- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
751-752

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hirschfeld, Oscar Gustav - Hirschfeld, Georg - Hirschfelds dietsedel - Hirschfängare - Hirschholm - Hirschsprung, Heinrich - Hirschsprungska samlingen - Hirshals l. Næsset - Hirsholmene - Hirson - Hirsova - Hirsstarr - Hirt, Aloys - Hirt, Hermann - Hirth, Georg - Hirth, Friedrich

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

The collection of ancient greek inscriptions in the British museum, IV, I, o. a.). I den efter hans död utgifna boken Aus dem Orient har samlats en del förträffliga populära uppsatser rörande Grekland och Mindre Asien i antik och modern tid. H. utgaf Moltkes "Briefe über zustände und begebenheiten in der Türkei" (i "Gesammelte schriften", VIII). E. N—n. Hirschfeld [-fält], Georg, tysk författare, f. 1873 i Berlin, var först kontorist, men har sedan 1893 egnat sig åt litteraturen som författare af naturalistiska romaner och dramer, till stor del påverkade af G. Hauptmann. Nämnas kunna novellen Dämon Kleist (1895), dramerna Die mütter (1896; 3:e uppl. 1900), Agnes Jordan (2 uppl. 1898) och romanerna Das grüne band (2 uppl. 1905) och Das mädchen von Lille (1906). R—n B. Hirschfelds dietsedel [-fälts-]. Se Diet, sp. 370. Hirschfängare (ty. hirschfänger, "hjortfångare"), sidogevär, med kort, bred, rak klinga med rygg. Hirschfängaren har i stället för bygel en kort och rak parerstång och är ofta så inrättad, att den kan fästas vid mynningen af ett gevär som en bajonett. Vapnet begagnas af jägare, i synnerhet på hjort och vildsvinsjakter, och med detsamma stickes det skjutna eller fångade villebrådet. H. W. W.* Hirschholm. Se Hörsholm. Hirschsprung, Heinrich, dansk konstsamlare, donator, f. 1836, d. 1908, sedan 1858 delegare i en af hans fader grundad tobaksfabrik, började redan på 1860-talet samla danska konstverk. Samlingen, som 1888 var utställd på Charlottenborg, omfattade då 150 nummer. Hösten 1902 upptog den, trots gjorda utgallringar, summa 1,980 nummer, däribland omkr. 500 målningar i olja, ett stort antal akvareller och teckningar och omkr. 200 skulpturarbeten. Egaren erbjöd då hela samlingen som gåfva till danska staten med villkor, att en lämplig byggnad skulle blifva uppförd för densamma. Först 1906 på hösten framlades frågan för riksdagen, som då beviljade medel till byggnaden, som skulle förläggas i Östre anlæg och till hvilken arkitekten H. Storck uppgjort ritningar. Byggnaden, som nu är under uppförande, skall kosta 200,000 kr., af hvilka Köpenhamns kommun bidrager med 60,000. — Hirschsprungska samlingen ger en enastående, förträffligt belysande bild af den danska konstens utveckling under 1800-talet från Eckersberg till bröderna J. och N. Skovgaard. Det är — enligt ett yttrande af J. Lange — "de bästa konstnärer, som vi här träffa i deras bästa ögonblick, och det finns så godt som ingenting, som man icke är tacksam att få se". Genom det stora antal studier och förarbeten, som samlingen innehåller, ger den en intimt karakteriserande framställning af danskt konstlynne och konstnärsindividualitet. I förväntan på nybyggnaden har samlingen nu sedan flera år tillbaka varit magasinerad. En beskrifvande illustrerad katalog, utarbetad af Emil Hannover, utkom 1902. G—g N. Hirschsprungska samlingen. Se Hirschsprung. Hirshals l. Næsset, Jyllands nordvästligaste udde, vid Jammerbukten, 11 km. n. om