H:s förläggarverksamhet fortgick från 1829 till 1871. Genom sitt "Läsebibliothek" och andra billiga skrifter skapade han nya läsekretsar äfven utanför tidningspubliken. Närmare 1,000 olika skrifter ha utgått från hans förlag. Sitt boktryckeri utvidgade och utvecklade han flerfaldigt samt har därigenom förvärfvat ett namn äfven inom denna industri. Kemiska tillverkningar af olika slag hörde alltifrån slutet af 1830-talet till H:s verksamhetsområde. Främst bland dem står fabricerandet af det förut hos oss okända lyset stearin. Skeppsredare och importör var H. en tid på 1840-talet, deltog länge i försöken att af Gottlands myrar göra odlingsbar mark, uppehöll i nära 20 år en sidenfabrik, deltog i sågverksrörelse m. m. samt verkade i många riktningar för industriell utveckling. Den ekonomiska framgång han rönte i sina alltid klokt beräknade företag skaffade honom tidigt den oberoende ställning han för sin politiska verksamhet behöfde och ville vinna samt gjorde honom på äldre dagar till en rik man. H:s namnteckning meddelas å pl. IV till art. Autograf. 1881 lät Publicistklubben i Stockholm prägla en guldmedalj öfver honom. Medel äro insamlade till uppresande af en minnesstod öfver H. — H:s änka, Vilhelmina Fröding (f. 1805, d. 1878), utförde hans afsikt att till allmän nytta egna en del af den vunna rikedomen. Först skänkte hon 100,000 kr. till Stockholms högskola för upprättande af en professur i nationalekonomi, därefter (23 jan. 1878) 400,000 kr. till fond för en stiftelse: "Lars Hiertas minne", hvilken under särskild styrelse och i enlighet med (1879) upprättadt reglemente skall "verka för det mänskliga framåtskridandet och detta hufvudsakligen genom att framkalla och befordra sådana vetenskapliga upptäckter och uppfinningar, sociala förbättringar och frisinnade reformer, som kunna blifva till välsignelse för mänskligheten i allmänhet och särskildt för Sveriges folk". På 100-årsdagen af H:s födelse stiftades af hans döttrar (om Anna Vilhelmina H. se Retzius) en resestipendiefond å 25,000 kr. för svenska publicister. — Jfr H. Wieselgren, "Lars Johan Hierta. Biografisk studie" (1880) och "Lars Johan Hierta, en kämpe för utvecklingen" (i Verdandis småskrifter, 1888; 2:a uppl. 1908), "Lars Johan Hierta. Föredrag hållet (1873) i Stockholms läsesalong af P. Siljeström" (1878) och H:s autobiografi i "Sv. biogr. lex. Ny följd", del V (1863—64; äfven särskildt aftryckt). 1. (L. S.) 3. —rn. (K. W—g.) 4. H. W.* Hiertta. Se Giertta 1. Hietaniemi. 1. Socken i Norrbottens län, Öfver-Torneå tingslag. 94,077 har. 2,126 inv. (1908). H. bildar ett konsist. pastorat i Luleå stift, Norrbottens norra kontrakt. — 2. Kronopark, belägen omkr. 13 km. n. om Lappträsk utefter Björkfors vattendrag i ofvannänmda socken, Pajala revir, har bildats genom att 3/32 mtl och 3/16 mtl Kukkasjärvi eller Jarkola afsatts till kronopark genom k. br. 2 nov. 1874 och 18 nov. 1892. Genom Domänstyrelsens beslut 19 febr. 1907 sammanfördes den med f. d. Björkfors privilegieskog under namnet Hietaniemi kronopark. Areal 11,707 har. 2. G. Sch. Hietzing [hits-], 13:e stadskretsen i Wien, i hvilken för dess vackra och friska läge ett antal förnäma wienare byggt sina villor och där den afsatte konung Georg V af Hannover 1866—71 hade sitt vanliga residens. Där ligger ock slottet Schönbrunn. 64,564 inv. (1900). (J. F. N.) Hifva, sjöv., kringvrida bråspel, vinsch och gångspel; om det sistnämnda säger man dock oftast vinda. R. N.* Higden [hi'gdən], Ranulf, engelsk krönikeförfattare, d. 1364, aflade 1299 munklöfte och lefde sedan som munk i S:t Werburgs benediktinkloster i Chester. Han skref en universalhistoria, Polychronicon, i 7 böcker, som går från världens skapelse till 1342. Endast dess sista partier, där han som samtida vittne skildrar engelska händelser, ha något värde. Det latinska originalet och en eng. öfv. trycktes af Caxton redan på 1480-talet; de äro kritiskt utgifna af Babington och Lumby i "Rolls series" (1865—86). V. S—g. High-Barnet [ha͡i' bā'nit]. Se Barnet. High church [ha͡i' tʃə̄'tʃ], eng., "högkyrka", namn på den engelska statskyrkan och särskildt på den riktning inom denna, som strängast håller på de gamla kyrkliga traditionerna. Jfr Episkopalkyrkan. High commission court [ha͡i' kəmi'ʃən kå̄t], eng. Se Höga kommissionen. High constable [ha͡i' ka'nstəbl], eng. Se Constable. High court of justice [ha͡i' kå̄t əv dʃa'stis]. Se Court. Highgate [ha͡i'gət], förstad till London, dels i grefsk. London, dels i grefsk. Middlesex, 8 km. n. n. v. om Londonbron, med den vackra S:t Mikaelskyrkan, hufvudstadens vackraste kyrkogård, ett sjukhus för kopp-patienter och många andra välgörenhetsanstalter. (J. F. N.) Highland [ha͡i'lənd], eng., högland; Highlands, särskildt de skotska högländerna, hvilkas invånare kallas highlanders (bergskottar, högländare). J. F. N. Highland breed [ha͡i'lənd brīd]. Se Skotsk höglandsboskap. Highland-coffee [ha͡i'lənd kåfi]. Se Coffea. High life [ha͡i' la͡i'f], eng., "högt (förnämt) lefnadssätt"; förnäma världen. Jfr Haute-volée. High peak [ha͡i' pī'k], bergstrakt. Se Peak. High Steward [ha͡i' stjō'əd]. Se Steward. High-tory [ha͡i' tå̄'ri], eng., högkonservativ politiker, fullblodsaristokrat. Highwayman [ha͡i'ωe͡imən l. haiωimən], eng. (af highway, landsväg), fordom i England, i synnerhet i trakten af London, uppträdande förklädda beridna stigmän, hvilka utmärkte sig för djärfhet och ett visst slags ridderlighet, som omgaf dem med ett romantiskt skimmer. Därför voro de ballader, som besjöngo en Claude Duvals och andra berömda highwaymens bragder, mycket populära bland det engelska folket. På hvarje highwayman var satt ett pris af 10 pd st. High Willhays [ha͡i' ωi'le͡iṡ]. Se Dartmoor. High Wycombe [ha͡i' ωi'kəm]. Se Chepping Wycombe. Higuero [igērå], Ficus, bot. Se Colombia, sp. 555. Higumene, Higumenos, nygrek. (af grek. hegemon, ledare, föreståndare). Se Grekisk-katolska kyrkan, sp. 229. Hihhuliter [hichu-], finsk religiös sekt, uppkom i norra Österbotten, till någon del under inflytande