskänkte gårdarna Hesselby, Ekeby och Kynnersberg, för hvilka 1613 och 1620 erhölls frälse. 1651 kommo