vidare
Gustaf Adolf och
Luther
(temperamålningar för kapellet vid Lützen),
skisser till dekorativa målningar i riksdagshuset
(1906 och 1907) och till dekorativ utsmyckning
af det nya seminariet på Söder (Stockholm)
samt dekorativa målningar i Dramatiska teaterns
restaurant och i kafé Rosenbad (1908). — Som
bokkonstnär har H. gjort sig ett namn dels
genom förträffliga bokomslag, dels genom den
konsekvent stilfulla utstyrsel han gifvit de af
honom komponerade och illustrerade upplagorna
af O. Levertins "Legender och visor" (1903),
V. Rydbergs "Romerska sägner om Petrus och
Paulus" (1906),
Konstnärsklubbens festskrift
1906 och dess publikation
Jul 1908. Han blef
led. af konstakademien 1908 och lärare därstädes
1909.
G—g N.
Hjortöarna. Se
Elafitiska öarna.
Hjorvard, Hjörvard l.
Hjärvard. Se
Granmar.
Hjorvard Ylfving. Se
Granmar.
Hjo—Stenstorps järnväg (sign. H. Sp. J.), som
eges af Hjo-Stenstorps järnvägsaktiebolag, är
smalspårig (0,891 m.) och till hela sin längd,
55 km., belägen inom Skaraborgs län samt utgöres
af hufvudlinjen från Hjo stad till Stenstorps
station vid Västra stambanan, 39 km., med
grenlinje från Svensbro station till Tidaholm,
16 km., och bispår från Ekedalen vid grenbanan
till Öfvertorp och Oltorp. I Stenstorp står
järnvägen genom Lidköping—Skara—Stenstorps
järnväg i förbindelse med det vidsträckta
smalspåriga järnvägsnätet i Västergötland och
i Hjo genom daglig ångbåtslägenhet året om
till Hästholmens hamn vid Fågelsta—Vadstena—Ödeshögs
järnväg med Östergötlands järnvägsnät
samt i Tidaholm med Tidaholms bredspåriga
järnväg. Linjen Hjo—Stenstorp öppnades för
trafik nov. 1873 och af grenbanan sträckan
Svensbro—Ekedalen nov. 1874 och Ekedalen—Tidaholm
juni 1876. Bokförda byggnadskostnaden utgjorde
vid 1907 års slut 1,102,812 kr., hvaraf för
rullande materiel (sign. H. S. J.) 222,833
kr. Aktiekapitalet utgjorde vid samma tid 572,225
kr. och reservfonden 110,000 kr. Styrelsen har
sitt säte i Hjo.
A. d'A.
H. J. (S.), förkortning för lat.
hic jacet
(
sepultus), här hvilar (begrafven).
Hjuke, nord. myt. Uti den yngre eddan berättas,
att Måne tog till sig från jorden Vidfinns två
barn: sonen Hjuke och dottern Bil, just när
de gingo bort från brunnen Byrger med sån Sög,
som de buro på axlarna med stången Simul. H. är
således den äfven i senare sägner omtalade
"mannen i månen". Enligt folktron har mannen
kommit dit antingen för stöld, för arbete på
oloflig tid eller för någon annan förseelse,
som upptäckts af den nattlige himlavandraren.
Th. W.*
Hjul. 1.
Tekn. Hjul finnas af två slag, dels för
rullande rörelse, då hjulet utsattes för radiellt
verkande tryck (se
Fordon och
Lokomotiv),
dels för
kraftöverföring, då hjulet påverkas
af en tangentiell kraft (se
Drifhjul,
Friktionshjul,
Kugghjul och
Spärrhjul). —
2.
Arkeol. De för åkdon använda hjulen synas
tidigast ha utgjorts af runda träskifvor
i ett enda stycke eller hopsatta af flera
plattor. Yngre äro hjulen med ring, ekrar och
naf, och äldst bland dessa synes hjulet med 4
ekrar vara. De äldsta formerna förekomma ännu
i dag i vissa trakter af
jorden, t. ex. i Mindre Asien. Hjul af trä
och brons från bronsåldern och järnåldern ha
anträffats i åtskilliga europeiska länder från
Italien i s. till Sverige i n., ofta tillsammans
med hela vagnsredet. 4-ekriga vagnshjul
finnas i mängd afbildade på bronsålderns
hällristningar, antingen förbundna till vagnar
eller enstaka. Hjul finnas äfven som ornament
på lerkärl, och i brons ha de användts som
smycken och amuletter. I sistnämnda egenskap har
hjulet kommit att tjäna, emedan det uppfattats
som symbol för den rullande solen. Ett från
den äldre bronsåldern härstammande "solhjul",
bestående af en med guldbleck klädd bronsskifva,
upptäcktes för några år sedan vid Trundholm
i Danmark. Skifvan drogs på en liten vagn
af en bronshäst. Ur det 4-ekriga hjulet
synes det kristna korsets symbol ha uppkommit
därigenom, att ekrarna lösgjorts från ringen. Jfr
O. Montelius, "Hjulet som en religiös sinnebild i
förkristen och kristen tid" (i "Nord. tidskr.",
1901) och "Solens hjul och det kristna korset"
(ibid., 1904).
2. T. J. A.
Hjularöd, gods i Harlösa socken, Malmöhus län, består af
omkr. 19 3/4 mtl, eller större delen af Harlösa
socken, samt 1 7/24 mtl i Östraby socken,
tax. till 1,319,700 kr. (1907). H., som förut
tillhört benediktinklostret Bosö, men indragits
vid reformationen,
tillhörde vid Skånes förening med Sverige (1658)
E. F. Ackeleije, hvilken sålde godset för
14,000 karoliner i specier till vice guvernören
i Skåne frih. F. von Buchwaldt. Det tillhörde sedermera
släkterna v. Liewen, v. Dellwig och
v. Schwerin samt eges f. n. (1909) af
A. och H. Toll, hvilka efter ritningar
af I. G. Clason och (hufvudsakligen)
L. I. Wahlman läto 1894—97 å en af vallgraf
omgifven holme uppföra en ny slottsbyggnad
(se fig.) i romansk stil med anläggningen
påminnande om franska medeltidsslott.
B. S.*
Det nya slottet å Hjularöd.
Hjulbas, järnv., afståndet mellan de
yttersta axlarna under ett fordon och
särskildt järnvägsfordon. Vid fordon med
fasta axlar är kort hjulbas förmånlig för
lätt gång genom kurvor. Denna omständighet
har gifvit upphof till boggin (se d. o.),
hvars egen hjulbas är så kort som möjligt,
under det att fordonets totala hjulbas,
d. v. s. afståndet mellan boggiernas yttersta
axlar, kan genom boggiernas ställbarhet efter
kurvan utan olägenhet göras af betydlig längd.
H. L.
Hjulbössa kallas den bussning, som insättes i
