grufvorna, samt en under byggnad, vid Åre station i Jämtland, hvarifrån banan skall till en början dragas upp till en af Åreskutans afsatser, den s. k. Mörvikshummeln. H. L. Hissbock, sjöv., en kort spira eller balk, rörlig kring en järnbult vid inre ändan och vid den yttre försedd med ett en- eller flerskifvigt block för tyngre varors upphissande. L. H.* Hissinspektion. I sammanhang med den alltmer ökade användningen af hissar (se Hiss) för personbefordran har det visat sig behöfligt, att föreskrifter rörande deras inrättande och drift utfärdas samt att tillsyn och kontroll utöfvas öfver konstruktion och utförande af nya hissanläggningar såväl som öfver skötseln af i bruk varande hissar. I åtskilliga främmande länder ha hissar stått under inspektion sedan längre tid tillbaka (i Sachsen t. ex. från 1884), hvarvid än regeringen, än polisen, än kommunala myndigheter eller olycksfallsförsäkringsbolag tagit initiativet. I en del svenska städer ha antagits föreskrifter om inspektion af hissar, t. ex. i byggnadsordningen för Göteborg (sedan 7 febr. 1906) och Malmö (af 4 mars 1904). I Stockholm stå de för offentlig trafik mot erläggande af afgift upplåtna hissarna (Katarinahissen, uppf. 1883, och Mariahissen, uppf. 1886, samt hissarna vid Söderbergs trappor, uppf. 1907) under Öfverståthållarämbetets kontroll. Tillsynen utöfvas af de för ändamålet af ämbetet förordnade inspektörerna. Öfriga hissinrättningar stå i sådan måtto under byggnadsnämndens tillsyn, att egaren ålägges att låta besiktiga ny hiss och däröfver till byggnadsnämnden ingifva bevis. Den tekniska afprofningen verkställes af någon af de hissinspektörer, som byggnadsnämnden för ändamålet godkänt. Besiktningarna verkställas endast på anmodan af hissegaren. Några föreskrifter ang. de tekniska fordringarna ha emellertid icke utfärdats, ej heller instruktion för inspektörerna. Men hos K. M:t hvilar f. n. ett af Öfverståthållarämbetet 1907 framlagdt förslag till förordning ang. säkerhetsåtgärder beträffande hissar i Stockholm, enligt hvilket dels byggnadsnämnden bör utöfva tillsyn öfver, att de delar af byggnad, som skola inrymma hiss, anordnas på ett fullt betryggande sätt, dels sakkunniga inspektörer skola utöfva tillsyn öfver hissarnas konstruktion och underhåll. F. n. torde i Stockholm finnas i bruk närmare 1,000 personhissar och varuhissar med rätt till personbefordran, hvarjämte en mängd andra varuhissar nyttjas. J. L. H—n. Hissmofors, trämassefabrik och sågverk i Rödöns socken, Jämtlands län, vid det betydliga fallet Hissmoforsen i Indalsälfven, nära Krokoms järnvägsstation, tillhöriga H. aktiebolag (bildadt 1894, aktiekapital 1,430,000 kr.), som inom länet (Rödöns, Kalls, Offerdals och Alsens socknar) eger fastigheter till ett taxeringsvärde af 651,500 kr. (1905). Vid trämassefabriken tillverkades 1907 med 3 kokare och 2 pappmaskiner 14,400 ton kemisk torr trämassa och nära 400 t. mek. torr affallsmassa, med ett sammanlagdt värde af 1,775,000 kr., och vid sågverket förarbetades med 2 ramar och 1 hyfvelmaskin omkr. 7,500 kbm. trävaror. Antalet arbetare var vid den förra 134 och vid det senare 45. Drifkraft till verken erhålles från bolagets elektriska kraftstation (11 turbiner om sammanlagdt 1,900 hkr), som jämväl lämnar elektrisk energi för belysning och kraft till Östersund, medelst en 22 km. lång ledning. Hister, zool. Se Histeridæ. <img l>Hister quadrinotatus. (2 ggr nat. storl.)

Histeridæ, zool., en till serien Clavicornia hörande familj af skalbaggar med undertill kullrig, ofvan nedplattad, mycket hårdskalig och glänsande kropp, hvars tämligen korta täckvingar lämna spetsen af bakkroppen obetäckt. Antennerna äro brutna, d. v. s. 1:a leden är mycket lång; de öfriga lederna äro däremot mycket korta, och de yttersta bilda en rund klubba. Hithörande arter äro små; äfven de största nå knappt medelstorlek. Såväl i fullbildadt skick som i larvstadiet lefva de flesta i spillning samt i ruttnande djur och svampar. Andra lefva under trädens bark eller i larvgångar i trä; ännu andra slutligen vistas i myrornas eller termiternas samhällen. Till sitt lefnadssätt äro de sannolikt rofdjur, som utsuga andra insekters larfver, äfven myrornas, och torde fördragas i myrsamhällena, enär de afsöndra några för deras värdar angenäma ämnen. Af de omkr. 2,000 kända arterna har ett femtiotal, tillhörande tretton släkten, anträffats i Sverige. Bland hithörande svenska släkten kunna nämnas Hister, Platysoma, Saprinus och Dendrophilus. G. A—z. Histiaios (grek. Ἱστιαῖος, lat. Histiæus), härskare i Miletos (omkr. år 500 f. Kr.) under persisk öfverhöghet. Då Miltiades under konung Dareios' fälttåg mot skyterna (omkr. 513 f. Kr.) uppmanade de grekiske furstar, åt hvilka bevakningen af skeppsbryggan öfver Donau var anförtrodd, att upprifva denna brygga och sålunda låta konungen och hans här omkomma, afstyrde H. denna plan, emedan konungens undergång skulle haft till följd äfven de mindre härskarnas störtande. För denna tjänst belönades han med ett landområde i Tracien. Sedermera blef han misstänkt för upproriska stämplingar och tros ha eggat sin måg Aristagoras, som efterträdt honom i Miletos, till affall (500 f. Kr.). Efter växlande öden togs han till fånga och afrättades af satrapen Artafernes i Sardes. A. M. A. Histidin, kem., en af A. Kossel upptäckt basisk beståndsdel i ägghvita, tillhör en grupp af ämnen, kallade hexonbaser (se d. o.), och är en α-amino-β-imidazolpropionsyra af formeln: ^CH = C-CH2-CH. NH2-C02 H Färglösa, i vatten lättlösliga nålar eller taflor. H. E. Histokemi. Se Histologi. Histologi (af grek. histos, väfnad, och logos, lära), Väfnadslära, har till uppgift att utforska växt- och djurorganismernas finaste sammansättning, d. v. s. formelement, hvaraf växter och djur äro uppbyggda, att utröna dessa elements utveckling, byggnad och förbindelser samt att utreda de förändringar, som desamma kunna undergå till sin gestaltning i samband med olika lifstillstånd. (I botaniken brukar man dock i st. f. histologi ordet växtanatomi). Histologien är således en i de finaste detaljer inträngande beskrifvande anatomi och kallas därför också mikroskopisk anatomi. Men dessutom söker histologien att jämte fysiologien följa och utreda de i kroppens celler och