i hvarje stat samt en allmän sammanslutning, The american historical association, som till sina medlemmar utdelar "The american historical review". För att främja studiet af svenskars i Amerika och deras ättlingars historia bildades i Chicago 22 juli 1905 Svensk-amerikanska historiska sällskapet (The swedish-american historical society), som 1 dec. 1907 räknade 81 ledamöter och s. å. utgaf "Yearbook of the Swedish-american historical society 1905—1907", I (med svensk undertitel och till största delen svensk text). Historiska institutet i Rom är en af preussiska undervisningsministeriet 1888 i Rom grundad anstalt, afsedd att främja tyska forskares historiska studier i italienska arkiv och bibliotek, i synnerhet i Vatikanska arkivet. Den kallades först "historisk station", men fick sitt nuv. namn 1890. Institutet har bl. a. utgifvit påfliga nuntiaturberättelser från reformationstiden och förteckningar öfver urkunder rörande Tyskland i romerska arkiv samt utger sedan 1897 tidskr. "Quellen und forschungen aus italienischen archiven und bibliotheken". Jfr Friedensburg, "Das k. preussische historische institut in Rom" (1903). — Liknande institut underhållas i Rom af Österrike, Ungern och Belgien, hvarjämte för Frankrike den historiska afdelningen af École française de Rome (med tidskriften "Mélanges d'histoire et d'archéologie") sysslar med motsvarande forskningar. Äfven från de nordiska länderna ha enstaka forskare på offentligt uppdrag bedrifvit motsvarande studier i de romerska arkiven. Historiska kommissionen i München, ett vetenskapligt institut för utgifvande af källor och understödjande af forskningar rörande tysk historia, grundades 1858 på Rankes initiativ af konung Maximilian II af Bajern och står i nära samband med k. bajerska vetenskapsakademien i München. Vid dess 25-årsjubileum 1893 utgafs "Die historische kommission bei der königlich bayrischen akademie der wissenschaften" med förteckning öfver dess publikationer (redan då 160 bd). Historiska kongresser, möten af de historiska vetenskapernas idkare, förekomma dels med internationell omfattning, dels inom enskilda länder. Bland de förra må nämnas de på franskt initiativ tillkomna i Haag 1898 och Paris 1900. De senaste internationella historiska kongresserna, hvilka plägat återkomma hvart femte år, ha hållits i Rom 1903 och i Berlin 1908. Dylika möten i Tyskland kallas historikertage; den första tyska "historikerdagen" hölls 1893 i München, och på den tredje — i Frankfurt a. M. 1895 — bildades sammansättningen Verband deutscher historiker. En nordisk historisk kongress, från hvilken dock af politiska skäl alla norska och flertalet danska historiker uteblefvo, hölls i Lund i juni 1905. Historiska museer. Se Museum. Historiska sällskap. Se Historiska föreningar. Historiska tidskrifter utgifvas i de flesta civiliserade länder, oftast genom historiska föreningar (se d. o.). Lokalhistoria, genealogi, arkeologi, kyrkohistoria och andra grenar af den historiska vetenskapen pläga i regel ha sina särskilda organ. Sveriges första historiska tidskrift af allmänt innehåll var det 1875—80 utgifna Historiskt bibliotek (se d. o.). Dess plats intages numera af Historisk tidskrift (se d. o.), utg. af Svenska historiska föreningen. Åt de skånska landskapens äldre historia egnar sig den af M. Weibull 1901 grundade "Historisk tidskrift för Skåneland". Ett stort antal periodiska lokalhistoriska publikationer utgifves af svenska fornminnesföreningar (se d. o.); den genealogiska forskningens centrala organ är Personhistorisk tidskrift (se d. o.). Bland arkeologiska och kulturhistoriska svenska tidskrifter märkes Antiqvarisk tidskrift för Sverige (se d. o.) och Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens meddelanden, sedan 1906 utgifna (af E. Ekhoff) under namnet Fornvännen. Den svenska kyrkohistoriska forskningens centrala organ är Kyrkohistorisk årsskrift. — I Danmark utger Dansk historisk forening (sedan 1840) dansk "Historisk tidsskrift"; bland arkeologisk-historiska publikationer märkas "Nordisk tidsskrift for oldkyndighed" (3 bd, 1832—36), "Antiquarisk tidsskrift" (7 bd, 1843—63), "Annaler for nordisk oldkyndighed og historie" (24 bd, 1836—65) samt den från 1866 årligen utkommande "Aarböger for nordisk oldkyndighed og historie". Af Selskabet for Danmarks kirkehistorie har sedan 1857 genom H. F. Rördam utgifvits publikationen "Kirkehistoriske samlinger", och det 1879 stiftade Samfundet for dansk-norsk genealogi og personhistorie utger "Personalhistorisk tidskrift". Norsk "Historisk tidsskrift" utges (sedan 1871) af Den norske historiske forening. I Tyskland grundlades, sedan tidigare företag i samma riktning (af Schlosser, Ranke och A. Schmidt) visat sig kortlifvade, 1859 af H. v. Sybel "Historische zeitschrift", hvilken ännu (1909) fortbestår och nu nått sitt 102:a band. Bland dess utgifvare märkas, jämte Sybel, H. v. Treitschke och F. Meinecke, den sistnämnde sedan bd 77 ensam utgifvare af tidskriften. Mest med tysk medeltidshistoria sysslade "Archiv der gesellschaft für ältere deutsche geschichtskunde" (12 bd. 1824—74, fr. bd IV utg. af G. H. Pertz), och detta är uteslutande fallet med dess fortsättning "Neues archiv der gesellschaft für ältere deutsche geschichtskunde", organ för utgifvarna af det stora källskriftverket "Monumenta Germaniæ historica". Bland dess redaktörer märkas W. Wattenbach och H. Bresslau. Forntidens historia behandlas i "Beiträge zur alten geschichte", utg. sedan 1901 af C. F. Lehmann-Haupt och E. Kornemann, sedan 1906 under titeln "Klio. Beiträge etc." Vetenskapsakademiens i München historiska kommission utgaf genom G. Waitz "Forschungen zur deutschen geschichte" (26 bd, 1862—86), som upphörde med Waitz' död. 1889 grundades af L. Quidde "Deutsche zeitschrift für geschichtswissenschaft" (14 bd, 1889—98), hvars två sista band utgåfvos af G. Seeliger, hvilken sedan fortsatt tidskriftens utgifvande med titeln "Historische vierteljahrsschrift". Uteslutande recensioner innehåller den af Berlins Historische gesellschaft sedan 1873 utgifna "Mitteilungen aus der historischen literatur", och på strängt iakttagen katolsk ståndpunkt står den af Görres-sällskapet sedan 1880 utgifna "Historisches jahrbuch", bland hvars redaktörer märkas G. Hüffer, H. Grauert, L. Pastor och G. Schnürer. Flera kulturhistoriska tidskriftserier ha under växlande namn utgifvits; sedan 1903