sedan den under byggnad varande järnvägslinjen Mjölby—Hästholmen fullbordats. Dessutom anlöpes H. af andra på Vättern gående ångfartyg. I staden äro hemmahörande ett ångfartyg samt några segelslupar och pråmar. 1906 hade staden 37 handlande med 58 biträden och en uppskattad inkomst af 74,800 kr., 43 handtverkare med 43 arbetare och en för bevillning uppskattad inkomst af handtverksdriften af 45,600 kr. samt 6 fabriker med 116 arb. och en tillverkning af 2,218,000 kr., däraf ett destilleringsverk med ett tillverkningsvärde af 1,875,000 kr. I staden finnes en sexklassig samskola, kommissionskontor af Skaraborgs ensk. bank, A.-bol. Hjo bank samt Hjo sparbank. Från tryckeri i staden utges "Hjo tidning". Norr om staden vid Vättern ligger, omkr. 100 m. ö. h., sedan 1878 en vattenkuranstalt (öppen juni—aug.), till hvilken vatten erhålles från högt belägna rikligt gifvande källor med ett särdeles godt och rent vatten (6—8° C.) och som dessutom serverar gyttje- och nauheimbad samt elektriska ljusbad. Badanstaltens parker utmed Vättern torde höra till de största och vackrast ordnade badparkerna i Sverige (jfr fig. 3). H. bildar med landsförsamlingen ett regalt pastorat i Skara stift, Kåkinds kontrakt. — Om tiden för stadens grundläggning eller första privilegier saknas all visshet. I början af 1400-talet omnämnes H. (Hio) som köpstad och synes som öfverfartsort till Östergötland icke varit utan betydelse. Stadens privilegier äro gamla, ty i ett Johan III:s bref 13 dec. 1586 bekräftas de privilegier, som blifvit staden förunnade af "Sveriges framfarna konungar". G. Rn.

Fig. 2. Situationsplan af Hjo.

Fig. 3. Hjo badpark: "Vindarnas udde".

Hjob. Se Job. Hjo landsförsamling i Skaraborgs län, Kåkinds härad. 3,613 har. 1,089 inv. (1908). Annex till Hjo stad, Skara stift, Kåkinds kontrakt. Hjon. Se Hjonelag. Hjonelag (Hjonalag), äktenskap. Ordets första del är det fsv. hjon, som betyder till ett hushåll hörande person, familjemedlem eller tjänare, i plur. särskildt om äkta makar (jfr fästehjon, trolofvade), och numera väsentligen nyttjas i några sammansättningar (fattighjon, tjänstehjon, hjondagsverke). Hjonelagspenningar, kam., en skatt, som rikets ständer 1609 åtogo sig: ofrälse stånden med 6 mark för hvarje hjonelag och adeln med 2 mark. Redan 1610 utbyttes denna skatt mot en personell klass-skatt, som betaltes 2 gånger samma år. 1611 lades mantalet till grund för den då beviljade folkskatten. Kbg. Hjord, en samling af boskap, i synnerhet i fråga om får. Hjort, Cervus, zool. Se Hjortsläktet. Hjort (skref sig Hiort), Daniel Theodorus l. Thordsson, hjälten i den finske skalden J. Wecksells bekanta sorgespel "Daniel Hjort", föddes i Sverige, förmodligen på något ställe vid namn Smedstorp eller Smedsby, emedan han, med en på den tiden vanlig latinisering af födelseortens namn, stundom kallar sig Fabrivillensis. Sina tidigare studier bedref han sannolikt vid Uppsala akademi. Han var någon tid informator eller sekreterare hos riksmarsken Klas Fleming i Finland och vistades på Åbo slott, då hertig Karl 1597 belägrade detsamma, samt skall därvid ha öfvertalat besättningen att uppgifva slottet. Vårterminen 1598 var han inskrifven bland studenterna i Leipzig, vann utrikes magistergraden och äfven titeln af kejserlig "poëta laureatus". Han tjänstgjorde 1601 i hertigens kansli och skickades s. å., jämte Hieronymus Birkholtz och mäster Sigfrid Forsius, till Torne lappmark att rannsaka om råmärkena mot Norge. 1603—06 deltog han i underhandlingar med danske befallningsmannen på Vardöhus samt utförde andra uppdrag (en hans und. relation däröfver, dat. Hornötorp 28 april 1606, är tryckt i "Skand. handl.", d. 39, s. 189 ff.) i Nordlanden och Lappmarken, hvarifrån han medförde ett antal lappgossar att uppfostras i Uppsala. 1606 skickades han med bref till storfursten Vasilij Sjujski i Moskva, och 1609 erhöll H. konungens befallning att, jämte tre andra personer, begifva sig