Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hess ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är det rått och kallt, så att t. ex. högst uppe
på Vogelsberg odlingen är inskränkt till hafre
och potatis. Befolkningen, som nästan uteslutande
tillhör den hessiska l. västfrankiska grenen
(se Hessare) af den högtyska folkstammen,
uppgick 1 dec. 1905 till 1,209,175 inv. (157
inv. på 1 kvkm.). Den årliga tillväxten var för
perioden 1895—1905 1,64 proc. Till religionen
voro s. å. 66,4 proc. protestanter, 30,8
proc. katoliker och 2 proc. judar.
Andlig kultur. Folkskoleväsendet intar
en hög ståndpunkt. Utom folkskolor funnos
1906—07 3 lärar- och 1 lärarinneseminarium,
3 folkskollärarpreparand-anstalter, 5 högre
flickskolor, 11 gymnasier, 2 progymnasier,
3 realgymnasier, 5 högre realskolor, 11
realskolor, 35 högre borgarskolor, 5 högre
flickskolor och 41 privatskolor. Universitet
finnes i Giessen, teknisk högskola i
Darmstadt, ett landtbruks- och skogsinstitut,
förenadt med universitetet i Giessen, samt
ovanligt många folkslöjd- och ritskolor,
2 döfstuminstitut och ett blindinstitut. Af
de många samlingarna för vetenskap och
konst äro de viktigaste hofbiblioteket i
Darmstadt, universitetsbiblioteket i Giessen
och stadsbiblioteket i Mainz samt museerna i
Darmstadt och Mainz.
Materiell kultur. Hufvudnäringen är jordbruk,
hvars rika afkastning medgifver en betydlig
utförsel. Utom de vanliga sädesslagen och
potatis odlas raps, hvitbetor, tobak och
lin. Den bördigaste delen är Rheinhessen, af
hvars område 75 proc. äro åker. Fruktodlingen
är utbredd öfver hela landet, mest likväl
i södra delen, som äfven är hufvudort för
vinodlingen, på vänstra Rhenstranden. Åker,
trädgårds- och vinland upptaga mer än hälften
af hela arealen; nästan hela återstoden är
delad mellan skogarna (31 proc.), hvilka kläda
de flesta höglända nejderna, samt ängs- och
betesmarker (13 proc.). Boskapsskötseln,
hvari prov. Oberhessen står främst,
är högt uppdrifven, och dess produkter
bilda viktiga utförselvaror. Ett stuteri
finnes i Darmstadt. Fjäderfä hålles i mängd;
biskötseln är i flera trakter af icke ringa
betydenhet. Bergsbruket, som är mycket gammalt
i landet, är mest inskränkt till Oberhessen och
lämnar brunkol, järn, mangan och salt. Bristen
på stenkol ersättes genom torf, som har stor
utbredning i prov. Starkenburg. Stenbrott
finnas på många ställen; vid Auerbach brytes
marmor. Industrien är ansenlig och stadd i
framåtskridande. Omkr. 1/3 af befolkningen
har sin utkomst af den. En ganska viktig del
af densamma bildar järnindustrien. Men den i
H. mest betydande industrien är tillverkning
af lackeradt och färgadt läder (mest i Worms,
Mainz och Offenbach). Inom portföljmakeriet
står Offenbach främst i hela Tyskland. Vidare
märkes tillverkningen af lyxmöbler (Mainz),
vagnar, maskiner och musikaliska instrument,
tobak och cigarrer, kemikalier (en mängd
fabriker, delvis af första rang, mest i
Darmstadt, Mainz, Oppenheim, Offenbach, Worms),
tändstickor, skodon, felb- och halmhattar,
ölbryggerier, brännerier, vatten- och ångkvarnar,
sockerfabriker äro äfven af vikt. Däremot har
textilindustrien endast lokal betydelse, frånsedt
en och annan fabrik. Handeln har sin medelpunkt
i Mainz, som äfven är den förnämsta Rhenhamnen;
närmast följa Worms och Bingen. Samfärdseln
gynnas af de segelbara floderna Rhen, Main
och Neckar. Järnvägarna hade 1903 en längd af
2,101 km.
