Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 799-800 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hitzig ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sedan den under byggnad varande järnvägslinjen
Mjölby—Hästholmen fullbordats. Dessutom anlöpes
H. af andra på Vättern gående ångfartyg. I staden
äro hemmahörande ett ångfartyg samt några segelslupar
och pråmar. 1906 hade staden 37 handlande
med 58 biträden och en uppskattad inkomst af
74,800 kr., 43 handtverkare med 43 arbetare
och en för bevillning uppskattad inkomst
af handtverksdriften af 45,600 kr. samt 6
fabriker med 116 arb. och en tillverkning af
2,218,000 kr., däraf ett destilleringsverk med
ett tillverkningsvärde af 1,875,000 kr. I staden
finnes en sexklassig samskola, kommissionskontor
af Skaraborgs ensk. bank, A.-bol. Hjo bank
samt Hjo sparbank. Från tryckeri i staden
utges "Hjo tidning". Norr om staden vid Vättern
ligger, omkr. 100 m. ö. h., sedan 1878 en
vattenkuranstalt (öppen juni—aug.), till hvilken
vatten erhålles från högt belägna rikligt
gifvande källor med ett särdeles godt och rent
vatten (6—8° C.) och som dessutom serverar
gyttje- och nauheimbad samt elektriska
ljusbad. Badanstaltens parker utmed Vättern
torde höra till de största och vackrast ordnade
badparkerna i Sverige (jfr fig. 3). H. bildar
med landsförsamlingen ett regalt pastorat i
Skara stift, Kåkinds kontrakt. — Om tiden
för stadens grundläggning eller första
privilegier saknas all visshet. I början af
1400-talet omnämnes H. (Hio) som köpstad och
synes som öfverfartsort till Östergötland icke
varit utan betydelse. Stadens privilegier äro
gamla, ty i ett Johan III:s bref 13 dec. 1586
bekräftas de privilegier, som blifvit staden
förunnade af "Sveriges framfarna konungar".
G. Rn.

Fig. 2. Situationsplan af Hjo.

Fig. 3. Hjo badpark: "Vindarnas udde".

Hjob. Se Job.

Hjo landsförsamling i Skaraborgs län, Kåkinds
härad. 3,613 har. 1,089 inv. (1908). Annex till
Hjo stad, Skara stift, Kåkinds kontrakt.

Hjon. Se Hjonelag.

Hjonelag (Hjonalag), äktenskap. Ordets
första del är det fsv. hjon, som betyder till
ett hushåll hörande person, familjemedlem eller
tjänare, i plur. särskildt om äkta makar (jfr
fästehjon, trolofvade), och numera väsentligen
nyttjas i några sammansättningar (fattighjon,
tjänstehjon, hjondagsverke).

Hjonelagspenningar, kam., en skatt, som rikets
ständer 1609 åtogo sig: ofrälse stånden med
6 mark för hvarje hjonelag och adeln med 2
mark. Redan 1610 utbyttes denna skatt mot
en personell klass-skatt, som betaltes 2
gånger samma år. 1611 lades mantalet till
grund för den då beviljade folkskatten.
Kbg.

Hjord, en samling af boskap, i synnerhet i fråga
om får.

Hjort, Cervus, zool. Se Hjortsläktet.

Hjort (skref sig Hiort), Daniel Theodorus
l. Thordsson, hjälten i den finske skalden
J. Wecksells bekanta sorgespel "Daniel Hjort",
föddes i Sverige, förmodligen på något ställe
vid namn Smedstorp eller Smedsby, emedan
han, med en på den tiden vanlig latinisering
af födelseortens namn, stundom kallar sig
Fabrivillensis. Sina tidigare studier bedref han
sannolikt vid Uppsala akademi. Han var någon tid
informator eller sekreterare hos riksmarsken
Klas Fleming i Finland och vistades på Åbo
slott, då hertig Karl 1597 belägrade detsamma,
samt skall därvid ha öfvertalat besättningen
att uppgifva slottet. Vårterminen 1598 var
han inskrifven bland studenterna i Leipzig,
vann utrikes magistergraden och äfven titeln af
kejserlig "poëta laureatus". Han tjänstgjorde
1601 i hertigens kansli och skickades s. å.,
jämte Hieronymus Birkholtz och mäster Sigfrid
Forsius, till Torne lappmark att rannsaka
om råmärkena mot Norge. 1603—06 deltog han i
underhandlingar med danske befallningsmannen
på Vardöhus samt utförde andra uppdrag (en
hans und. relation däröfver, dat. Hornötorp
28 april 1606, är tryckt i "Skand. handl.",
d. 39, s. 189 ff.) i Nordlanden och Lappmarken,
hvarifrån han medförde ett antal lappgossar att
uppfostras i Uppsala. 1606 skickades han med
bref till storfursten Vasilij Sjujski i Moskva,
och 1609 erhöll H. konungens befallning att,
jämte tre andra personer, begifva sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>