Hjörring. Fyrtorn (byggdt 1862), räddnings- och signalstation. E. Ebg. Hirsholmene, en samling af små öar vid Jyllands östra kust, omkr. 7 km. n. ö. om Frederikshavn, sinsemellan förenade genom undervattensref. De äro ofruktbara och uppfyllda af sten. Endast Græsholmen lämnar något bete, och en enda, Hirsholmen, är bebodd, af 125 personer. H. bilda en egen socken och höra till Hjörring amt. 1838 byggdes där ett fyrtorn och 1860—61 en båthamn. Lotsstation. Stort stenhuggeri. E. Ebg. Hirson [irså̃'-], stad i franska dep. Aisne, nära belgiska gränsen, vid Oise samt nord- och östbanans skärning. 7,461 inv. (1901). Fort s. om staden. (J. F. N.) Hirșova [hi'rʃ-], stad i rumänska länet Costanza i Dobrudscha, vid Donau. 3,088 inv. (1899). Staden har ruiner af en fästning och har flera gånger varit skådeplats för strider mellan ryssar och turkar. (J. F. N.) Hirsstarr, Carex panicea, bot. Se Starr. Hirt, Aloys, tysk arkeolog och konsthistoriker, f. 1759, d. 1836 som professor i arkeologi vid Berlins universitet. Hans förnämsta arbeten äro Die baukunst nach den grundsätzen der alten (1809), Geschichte der baukunst bei den alten (1820—27) och Geschichte der bildenden künste bei den alten (1833). Hirt, Hermann, tysk språkforskare, f. 1865 i Magdeburg, vardt 1896 e. o. professor i indogermansk språkvetenskap och tysk filologi vid universitetet i Leipzig. H. har författat Untersuchungen zur westgermanischen verskunst (1889), Der indogermanische accent (1895), Der indogermanische ablaut (1900), Handbuch der griechischen laut- und formenlehre (1902) och första delen af Die indogermanen, ihre wanderungen, ihre urheimat und ihre kultur (1905) samt utgifvit arbeten af Andresen och Schopenhauer. H. redigerar äfven en samling indoeuropeiska läroböcker (1902 ff.). Hirth, Georg, tysk nationalekonom och konstförfattare, f. 1841, filos. doktor, bokförläggare, bosatt i München, utgaf 1865 Das gesamte turnwesen (2:a uppl. i 3 bd af R. Gasch, 1893—94) samt uppsatte 1867 "Der deutsche parlamentsalmanach" (18:e årg. 1887) och 1868 "Annalen des Norddeutschen bundes", sedan 1871 "Annalen des deutschen reichs" (utg. 1882—1900 af H. och M. Seydel). Hans Freisinnige ansichten der volkswirthschaft utkom 1876 i 3:e uppl. H. har ifrigt verkat för tyskhetens återuppblomstring i arkitektur och konstindustri, för kännedom om japansk konst och öfver hufvud taget för moderna genombrott inom den på lifvet använda konsten. Af betydelse blef hans planschverk Das deutsche zimmer (1879, 4:e uppl. 1899) och tidskriften "Hirths formenschatz" (började 1877). Han har dessutom utgifvit Kunstgeschichtliches bilderbuch (6 bd, 1883—90, 2:a uppl. 1896—1901; äfven i fransk uppl.), Aufgaben der kunstphysiologie (2 bd, 1891, 2:a uppl. 1897; äfven fransk uppl.) och i förening med R. Muther Meisterholzschnitte aus vier jahrhunderten (1888; likaledes fransk uppl.). Hans Kleinere schriften utkommo i 2 bd 1902—03. H. startade 1896 veckotidningen "Jugend", som bidragit till den tyska illustrationens utveckling i modern anda. G—g N. Hirth, Friedrich, sinolog, f. 1845 i hertigdömet Gotha, inträdde 1870 i den internationella sjötulltjänsten i Kina, utnämndes 1890 till preussisk professor, bosatte sig 1895 i München som medlem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Sep 15 14:33:37 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbk/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free