Författning och förvaltning. H. är
enligt författningen af 17 dec. 1820,
hvilken sedermera undergått många ändringar,
en konstitutionell monarki, ärftlig på
manslinjen. Regenten antog 1806 titeln storhertig
och för sedan 1816 titeln "storhertig af Hessen
och vid Rhen", med predikatet "kunglig höghet",
samt är äfven den evangeliska kyrkans högste
chef. Han har en civillista af 1,265,000 mark,
som utgår hufvudsakligen af kronodomänerna
(till två tredjedelar erkända som det
storhertigliga husets egendom). I spetsen
för förvaltningen står ett på tre departement
(inrikes-, justitie- och finans-) fördeladt
statsministerium (statsministern är äfven
in- och utrikesminister samt minister för
det storhertigliga huset). Representationen
(landstände) sammanträder årligen samt är
delad på två kamrar. Första kammaren utgöres
af myndiga prinsar, hufvudmännen för de
mediatiserade familjerna i H. (f. n. 16),
seniorn inom friherrefamiljen Riedesel, en
protestantisk andlig, med titeln prelat, som
storhertigen utser för lifstid, den katolske
biskopen, universitetskanslern, 2 af adeln
bland dess medlemmar valda ledamöter och
högst 12 af storhertigen för lifstid utsedda
framstående statsborgare. Andra kammaren
består af 10 deputerade från de 8 städer,
som ha egen valrätt, och 40 deputerade från de
mindre städerna och landskommunerna. Valet sker
indirekt och gäller för 6 år (hälften afgår
hvart tredje år). Valrätt har den, som är 25 år
och betalar inkomstskatt, valbar är den, som har
valrätt. Alla valda representanter, som ej bo i
hufvudstaden, ha arfvode. Lagen om landständernas
sammansättning är af 8 nov. 1872. H. har 3 röster
i tyska förbundsrådet och skickar 9 medlemmar
till tyska riksdagen. Alla från regeringen
utgående förslag (representationen saknar
motionsrätt) behandlas först af 2:a kammaren,
hvarefter 1:a kammaren oförändradt antager
eller förkastar dem.
Landet är deladt i 3 prov.: Oberhessen,
Starkenburg och Rheinhessen, hvar och en
under en provinzialdirektion, och dessa i
tillhopa 18 kretsar (kreise), under hvar
sitt kretskollegium (kreisamt) med ett
kretsråd. Kretsen representeras af kretsdagen
(kreistag), hvars medlemmar väljas för 6 år
till 1/3 af de högst beskattade, till 2/3 af
kommunalfullmäktige. Hvarje krets har ett
förvaltningsutskott (kreisausschuss), som
består af kretsrådet och 6 af kretsdagen
för 6 år valda ledamöter. På liknande
sätt sköta en provinzialtag (hvars
medlemmar väljas af provinsens kretsdagar
för 6 år) och ett provinzialausschuss
af 8 medlemmar under ordförandeskap af
provinsialdirektorn förvaltningen af provinsens
angelägenheter. Domstolsinstanserna äro
oberlandesgerichte i Darmstadt, 3 landgerichte
i Darmstadt, Giessen och Mainz (en för hvarje
provins), 3 jurydomstolar (i samma städer), 5
handelskamrar och 51 amtsgerichte. — Enligt
kyrkoförfattningen af 1874 (ändrad 1885)
omfattar den evangeliska landskyrkan samtliga
evangeliska (lutherska, reformerta och unerade)
församlingar, med rätt för hvarje församling att
bevara sin bekännelse okränkt. Storhertigen är
den evangeliska landskyrkans hufvud och utöfvar
kyrkostyrelsen genom öfverkonsistorium, i viktiga
ärenden med bifall af landssynoden, hvilken är
den evangeliska kyrkans gemensamma representation
och består af den evangeliske prelaten, ett
prästerligt och ett lekmannaombud från hvarje
dekanatssynod samt 7 (3 präster och 4 lekmän) af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
