delar han med hela sin samtid förkärleken för en arrangerad, egendomligt utstyrd natur, med bjärta ljuseffekter och långa synvidder, men inom denna genre lägger han i dagen både rik sammansättningsgåfva och en duktig färg. H. är ej representerad i någon statens samling, men hos enskilda egare äro hans ofta signerade taflor ej alldeles sällsynta. 1 o. 2. —rn.* Hillevik, masugn samt kvarn och såg i Hille socken, Gäfleborgs län med tillhörande 4,96 mtl jordbruksfastigheter, med ett tax.-v. (år 1900) af 533,800 kr., förut tillhöriga Hargs fideikommiss i Stockholms län, utbyttes med K. M:ts tillstånd af 26 juni 1903 mot fastigheter i Stockholms län och såldes till Kopparbergs och Hofors aktieb. Tillverkningen var 1907 något öfver 5,000 ton smidestackjärn och gjutgods samt 280,000 hl. träkol. Wbg. Hillevioner (lat. hilleviones) kallades, enligt Plinius d. ä., invånarna på en betydlig del af den stora ön "Scadinavia" (den skandinaviska halfön), som de, enligt samme författare, skola ha bebott i 500 "byar" (pagi) och kallat "en annan värld" (lat. alter orbis terrarum). S. F. H.* Hillgren, Bror, målare, f. 1881 i Tierp (Uppland), studerade vid konstakademien i Stockholm 1901—03 och därefter i Paris, men är nu bosatt i Närviken (Forsa socken). H. har sedan 1905 utställt karaktärsfulla akvareller, bl. a. med motiv ur "Gösta Berlings saga", "En herrgårdssägen" och H. K. Andersens "Klockan". 1908 utgaf han Bilder från Delsbo i färgtryck. G—g N. Hillringsberg, bruks- och landtegendom i Glafva socken, Värmlands län, vid Glafsfjorden och det till denna sjö från Stora Gla nedrinnande vattendraget, vid hvilket ligga till egendomen hörande två träsliperier, gjuteri och mek. verkstad, såg och kvarnar. Egare är H. aktiebolag (bildadt 1870, aktiekapital 504,000 kr.), som inom Glafva, Silleruds, Silbodals, Järnskogs, Karlanda och Långseruds socknar eger företrädesvis skogsegendomar med ett tax.-v. af 1,265,600 kr. (1907), däraf 353,000 kr. å annan fastighet. Tillverkningen vid sågen (3 ramar, 1 hyfvel) var 1907 omkr. 22,500 kbm. sågade och hyflade trävaror samt vid träsliperierna omkr. 11,500 ton mek. våt trämassa. H. omtalas som säteri på 1640-talet och har sitt namn efter majoren Sv. Persson, adlad Hildring (d. 1679). Det var förr ett järnmanufakturverk, och till detsamma hörde Lennungs och Glasfors järnbruk och Yttre Ruds skifferbruk. Det nuv. norska bolaget tillgodogör företrädesvis skogsprodukter. Wbg. Hillsdale [hi'lṡde͡il], stad i nordmerikanska staten Michigan. 4,151 inv. (1900). Baptistcollege (1855). Trävaruindustri. J. F. N. Hillska skolan å Barnängen, en i Stockholm 1830 upprättad läroanstalt för gossar, ända från tidigaste skolåldern, tills de voro mogna att afgå till universitetet. Bland stiftarna voro D. F. Frölich, J. J. Hedrén, J. G. Richert, V. F. Tersmeden och F. J. Wrede. Anstalten stiftades af ett aktiebolag, hvars angelägenheter i första hand ombesörjdes af en direktion af 12 personer. Skolan hade sitt namn efter Rowland Hill (se d. o.) och var inrättad efter mönstret af dennes skola vid Hazelwood i England. Inom skolan rådde en långt utsträckt själfstyrelse. Disciplinen handhades af gossarna själfva, och för detta ändamål utsågs bland dem ett stort antal tjänstemän: custos depositorum, 2 öfverprefekter, hvardera med 2 eller flera ordningsmän under sig, sof- och klassprefekter, realprefekt, materialförvaltare och signalgifvare. Ämbetena tillsattes antingen af direktionen eller af gossarna genom val, eller gingo de i tur. Studierna bedrefvos också på ett sätt, som var afsedt att främja lärjungens själfverksamhet. I hvarje ämne voro vissa kurser bestämda, och läraren lämnade ej någon direkt undervisning, utan inskränkte sig till att endast leda lärjungen, så att han på egen hand, kunde vinna de upplysningar han sökte. Efter det denne inhämtat en kurs i ett ämne, anmälde han sig till särskild examen för läraren däri och fick, om han tillfredsställande kunde göra reda för sig, öfvergå till följande kurs. — Skolan var ett fullkomligt internat. Lärjungarna bodde vid Barnängen, liksom äfven de fleste lärarna, jämte en läkare. Dessa åto vid samma bord som eleverna samt deltogo med dem om aftnarna i ett sällskapslif, hvari äfven inrättningens husmoder och tillfälliga besökande togo del. F. ö. gjorde sig en viss militärisk ordning gällande, i det samlingar och marscher till måltider och lekar skedde efter trumma. Äfven på den fysiska utbildningen lades stor vikt, i det anstalten ej blott hade en särskild läkare, utan äfven gymnastik där infördes vida tidigare än vid statens läroverk, hvarjämte gossarnas lekar öfvervakades af vakthafvande läraren. I hvarje logement hade äfven en lärare sin plats. — Till den första uppsättningen af lärare hörde J. Reuter, såsom intendent, J. A. Afzelius, J. L. Asping, J. I. Elfving, J. J. Guinchard, Edv. Lewin, en engelsman, som fått sin uppfostran vid Hazelwood, och N. Lindgren; läkare var K. U. Sondén och gymnastiklärare A. v. Vegesack. Bland senare lärare märkas E. G. Björling, J. Kr. Julin-Fabricius, J. F. Loenbom, A. May, N. G. Wennerström m. fl. — Liksom den hillska metoden vid Hazelwood under Hills egen ledning bar goda frukter, så visade den äfven sådana på Barnängen under Björlings kraftfulla rektorat (1831—40). Sedan Björling frånträdt rektorsplatsen, uppkommo vid inrättningen oordningar, som störde allmänhetens förtroende och kommo lärjungeantalet att nedgå, till dess skolan (1846) alldeles måste upphöra. 1876 läto forna lärjungar prägla en medalj öfver minnet af densamma. Se H. Ericsson, "Hillska skolan å Barnängen 1830—1846" (1885). — En senare skola på Barnängen under J. Reuters ledning hade med den hillska intet direkt sammanhang. A. F.* Hillsko, bot., namn på Androsace septentrionalis L. Hilmend (Helmend), Afganistans största flod, upprinner vid västra ändan af Kuh-i-Baba. 3,500 m. ö. h., och flyter först åt s. v. nästan ända fram till Afganistans södra gräns, upptagande fr. h. Chud Rud och Musa Rud, från v. den af många tillflöden uppkomna Argendab, vänder sig sedan åt v. samt slutligen åt n. och utfaller i södra delen af sjön Hamun (se d. o.), 510 m. ö. h. Närmare 1,100 km. lång. I sitt nedre lopp har H. en mäktig bädd, som dock endast på sommaren är fylld. H. drifver många kvarnar och förser en mängd bevattningskanaler med vatten. J. F. N. Hilmi pascha, eg. Hussein H., turkisk statsman, f. 1857, enligt en annan uppgift 1855, på