Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjärtat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tjockväggigare hjärtkammare, som mottar blodet
ur förmaken och drifver ut det i kroppen. Det
lägsta ryggradsdjuret (lansettfisken) ansluter
sig likaledes till maskarna i så måtto, att
ej något tydligt skildt hjärta utbildats,
utan flera kärlstammar äro kontraktila.
Hos fiskarna finnes ett tvårummigt
hjärta (en kammare och ett förmak), som
för uteslutande venöst blod. I och med
lungornas uppträdande blir hjärtat mera
sammansatt: redan hos lungfiskarna uppträder
en ofullständig tudelning af hjärtförmaket,
hvarigenom arteriellt och venöst blod kommer att
föras på delvis skilda vägar. Hos amfibierna
är förmaket genom en skiljevägg mer eller
mindre fullständigt deladt i ett mindre,
vänstra, som mottar blodet ur lungorna, och
ett större, högra, i hvilket blodet från de
öfriga kroppsdelarna flyter in; hjärtkammaren
är enhetlig. Hos kräldjuren har delningen
blifvit fullständigare: skiljeväggen mellan
de två hjärtförmaken är alltid fullständig,
i hjärtkammaren är skiljeväggen alltid mer
eller mindre antydd, och hos krokodilerna är
den, på en liten springa när, fullständig;
sistnämnda djur ha således ett fyrrummigt
hjärta, så att det venösa och arteriella blodet
i hjärtat ej blandas. Till krokodilerna sluta
sig fåglarna, hvad hjärtats byggnad beträffar;
här saknas äfven den förut nämnda springan. Hos
däggdjuren öfverensstämmer hjärtat till sina
hufvuddrag med människans. Anmärkningsvärdt är,
att hjärtat hos människan och däggdjuren under
fosterutvecklingens förlopp företer en långt
gående parallellism med de lägre ryggradsdjurens
i fullt utbildadt tillstånd. Sålunda ligger
hjärtat hos yngre människofoster ej som senare
i bröstregionen, utan har sitt läge mycket
högre upp i den blifvande halsregionen - samma
läge, som det under hela lifvet bibehåller hos
fiskarna. Äfven dess byggnad förhåller sig hos
det yngre människofostret och den utbildade
fisken på ett motsvarande sätt: i stället för
ett fyrrummigt hjärta är fosterhjärtat till
en början tvårummigt med blott en kammare
och ett förmak, alldeles som det utbildade
fiskhjärtat. Hjärtat hos ett något äldre
människofoster har en byggnad, som motsvarar
amfibiernas; det är trerummigt med en kammare
och två förmak. På ett något senare skede åter
öfverensstämmer fosterhjärtat i ett viktigt
afseende med krokodilernas: det är fyrrummigt,
men med en liten kommunikationsöppning mellan
de båda kamrarna; först under den senare
fostertiden försvinner äfven denna kommunikation.
 |
| Fig. II. Schematisk framställning för jämförande af cirkulationscentra hos blötdjuren. A del af en ringmasks ryggkärl och tvärkärl. B hjärtkammare och hjärtförmaken hos Nautilus. C allmännaste förhållandet hos blötdjuren, D hjärtat hos Octopus. E hjärtkammare och hjärtförmak hos en snäcka. — k hjärtkammare, f hjärtförmak, ah artären till hufvudet, ad artären till abdomen. Pilarna visa blodströmmens riktning. |
|
| Fig. III. Människans hjärta. |
|
| Fig. IV. Längdsnitt af människans hjärta. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
