Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 913-914 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hoffmann ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af realismens fäder och föregångare därigenom,
att han eftersträfvade och uppnådde en
påtaglighet, en åskådlighet i framställningen,
som gör det sagolikaste och otroligaste
trovärdigt. I hans arbeten växla idyller och
hvardagsbilder med spökhistorier och sagomotiv;
med en ensamstående skicklighet mäktade
H. sammangjuta underbart och verkligt till en
fascinerande helhet. Djupsinne och vansinne
gå hand i hand. Själf en själssplittringens
martyr, förstod H. att i gripbar form återge
de sjukligaste och abnorma själstillstånd; med
drömmens och det genomlefdas samlade makt verka
hans visionära och suggererande berättelser,
som i en äfven för romantikerna sällsynt
konstomfattning kunde förena musikens, målningens
och diktens intryck. Ej blott inom Tyskland
åtnjöt H. popularitet; till engelska tolkades
han af Carlyle m. fl., och i Frankrike var han
länge den mest läste tyske författaren, i Danmark
har han påverkat H. C. Andersen m. fl. I Sverige
öfversattes han redan i "Poetisk calender" (1816)
och har haft inflytande på Livijn, Almquist,
Strindberg m. fl. Utom nämnda tolkningar
utkommo i bokform bl. a.
"Signor Formica" (1834, 1850),
"Dogen och dogaressan" (1837),
"En nötknäppares öden" (1848, 1876),
"Rådsherrn Krespel" (1850),
"Tunnbindaren" (1874) och
"Dubbelmänniskan" (1909). Se
E. Hitzig, "Aus H:s leben und nachlass" (2 bd, 1823),
G. Ellinger, "E. T. A. H." (1894),
O. Klinke, "H:s leben und werke. Von standpunkt eines irrenarztes" (1903),
R. Schaukal, "E. T. A. H." (1904) och
J. Černy i "Euphorion" (1908) samt
R. G:son Bergs inl. till "Djäfvulselixiret". —
H. är hjälten i Offenbachs fantastiska operett
"Les contes d’Hoffmann".
^{R—n B.}

Hoffmann, Andreas Gottlieb, tysk teolog och
orientalist, f. 1796, d. 1864, blef 1823 e. o. och
1826 ord. teol. professor i Jena, 1828 kirchenrat
och 1845 geheimer kirchenrat. Han egnade sig
företrädesvis åt gamla testamentets exegetik,
syriskan och hebreiskan. Hans förnämsta arbete är
Grammaticæ syriacæ libri III (1827; ny bearb. af Merx, 1867).
Han utgaf bl. a. 2:a uppl. af Gesenius’ "Lexicon
manuale hebraicum et chaldaicum" (1847) och
redigerade 2:a afdelningen af Erschs och Grubers
"Allgemeine encyklopädie".
(^{J. P.})


Hoffmann, August Heinrich, vanligen kallad
H. von Fallersleben, tysk skald och språkforskare,
f. 1798 i Fallersleben i Hannover, d. 1874
i Korvey, studerade 1816—19 i Göttingen och
Bonn. Sedan han 1818 i Kassel gjort bekantskap
med bröderna Grimm, egnade han sig uteslutande
åt studiet af de germanska språken och deras
litteratur. 1824 blef han föreståndare för
universitetsbiblioteket i Breslau, 1830 e. o.
och 1835 ord. professor i tyska språket och
litteraturen vid universitetet därstädes. Till
följd af de förgripliga åsikter han ansågs ha
uttalat i sina
Unpolitische lieder (1840—41; "Opolitiska sånger", 1844, öfv. af Talis Qualis)
afsattes han från denna plats 1842, men erhöll 1848
pension. 1853 slog han sig ned i Weimar och erhöll
1860 af hertigen af Ratibor en lättskött syssla
som bibliotekarie på dennes slott Korvey. — H:s
filologiska skrifter begynte 1821 med fragment af
Otfried och med en rad artiklar öfver den
fornnederländska litteraturen i "Algemeene konst-
en letterbode" i Leiden. Frukten af hans arbete
på detta område samlades i
Horæ belgicæ (1830—62),
hvilka, enligt nederländares vittnesbörd, i hög
grad främjat studiet af deras litteratur. Om den
högtyska litteraturen inlade han stora förtjänster
genom sina
Fundgruben für geschichte deutscher sprache und literatur (1830—37) samt
Elnonensia (1837),
som äfven beröra den fornfranska litteraturen.
Tillsammans med Haupt utgaf han den vetenskapliga
tidskriften "Altdeutsche blätter" (1835—40). Som
H:s förnämsta vetenskapliga arbete torde böra skattas
Geschichte des deutschen kirchenliedes bis auf Luthers zeit (1832; 3:e uppl. 1861).
H:s diktning, som omfattade bl. a.
Lieder und romanzen (1821),
Alemannische lieder (1827; 5:e uppl. 1843),
Gedichte (1827),
Jägerlieder (1828),
Immergrün (s. å.),
Deutsche lieder aus Schweiz (1843),
Deutsche gassenlieder (s. å.),
Kinderlieder (1843—48),
Heimathklänge (1851),
Liebeslieder (s. å.),
Die kinderwelt in liedern (1853) och
Lieder aus Weimar (1855),
var improvisatoriskt okonstlad, lätt sångbar, men
icke originell eller djup. Några fosterländska dikter
(Deutschland, Deutschland über alles, 1841)
ha blifvit mycket populära. I
Mein leben. Aufzeichnungen und erinnerungen (1868—70; 6 bd)
meddelade H. bidrag till sin lefnadshistoria.
H:s samlade arbeten utgåfvos 1890—93 i 8 bd,
ett urval i 4 bd finns på Hesses förlag.
Minnesmärken öfver H. ha rests i Fallersleben
(1883), på Helgoland (1892) och i Korvey (1903).
Se arbeten om H. af Wagner (1869—70) och
Gerstenberg (1903).
(^{R—n B.})

Hoffmann. 1. Karol Boromeusz Aleksander H., polsk
skriftställare, f. 1798, d. 1875, uppsatte
1828 den juridiska tidskriften "Temis Polska",
tog vid polska revolutionens utbrott 1830 liflig
del i organisationen af nationalgardet i Warschau
och eldade sinnena med en sedermera till flera
språk öfversatt broschyr
Wielki tydzień Polaków ("Pålens befrielsevecka", 1831).
1830 utsågs han till en af de tre direktörerna i
polska banken, i hvilken han sedan 1828 haft
anställning som råd. Efter Warschaus stormning
(1831) vistades han än i Tyskland, än i Frankrike,
än i Galizien. Hans förnämsta arbete är
Historya reform politycznych w dawnej Polsce (1869). —
2. Klementyna H., född Tańska,
den föregåendes hustru, polsk författarinna, f. 1798
i Warschau, d. 1845 i Passy. Redan hennes första skrift,
Pamiątka po dobrej matce (Minne af min goda moder),
gjorde henne till en omtyckt författarinna och
skaffade henne stort inflytande på det kvinnliga
uppfostringsväsendet i hennes fädernesland. Dels i
en af henne 1824 uppsatt tidskrift,
"Rozrywki dla dzieci" (Förströelse för barn),
dels i särskilda arbeten författade hon förträffliga
berättelser för barn. 1827 utnämndes hon till
föreståndarinna för lärarinneinstitutet, och samtidigt
lämnades åt henne öfverinseendet öfver flickskolorna
i Warschau. 1828 trädde hon i äktenskap, följde efter
revolutionens slut (1831) sin man till utlandet och
bosatte sig i Paris. Där sysselsatte hon sig med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>