Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 749-750 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hippuritidæ ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till välgörande ändamål och särskildt till
fromma för sina trosförvanter i Ryssland,
Galizien, Rumänien, Ungern och Orienten. Bland
annat inköpte han ett stort område i Argentina
och inrättade åkerbrukskolonier för de ur
Ryssland utvisade judarna. Hans änka, Klara
H. (f. Bischoffsheim 1833 i Antwerpen, d. 1899
i Paris), testamenterade 4/5 af sin förmögenhet
(620 mill. frcs) till judiska bildnings-
och välgörenhetsanstalter.



Hirsch, Max, tysk socialpolitiker,
f. 1832 i Halberstadt, d. 1905,
grundlade 1859 en förlagsbokhandel i Berlin,
men öfvertog 1862 efter sin faders död dennes
betydande affär med landtmannaprodukter i
Magdeburg. Samtidigt med affärsverksamheten
egnade han sig åt politiken och återflyttade
1867 till Berlin för att helt egna sig åt
det offentliga lifvet. Hans arbete att skapa
tyska arbetarfackföreningar efter engelskt
mönster kröntes till en början med mycken
framgång. Hösten 1868 bildades de första
föreningarna af denna art, vanligen efter
H. och hans medhjälpare Duncker kallade
de Hirsch-Dunckerska fackföreningarna (se
Fackförening, sp. 1237), och de vunno i början
en snabb och stark anslutning. H. blef deras
ombudsman och utgifvare af föreningsorganet
"Der gewerkverein" (från 1868) och
utvecklade i denna ställning en betydande
organisatorisk verksamhet. 1869 insattes
H. i Nordtyska förbundets representation
och valdes till medlem af tyska riksdagen
1877, 1881 och 1890, där han slöt sig till
"framstegspartiet". Sedan 1898 var han medlem af
preussiska deputeradekammaren. H. författade
en hel del socialpolitiska skrifter,
bland hvilka må nämnas Die gegenseitigen
hilfskassen und die gesetzgebung (1875),
Die hauptsächlichsten streitfragen der
arbeiterbewegung (1886), Die arbeiterfrage
und die deutschen gewerkvereine (1893),
Die entwickelung der arbeiterberufsvereine
in Grossbritannien und Deutschland (1896)
och Leitfaden zum gewerbegerichtsgesetze
(1902).
J. R. N.

Hirschau. Se Hirsau.

Hirschberg, stad i preussiska reg.-omr. Liegnitz (Schlesien),
vid Bober. 19,316 inv. (1905), tre fjärdedelar
protestanter. Evangelisk kyrka (sedan 1709) och
evangeliskt gymnasium. Tillverkning af bomulls-
och yllevaror, spetsar, konstgjorda blommor,
maskiner, papper, porslin och cement. Handel
med spannmål, vin m. m. Staden är ryktbar
för sina romantiska omgifningar.
(J. F. N.)

Hirschberg, Aleksander, polsk historiker, f.
1847, d. 1907, blef 1875 docent i historia
vid Lembergs universitet, grundade 1881
folkupplysningsförbundet Towarzystwo oświaty
ludowej och beklädde till sin död posten som
kustos i Ossilinski-biblioteket i Lemberg. Bland
hans många skrifter rörande Öst-Europa på 1500-
och 1600-talen märkas Dymitr Samozwaniec (Den
falske tronpretendenten Dmitrij,
1898) och Polska a Moskwa w I:ej polowie wieku
XVII, 1901 (en materialsamling till historien
om de polsk-ryska förbindelserna under
Sigismund III). Resultaten af en studieresa
till svenska bibliotek utgåfvos 1896 under
titel Z wycieczki naukowej do Szwecyi (Från
en vetenskaplig utflykt till Sverige).
A—d J.

Hirscher, Johann Baptist von, tysk teolog,
f. 1788, d. 1865, var 1817—37 professor i
moralteologi vid katolsk-teologiska fakulteten
i Tübingen och sedan 1837 professor vid
universitetet i Freiburg. Hans liberala åsikter
i fråga om den katolska auktoritetstron och
celibatet ådrogo honom förföljelser från det
ultramontana partiets sida. Bland hans många
arbeten förtjäna främst nämnas Erörterungen
über die grossen religiösen fragen der gegenwart
(1846—55; 2:a uppl. 1865) och Die kirchlichen
zustände der gegenwart (1849); vidare Ansichten
von dem jubiläum (1826; 2:a uppl. 1829 under
titeln: Die katolische lehre vom ablass,
pragmatisch dargestellt; 6:e uppl. 1855), Die
christliche moral (1835—36; 5:e uppl. 1850—51),
Geschichte Jesu Christi (2:a uppl. 1845), Das
leben der seligsten jungfrau und gottesmutter
Maria (7:e uppl. 1899) samt några mycket lästa
predikosamlingar.

Hirschfeld [-fält], Heinrich Otto, tysk
historiker, urkundsutgifvare, f.
16 mars 1843 i Königsberg, 1872 professor
vid tyska universitetet i Prag, 1876 i Wien
och 1885 i Berlin, har utgifvit bl. a. Die
getreideverwaltung in der römischen kaiserzeit
(1869), Untersuchungen auf dem gebiete der
römischen verwaltungsgeschichte: I. Die
kaiserlichen verwaltungsbeamten bis auf
Diokletian (1877, ny omarbetad och mycket
utvidgad uppl. 1905, utan öfvertiteln),
Lyon in der römerzeit (1878), Zur geschichte
des lateinischen rechts (i "Festschrift
zur fünfzigjährigen gründungsfeier des
archäologischen institutes in Rom", 1879),
Gallische studien (3 hftn, 1883—84), Die
rangtitel der römischen kaiserzeit (1901).
Sedan 1872 är H. medarbetare och efter
Mommsens död 1903 ledare vid utgifvandet af
"Corpus inscriptionum latinarum", hvarvid
han själf bearbetat "Inscriptiones Galliæ
Narbonensis" (1888), "Inscriptiones Aquitaniæ
et Lugdunensis" (1899) och "Inscriptiones
Belgicæ" (1904), jämte suppl. H. har äfven verkat
som medutgifvare af arkeologiska och epigrafiska
tidskrifter i Wien och Berlin.
G. W—k.

Hirschfeld [-fält], Oscar Gustav, tysk arkeolog
och geograf, f. 4 nov. 1847 i Pyritz i Pommern,
d. 20 april 1895 i Wiesbaden, företog 1870—75
vidsträckta resor i Italien, Grekland och
framför allt i Mindre Asien, ledde 1875—77
de tyska utgräfningarna i Olympia samt blef
1877 e. o. och 1879 ord. professor i arkeologi
i Königsberg. H. torde ha varit en af sin
tids bästa kännare af Mindre Asien, hvars
utforskande ur arkeologisk, epigrafisk och
geografisk synpunkt han egnade sina förnämsta
arbeten (Paphlagonische felsengräber, 1885,
Die felsenreliefs in Kleinasien und das volk
der Hettiter, 1887,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>