Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Heterocyklisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller bräckt vatten allmän, grenig,
blekgrön, sträf alg (jfr Siphoneæ).
G. L—m.
Heterocyklisk (af grek. heteros, annan,
och kyklos, krans). 1. Bot., säges om en
blomma, hvars kransar ej alla äro liktaliga
(heteromera kransar, af grek. heteros,
annan, och meros, del). Som exempel kan
nämnas fam. Scrophulariaceæ, hvars blommor ha
femtaligt hylle, fyrtalig ståndarkrans och
tvåtalig fruktbladkrans. Mots. isocyklisk
l. encyklisk (isomera kransar, af grek. isos,
lika, och meros, del). — 2. Kem., kallas en
organisk förening, som innehåller slutna ringar
af kolatomer i förening med en eller flera
atomer af andra grundämnen, vanligen kväfve,
syre eller svafvel. Med afseende på allmänna
reaktioner och egenskaper förhålla sig de
viktigaste heterocykliska föreningarna närmast
som de aromatiska (se Aromatiska föreningar),
emedan deras kärnor äro omättade i samma
bemärkelse som bensolkärnan. Sålunda undergå de
lättare substitutions- än additionsreaktioner,
emedan dubbelbindningarna såsom i bensol äro
relativt svåra att mätta. Oftast äro ringarna
5- eller 6-ledade. Bland 5-ledade, omättade
heterocykliska föreningar märkas furan, tiofen,
pyrrol, pyrrolin och imidazol, hvilka äfven
kunna vara kombinerade med andra ringar; så
utgör pyrrol, kombinerad med bensol, bensopyrrol
eller indol (se d. o.). Hit höra vidare diazoler
(pyrazol och pyrazolin, modersubstansen till
antipyrin), triazoler, tetrazoler. Viktigast
bland de omättade sexledade äro pyron,
pyridin jämte dess bensolderivat, kinolin och
isokinolin samt akridin, vidare pyrimidin, som
ingår i purinämnen, äfvensom hela puringruppen
(se d. o.). Bland mättade heterocykliska
föreningar märkas det 5-ledade pyrrolidinet och
det 6-ledade piperidinet, hvilka spela en roll
såsom alkaloidkomponenter.
1. G. L—m. 2. H. E.
Heterocyst, bot. Se Nostoc.
Heterodera, zool. Se Nematodes.
Heterodistyl, bot. Se Heterostyli.
Heterodont. Se Tänder.
Heterodox (af grek. heteros, annan, och doxa,
mening), olika tänkande, i synnerhet person,
som hyser en från den sanktionerade kyrkoläran
afvikande mening: irrlärig. Motsats: ortodox. —
Heterodoxi, irrlärighet. — Den romersk-katolska
kyrkan begagnar i samma mening som heterodox och
heterodoxi uttrycken heretisk och heresi,
som i vårt teologiska språkbruk beteckna
en irrlärighet utanför kyrkosamfundet.
Heterodynam (af grek. heteros, annan, och
dynamis, kraft), bot., säges om en bastard,
som i många egenskaper mer liknar fadern,
i andra modern. En bastard, som i sina
karaktärer står midt emellan föräldrarna,
kallas homodynam. Jfr Bastard, sp. 1047. —
Heterodynami, det förhållandet, att icke alla
ståndarna i en blomma äro af ungefär samma
längd, utan att ståndare till ett visst antal
äro längre än de öfriga. (Jfr Didynamia,
Tetradynamia, Lythrum). Heterodynami eger
betydelse med afseende på pollinationen.
O. T. S. G. L—m.
Heterodynami. Se Heterodynam.
Heterofylli (af grek. heteros, annan, och
fyllon, blad), bot., det förhållande, att hos en
växt örtbladen ha ett mycket olika utseende. Som
exempel härpå kunna nämnas många vattenväxter
(jfr Amfibiska växter), Eucalyptus globulus
(se Eucalyptus, sp. 1021), murgrönan
och andra klättrande växter, som ha blad
af olika utseende på de vegetativa och de
florala skotten (se Murgröna). Dylika växter
sägas äfven ha dimorfa blad. Jfr Platycerium.
G. L—m.
Heterogamet (af grek. heteros, annan, och
gamos, bröllop), bot. Se Gamet.
Heterogami (af grek. heteros, annan, och
gamos, gifte), bot., detsamma som diklini
(se d. o.); förekomsten af tvåkönade diskblommor
och enkönade kantblommor i korgarna hos talrika
Compositæ, t. ex. Matricaria och Arnica.
G. L—m.
Heterogen (af grek. heteros, annan, och
genos, slag), olikartad. Motsats: homogen. Jfr
Blandning. — Heterogenitet, olika beskaffenhet. —
Heterogent ljus, fys., ljus, i hvilket strålar
af olika brytbarhet ingå. Motsats: homogent ljus. Se Ljus.
Heterogenes (af grek. heteros, annan, och
genesis, födelse), bot. Se Mutation.
Heterogenit Frenzel, miner., oxidhydrat
af kobolt, som bildas vid omvandling af smaltit.
A. Hng.
Heterogoni (af grek. heteros, annan, och
gonos, ursprung). Se Fortplantning, sp. 942,
och Gallsteklar, sp. 645.
Heteroik, bot. Se Heterecisk.
Heterokarpi (af grek. heteros, annan,
och karpos, frukt), bot., det förhållande,
att samma växt bär frukter af mycket olika
utseende. Exempel härpå äro amfikarpa växter
(se Amfikarp), som ha dimorfa frukter,
Hasselquistia och Calendula, som har frukter af
tre slag.
G. L—m.
Heterokladi (af grek. heteros, annan,
och klados, kvist), bot., förekomsten
af grenar eller skott af olika slag hos
samma växt, t. ex. långskott och kortskott.
G. L—m.
Heteroklamydeisk, bot. Se Homoioklamydeisk.
Heteroklin pollination, bot. Se Pollination.
Heteroklitisk (af grek. heteros, annan och
klinein, böja), språkv., kallas ett ords
böjning, då man inom samma paradigm har minst
två stammar. Jfr Böjning.
Heterokroisk (af grek. heteros, annan, och
chroma, färg), olikfärgad, brokig.
Heterologi, med. Se Heteroplasi 2.
Heteromer, bot. Se Heterocyklisk och Lafvar.
Heteromera, zool. Se Skalbaggar.
Heteromeri, kem. Se Isomeri.
Heteromerit Hermann, miner., små gröna
kristaller, utgörande en varietet af vesuvian.
A. Hng.
Heteromorf, miner. Se Heteromorfi.
Heteromorfi (af grek. heteros, annan, och
morfe, form). 1. Bot., missbildning, bestående
af oregelbunden utbildning af ett organ.
2. Miner., det förhållandet, att kemiskt
identiska ämnen kunna kristallisera i former,
som tillhöra olika system eller icke kunna
härledas från samma grundform. Substansen
själf (t. ex. kalciumkarbonat) säges vara
dimorf; de olika af densamma uppkomna
kristallformerna (t. ex. den hexagonala
kalkspaten och den rombiska aragoniten) sägas
vara heteromorfa eller allomorfa.
Man känner äfven trimorfa substanser.
A. Hng.
Heteromorfos, biol. Se Regeneration.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
