Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Heyden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Deutscher novellenschatz" i 24 bd och
"Novellenschatz des auslandes" i 14 bd, samt
med Laistner "Neuer deutscher novellenschatz"
i 24 bd. 1884 erhöll H. Schillerpriset. H. är en
romantiker och skönhetsdyrkare, hvars tekniska
behärskning af konstens former drifvits till
fulländning, hvars mångsidiga intressen och
outtröttliga alstringskraft ställa honom bland
tidens viktigaste författare. Oförskräckt
framstegsvänlig och med en om antiken erinrande
lifstörst och konstentusiasm är H. också
en betydande personlighet. Till svenska
är ett flertal af H:s noveller öfversatt
(jfr nedan). Jfr arbeten om H. af O. Kraus
(1888) och G. Brandes, hvars essay om H. är
öfv. som inledning till H:s "Noveller", 9 bd
1886—89, öfv. af A. G. Engberg, Nils Erdmann
i "Ny sv. tidskr.", 1887, H. E. Larsson i
"Nord. tidskr.", s. å., och en uppsats efter
Ludwig Fulda i "Ny ill. tidn.", 1889.
1—3. R—n B.
Heysig, Johan. Se Ridderstierna.
Heyst [hä’jst], badort och fiskarby i
belgiska prov. Väst-Flandern, 1 km. n. ö. om
Leopoldskanalens och 2,5 km. n. ö. om den
nya Brugeskanalens mynning i Nordsjön. 4,158
inv. (1903). Såsom badort besökes H. af
omkr. 14,000 pers. årligen. Säsong juni—sept.
J. F. N. Ln.
Heywood [he͡i’ωud], liflig fabriksstad i
engelska grefsk. Lancaster, 3 km. från
Rochedale. 25,461 inv. (1901). Bomulls-
och ullspinnerier, maskintillverkning.
J. F. N.
Heywood [he͡i’ωud], John, engelsk författare,
f. 1497 (?), d. 1580 (?), studerade enligt
traditionen i Oxford, där han lärde känna Thomas
More, hvilken gjorde honom bekant med prinsessan
Maria. Han stod högt i gunst hos henne såväl
som hos Henrik VIII för sin kvickhet och sitt
goda humör. Som ifrig katolik undgick han med
möda galgen under Edvard VI:s regering, och vid
Elisabets tronbestigning fann han det klokast
att draga sig tillbaka till Mecheln, där han lär
vistats till sin död. H. skref omkr. 600 epigram
och ordspråk (utg. 1867 af Spenser society)
samt den allegoriska dikten The spider and the
fly, i hvilken protestanterna förlöjligas under
benämningen flugor. Sin egentliga betydelse har
han emellertid som författare af några farser,
s. k. interludes. Dylika omtalas visserligen
redan tidigare i den engelska litteraturen,
men H:s äro de första bevarade, som beteckna en
bestämd utveckling från det tidigare religiösa
och allegoriska medeltidsdramat hän mot det
moderna komiska dramat. I H:s små dramer
uppträda i hvardagliga situationer verkliga
personer och ej allegorier, skildrade med
kraftig realism och uppsluppet lynne. De äro
sex, skrifna under Henrik VIII:s regering och
troligen uppförda vid hofvet, A play of love
och The dialogue of wit and folly (troligen
från 1532), A mery play between the pardoner
and the frere, the curate and neybour Pratte
(skrifvet omkr. 1521, tryckt 1533), The mery
play between Johan the husbande, Tyb the wife and
Syr John the priest (s. å., återupptryckt 1819)
och The play of the weather (s. å.), som är det
kvickaste, och The four P’s (tryckt omkr. 1544;
nytryck 1874 af Hazlitt och 1897 af Manly). —
Litt.: Ward, "A history of english dramatic
literature" (ny uppl. 1899), och Lundbeck,
"Det engelske drama för Shakespeare" (1890).
J. M.
Heywood [he͡i’ωud], Thomas, engelsk
dramatiker, f. omkr. 1575, d. omkr. 1650,
skall ha studerat i Cambridge, var 1598
anställd som skådespelare i lordamiralens
trupp och hade också förbindelser med lord
Southamptons skådespelartrupp. Hans verksamhet
som skådespelsförfattare var ofantlig. Enligt
egen uppgift skref han 220 dramer (af hvilka
de flesta gått förlorade), hvarför han kallats
Englands Lope de Vega. Utom dramer skref han
äfven flera andra intressanta arbeten, poesier,
ett epos, ett historiskt arbete om England under
Elisabet samt en Apology for actors, riktad mot
puritanerna och innehållande många intressanta
upplysningar om skådespelarnas förhållanden
under denna tid. För scenen började han skrifva
omkr. 1600; han försökte sig i nästan alla
dåtida arter af drama, men hans styrka ligger
i det borgerliga skådespelet; bäst är A woman,
killed with kindness (tr. 1607), som intager
en mellanställning mellan moraliteten och
1700-talets borgerliga skådespel. Hans historiska
dramer äro starkt romantiska och erinra snarast
om Shaksperes föregångare. Bland hans öfriga
bevarade dramer (utg. 1874 i 6 bd) kunna nämnas
The first and second parts of king Edward the
fourth (tryckt 1600), The rape of Lucrece (1608),
The four prentices of London (tr. 1615) med sin
för tiden ytterst karakteristiska blandning af
borgerliga och romantiska element, The fair
maid of the west (tr. 1631), The troubles of
queen Elisabeth (1605 och 1606), The english
traveller (tr. 1633), i samarbete med Brome The
late Lancashire witches (tr. 1634), The wise
woman of Hogsdon (tr. 1638), The royal king
and the loyal subject (tr. 1637), A challenge
for beauty (tr. 1636), A maiden-head well lost
(tr. 1634), The faire mayde of the exchange
(tr. 1607), o. s. v. Se Ward, "A history of
english dramatic literature", II (ny uppl. 1899),
Kalisch, "Shakespeares yngre samtidige og
efterfölgere" (1890), och Courthope, "History
of english poetry", IV (1903).
J. M.
hf., bokb., förkortning för halffranskt band.
Hfg. (Hfgg., Hfmsg., Hfsg), vid växt-
och insektnamn förkortning för J. C. v. Hoffmansegg.
Hfl., förkortning för (holländsk florin =)
nederländsk gulden.
Hfm., vid växtnamn förkortning för tyske
botanisten och läkaren Georg Franz Hoffmann,
f. 1761 i Bajern, d. 1826 som professor i
Moskva, författare till arbeten öfver lafvarna,
kryptogamerna, umbellaterna och Tysklands flora.
Hg, kemiskt tecken för grundämnet kvicksilfver
(lat. hydrargyrum).
hg., officiell svensk förkortning för hektogram.
H. H., förkortning för Hans helighet (om påfven),
Hans (Hennes) höghet, Hans högvördighet (om
biskopar), Högädle herr(n); (på grafstenar)
Här hvilar.
Hi och Ho, kinesiska astronomer, som lefde
omkr. 2150 f. Kr. De voro anställda som kejsarens
hofastronomer, och det hörde till deras plikter
att sorgfälligt utforska himmelsföreteelserna och
på förhand angifva inträffandet af förmörkelser
och andra märkvärdiga fenomen. Emellertid
inträffade en solförmörkelse, som de icke
förutsagt; de vid dylika händelser brukliga
religiösa ceremonierna blefvo icke utförda,
och Kina syntes skola bli föremål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
