de vissa förmåner: de erkännas som juridiska personligheter, kunna förvärfva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt kära och svara inför domstol och andra myndigheter. I vissa fall erhålla de direkt statshjälp, så exempelvis i England stämpelfrihet och i Sverige förvaltningsbidrag efter medlemsantalet. I det sistnämnda landet gäller denna lagstiftning (lagen af 30 okt. 1891) s. k. sjukkassor, hvilka lämna understöd endast vid sjukdom jämte begrafningshjälp (se Sjukkassa). — England, "associationsidéns hemland", är äfven hjälpkassornas stamort. Dess Friendly societies, som nått en storartad utveckling, äro dels hjälpkassor i vanlig mening, dels s. k. arbetarordnar (Odd Fellows, Foresters m. fl.), de senare påminnande om frimurarorden eller om nykterhetsordnarna, men med ekonomisk själfhjälp till hufvudsakligt ändamål. Friendly societies äro stundom byggda på rent försäkringstekniska grunder, stundom endast på tämligen primitiv uttaxering. I spetsen för den engelska registreringsmyndigheten står en särskild ämbetsman (Chief registrar of Friendly societies). — I Tyskland och Österrike skiljer man mellan "fria hjälpkassor" och "tvångskassor"; i de senare stadgar lagen inträdestvång för vissa klasser af arbetare i samband med statens lagstiftning rörande sjuk- och olycksfallsförsäkring. E. Bn.* Hjälpkryssare, sjöv., snabbgående, bevärad handelsångare, som — rekvirerad, förhyrd eller inköpt — i krigstid användes hufvudsakligen för bevaknings-, spanings- och rapporttjänst. Jfr Kryssare. H. W—l. Hjälpkultur, skogsh., den plantering eller sådd, som utföres för att fylla luckorna uti äldre, delvis misslyckad skogsodling eller själfsådd. C. G. H.* Hjälplinjer, mus. Se Bi-linjer. Hjälpmaskin. Se Auxiliärmaskin. Hjälpplantering, skogsh. Se Bok, sp. 940. Hjälproder, skpsb. Se Roder. Hjälprote l. Utrote, kam., jordområde, indeladt till understöd åt stamrote. Innehafvaren deltog i den effektiva roteringen proportionellt och erlade dessutom en afgift till stamroten, kallad planpenningar, som skulle utgöra hjälprotens andel i kostnaden för torp, mulbete, gärdselfång och vedbrand åt soldaten. Kbg. Hjälpsmed kallas vid järnbruken en arbetare, som vid sjukdomsfall eller annat förhinder för någon af de ord. smederna inträder i tjänstgöring för denne. Till hjälpsmeder användas vanligen gamla afskedade smeder, som f. ö. ha annan sysselsättning vid bruken. C. A. D.* Hjälpstag l. Borgstag, sjöv. Se Borg. Hjälptorf, kam. Se Mantalsräntan. Hjälptryckare, mek. Se Hammarställning. Hjälpved, kam. Se Mantalsräntan. Hjälpverb, språkv., sådana verb, som i förening med nominalformer (t. ex. infinitiv, supinum) af andra verb, s. k. hufvudverb, bilda sammansatta former af dessa. Hjälpverben i svenskan dels äro uttryck för passiv betydelse, och dels för modus, dels utfylla de tidsschemat. Som exempel på ett hjälpverbs användning kan anföras ha (hafva), hvilket i förening med ett annat verbs supinum bildar de s. k. perfektum eller pluskvamperfektum af detta verb: har gjort, hade gjort, och som äfven i sådana uttryck som jag har att göra kan omskrifva futurum. Hjälpverben äro urspr. (och kunna vanligen äfven i andra förbindelser ännu vara) själfständiga verb, som genom en egendomlig utveckling fått användning som hjälpverb. Jag har älskat barnet betyder sålunda urspr.: jag har (eger) barnet (som) älskadt. Utvecklingen från denna själfständiga användning till användningen som hjälpverb beror därpå, att beteckningen af tillståndet har utbytts mot utsägandet af den däri liggande föregående handlingen. Ytterligare steg i denna riktning ha tagits, då man börjat säga: jag har förlorat barnet, har älskat gossen, har segrat, har kommit o. s. v., där en sträng analys icke leder till någon mening. — De vanligaste hjälpverben i svenskan äro vara, blifva (bli), ha (hafva), varda, vilja, skola, böra, måste, må, måtte, lär, tör, kunna, få, låta, komma, töras. Som hjälpverb betraktas ofta en del andra verb, hvilka i syntaktiskt afseende skilja sig från de ofvan behandlade, i det att de medelst och koordineras med hufvudverbet, som alltså kommer att få samma form som hjälpverbet, t. ex. de durativa uttrycken han ligger och läser på examen, han går och tror det alltjämt m. fl. Fr. L—r. (R—n B.) Hjälpvinkel, mat., den vinkel, som införes i en beräkning för att underlätta dennas utförande. Hjälpvinklars användbarhet beror i de flesta fall på följande förhållanden. Om två storheter x och y äro förbundna med hvarandra genom någon relation F (x, y) = 0, så kan man i vissa fall genom att uttrycka x och y som lämpliga trigonometriska funktioner af två hjälpvinklar u och v ernå, att mellan u och v råder ett enklare samband än mellan x och y. Sålunda erhåller man t. ex., om man i ekvationen<br> y² + 2/X · y — 1 = 0<br> inför x = tgu, y = tgv, att u = 2v är en multipel af 180 grader, en sats, på hvilken lösningen af andragradsekvationer med hjälpvinkel kan grundas. På liknande sätt kunna äfven andra transcendenta funktioner än de trigonometriska användas, t. ex. i fallet vid femtegradsekvationens lösning med modylfunktionens tillhjälp. I. F. Hjälsta, socken i Uppsala län, Lagunda härad. 2,073 har. 503 inv. (1908). H. bildar med Fitja, Holm och Kulla ett konsist. pastorat, benämndt Hjälstaholms pastorat, i Uppsala stift, Lagunda kontrakt. 1,243 inv. (1908). Hjälstad, socken i Skaraborgs län, Vadsbo härad. 1,578 har. 557 inv. (1908). H. bildar med Vad, Svenneby och Mo ett regalt pastorat i Skara stift, Södra Vadsbo kontrakt. Hjälstaholm, pastorat. Se Hjälsta. Hjältedikt. Se Epos. Hjältesånger. Se Edda och Isländska litteraturen. Hjältetenor. Se Tenor. Hjältevers (lat, versus heroicus). Se Hexameter. Hjärkin. Se Hjerkin. Hjärnabscess, med. Se Hjärnsjukdomar. Hjärnan, anat. o. fysiol., hos ryggradsdjuren den i ryggradskanalens främre ända, i hufvudskålen, inneslutna delen af det centrala nervsystemet. Den utgör detta senares omfångsrikaste afdelning, på