arkeologiska och kulturhistoriska områdena samt är på en gång vetenskaplig och populär. Hans första vetenskapliga arbete, Svenska folket under hednatiden (1866; ny, tillökad uppl. 1872; utg. på tyska 1873), belönades med filos. fakultetens i Uppsala större pris och Geijerska priset. 1867 utkom hans Lifvet på Island under sagotiden (ny, fullständigt omarb. uppl. 1883) och 1868 Afrika i våra dagar. Han har vidare utgifvit en öfv. (med kommentarer) af Snorre Sturlassons "konungabok" (1869—71), en skildring af Statens Historiska museum och k. myntkabinettet (1873), De förhistoriska folken i Europa (1873—80), ett försök att sammanfatta resultaten af den jämförande fornforskningen, Folkens tro om sina döda (1874), Den kyrkliga konsten under Sveriges medeltid (1875), Sveriges medeltid, senare skedet, 1350--1521 (1876—77; utgörande andra delen af det under samverkan af flera vetenskapsmän utgifna verket "Sveriges historia från äldsta tid till våra dagar"; i "Sveriges historia intill tjugonde seklet" har H. behandlat hela medeltiden) och Fynden i Troas och Homeros' Troja (1878). 1879 började han en utförlig kulturhistorisk skildring öfver Sveriges medeltid, beräknad att bilda 4 band, af hvilka 3 utkommit (1909). 1882 utgaf han en öfv. af Sir George Birdwoods handbok i "Indiens konstslöjd", en samling historiska och kulturhistoriska uppsatser, sammanförda under titeln Från äldre tider, samt, på begäran af den engelska Committee of council of education, en bok om The industrial arts of Scandinavia in the pagan time. Han har vidare författat Heraldiska studier. I. Det svenska riksvapnet. II. Landskapens vapen (i "Ant. tidskr.", d. VII, 1883, och d. IX, 1887), Herr Stens Sankt Jöran (därst. d. VII), K. Vitt. hist. o. ant. akad:s hundraårsfest den 2 April 1886 (i akad:s Handl., d. 31, 1893), Visby och dess minnesmärken (1892—93, illustr. af Rob. Haglund), Skara domkyrka (i "Ant. tidskr.", XV, 1894), F. A. Dahlgren. Minnesteckning (i Sv. akad:s handl. ifrån år 1886, d. 10, 1896), Minne af heliga Birgitta (ibid., d. 19, 1904) och Johannes Thomæ Buræus (uppläst på högtidsdagen 1908). H. har f. ö. offentliggjort en mängd arkeologiska, historiska, kultur- och konsthistoriska samt numismatiska uppsatser i in- och utländska tidskrifter. Bland dessa må nämnas Bidrag till spännets historia, Djurornamentiken i Norden, ett program för utvecklingen af Statens historiska museum och k. myntkabinettet samt Historia och kulturhistoria. H. utgaf 1872—1905 Vitt. hist. o. ant. akad:s "Månadsblad", som af honom grundlagts, 1880—1905 "Antiqvarisk tidskrift för Sverige", (i förening med sin fader) planschverket "Teckningar ur statens historiska museum" (hvaraf 2:a och följ. häften äro af H. redigerade), "Stockholms stads jordebok 1420—1474" (1876) och "Stockholms stads skottebok 1502—1510" (1891). 3. Bror Albin H., den föregåendes broder, skolman, skriftställare, f. 31 maj 1844 i Stockholm, student i Uppsala 1863, aflade teoretisk teol. examen 1870 och prästvigdes 1871, vardt fängelsepredikant i Linköping 1873, var 1876—78 sjömanspräst i Kiel, Hamburg och Lybeck, tjänstgjorde som lärare vid Högre realläroverket (å Norrmalm) 1878—87, där han 1887—1909 var adjunkt, hvarjämte han varit predikant vid Maria sjukhus och södra barnbördshuset sedan 1878. H. har författat Svenska kyrkans psalmbokskommittéer och psalmboksförslag under 1700-talet och början af 1800-talet (1884), Lärobok i kyrkohistoria (1886; 4:e uppl. 1902) m. m. samt är hufvudredaktör af det stora biografiska arbetet "Svenskt porträttgalleri" (1896 ff.), utaf hvars delar han själf författat X (prästerskapet), XVII (ingenjörer) och XXV (riksdagsmän). H. har sedan länge gjort betydande samlingar till en historia öfver Stockholms prästerskap och till Stockholms stads konsistoriums historia. 4. Henrik Robert Teodor Emil H., den föregåendes broder, häfdatecknare, urkundsutgifvare, ämbetsman, f. 22 okt. 1848 i Stockholm, blef 1867 student i Uppsala, 1872 filos. kandidat och 1875 filos. doktor, inskrefs s. å. som e. o. amanuens i Riksarkivet samt utnämndes 1880 till lektor i modersmålet, historia och geografi vid Högre realläroverket (å Norrmalm) och 1901 till riksarkivarie. Han var 1880 en af stiftarna af Sv. historiska föreningen, har sedan dess varit medlem af dess styrelse samt var redaktör af den af föreningen utgifna "Historisk tidskrift", hvars innehåll till ej ringa del härrör från hans hand, i 25 år (1881—1905), en i Sveriges tidskriftshistoria snart sagdt exempellös uthållighet. Han blef 1889 led. af Vitt. hist. o. ant. akademien, var 1896—1902 sekreterare i Samf. f. utg. af handskr. rör. Skandinaviens hist., erhöll 1896 af Sv. akad. det s. k. Karl Johans pris för historiskt författarskap och blef 1908 led. af Vet. akad. Bland frukterna af H:s i flera afseenden vägbrytande författarverksamhet må, utom smärre uppsatser i Nordisk familjebok och tidskrifter, först nämnas de i "Hist. tidskr." förekommande artiklarna Den svenska kolonien i Rom under medeltiden (1882), Wallenstein och hans förbindelser med svenskarne (1883) — sedermera i utvidgad form utg. i tysk öfv. Wallenstein und seine verbindungen mit den schweden. Aktenstücke aus dem schwedischen Reichsarchiv zu Stockholm (Frankf. 1885) — ett afgörande bidrag till Wallensteinsfrågans lösning, Den svenska diplomatiens organisation i Tyskland under 1600-talet (1884), Brytningen i Sveriges historia 1594 (1894), Karl IX:s testamente och tronskiftet 1611 (1895), Från Gustaf Vasas sista tider (1899) och Gustaf Vasa och Berend von Melen (1901). Han har vidare författat det betydande verket Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar (1896) samt afdelningarna Gustaf Vasa 1521—1560 (1903), Gustaf Vasas söner 1560—1611 (1904), Kristina 1632—1654 (1906) och Oskar I (1908—09) i den af honom redigerade "Sveriges historia intill tjugonde seklet" (10 bd, 1903—10). Uppsatser af arkivaliskt intresse ingå i de af H. fr. o. m. 1902 utg. "Meddelanden från svenska riksarkivet". Som urkundsutgifvare intager H. en af de främsta platserna i vårt land. Han har utgifvit "Brefvexling mellan Konung Carl XII och Rådet" (1874—89, utgörande del. IX, X och XI, 2 af "Hist. handl."), en afdelning af "Svenskt diplomatarium" (del VI, 1, 1878; omfattande tiden 1348—50), "Svenska riksdagsakter" (bd I—III — en afd. af bd 1 i förening med O. Alin — omfattande tiden 1521—96, 1887—1900), "Sveriges regeringsformer 1634—1809 samt konungaförsäkringar 1611—1800" (1891) och det paleografiska arbetet "Svenska skriftprof" (i förening med