- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
913-914

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hoffmann ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af realismens fäder och föregångare därigenom, att han eftersträfvade och uppnådde en påtaglighet, en åskådlighet i framställningen, som gör det sagolikaste och otroligaste trovärdigt. I hans arbeten växla idyller och hvardagsbilder med spökhistorier och sagomotiv; med en ensamstående skicklighet mäktade H. sammangjuta underbart och verkligt till en fascinerande helhet. Djupsinne och vansinne gå hand i hand. Själf en själssplittringens martyr, förstod H. att i gripbar form återge de sjukligaste och abnorma själstillstånd; med drömmens och det genomlefdas samlade makt verka hans visionära och suggererande berättelser, som i en äfven för romantikerna sällsynt konstomfattning kunde förena musikens, målningens och diktens intryck. Ej blott inom Tyskland åtnjöt H. popularitet; till engelska tolkades han af Carlyle m. fl., och i Frankrike var han länge den mest läste tyske författaren, i Danmark har han påverkat H. C. Andersen m. fl. I Sverige öfversattes han redan i "Poetisk calender" (1816) och har haft inflytande på Livijn, Almquist, Strindberg m. fl. Utom nämnda tolkningar utkommo i bokform bl. a. "Signor Formica" (1834, 1850), "Dogen och dogaressan" (1837), "En nötknäppares öden" (1848, 1876), "Rådsherrn Krespel" (1850), "Tunnbindaren" (1874) och "Dubbelmänniskan" (1909). Se E. Hitzig, "Aus H:s leben und nachlass" (2 bd, 1823), G. Ellinger, "E. T. A. H." (1894), O. Klinke, "H:s leben und werke. Von standpunkt eines irrenarztes" (1903), R. Schaukal, "E. T. A. H." (1904) och J. Černy i "Euphorion" (1908) samt R. G:son Bergs inl. till "Djäfvulselixiret". — H. är hjälten i Offenbachs fantastiska operett "Les contes d'Hoffmann". R—n B. Hoffmann, Andreas Gottlieb, tysk teolog och orientalist, f. 1796, d. 1864, blef 1823 e. o. och 1826 ord. teol. professor i Jena, 1828 kirchenrat och 1845 geheimer kirchenrat. Han egnade sig företrädesvis åt gamla testamentets exegetik, syriskan och hebreiskan. Hans förnämsta arbete är Grammaticæ syriacæ libri III (1827; ny bearb. af Merx, 1867). Han utgaf bl. a. 2:a uppl. af Gesenius' "Lexicon manuale hebraicum et chaldaicum" (1847) och redigerade 2:a afdelningen af Erschs och Grubers "Allgemeine encyklopädie". (J. P.) <img l>

Hoffmann, August Heinrich, vanligen kallad H. von Fallersleben, tysk skald och språkforskare, f. 1798 i Fallersleben i Hannover, d. 1874 i Korvey, studerade 1816—19 i Göttingen och Bonn. Sedan han 1818 i Kassel gjort bekantskap med bröderna Grimm, egnade han sig uteslutande åt studiet af de germanska språken och deras litteratur. 1824 blef han föreståndare för universitetsbiblioteket i Breslau, 1830 e. o. och 1835 ord. professor i tyska språket och litteraturen vid universitetet därstädes. Till följd af de förgripliga åsikter han ansågs ha uttalat i sina Unpolitische lieder (1840—41; "Opolitiska sånger", 1844, öfv. af Talis Qualis) afsattes han från denna plats 1842, men erhöll 1848 pension. 1853 slog han sig ned i Weimar och erhöll 1860 af hertigen af Ratibor en lättskött syssla som bibliotekarie på dennes slott Korvey. — H:s filologiska skrifter begynte 1821 med fragment af Otfried och med en rad artiklar öfver den fornnederländska litteraturen i "Algemeene konst- en letterbode" i Leiden. Frukten af hans arbete på detta område samlades i Horæ belgicæ (1830—62), hvilka, enligt nederländares vittnesbörd, i hög grad främjat studiet af deras litteratur. Om den högtyska litteraturen inlade han stora förtjänster genom sina Fundgruben für geschichte deutscher sprache und literatur (1830—37) samt Elnonensia (1837), som äfven beröra den fornfranska litteraturen. Tillsammans med Haupt utgaf han den vetenskapliga tidskriften "Altdeutsche blätter" (1835—40). Som H:s förnämsta vetenskapliga arbete torde böra skattas Geschichte des deutschen kirchenliedes bis auf Luthers zeit (1832; 3:e uppl. 1861). H:s diktning, som omfattade bl. a. Lieder und romanzen (1821), Alemannische lieder (1827; 5:e uppl. 1843), Gedichte (1827), Jägerlieder (1828), Immergrün (s. å.), Deutsche lieder aus Schweiz (1843), Deutsche gassenlieder (s. å.), Kinderlieder (1843—48), Heimathklänge (1851), Liebeslieder (s. å.), Die kinderwelt in liedern (1853) och Lieder aus Weimar (1855), var improvisatoriskt okonstlad, lätt sångbar, men icke originell eller djup. Några fosterländska dikter (Deutschland, Deutschland über alles, 1841) ha blifvit mycket populära. I Mein leben. Aufzeichnungen und erinnerungen (1868—70; 6 bd) meddelade H. bidrag till sin lefnadshistoria. H:s samlade arbeten utgåfvos 1890—93 i 8 bd, ett urval i 4 bd finns på Hesses förlag. Minnesmärken öfver H. ha rests i Fallersleben (1883), på Helgoland (1892) och i Korvey (1903). Se arbeten om H. af Wagner (1869—70) och Gerstenberg (1903). (R—n B.) Hoffmann. 1. Karol Boromeusz Aleksander H., polsk skriftställare, f. 1798, d. 1875, uppsatte 1828 den juridiska tidskriften "Temis Polska", tog vid polska revolutionens utbrott 1830 liflig del i organisationen af nationalgardet i Warschau och eldade sinnena med en sedermera till flera språk öfversatt broschyr Wielki tydzień Polaków ("Pålens befrielsevecka", 1831). 1830 utsågs han till en af de tre direktörerna i polska banken, i hvilken han sedan 1828 haft anställning som råd. Efter Warschaus stormning (1831) vistades han än i Tyskland, än i Frankrike, än i Galizien. Hans förnämsta arbete är Historya reform politycznych w dawnej Polsce (1869). — 2. Klementyna H., född Tańska, den föregåendes hustru, polsk författarinna, f. 1798 i Warschau, d. 1845 i Passy. Redan hennes första skrift, Pamiątka po dobrej matce (Minne af min goda moder), gjorde henne till en omtyckt författarinna och skaffade henne stort inflytande på det kvinnliga uppfostringsväsendet i hennes fädernesland. Dels i en af henne 1824 uppsatt tidskrift, "Rozrywki dla dzieci" (Förströelse för barn), dels i särskilda arbeten författade hon förträffliga berättelser för barn. 1827 utnämndes hon till föreståndarinna för lärarinneinstitutet, och samtidigt lämnades åt henne öfverinseendet öfver flickskolorna i Warschau. 1828 trädde hon i äktenskap, följde efter revolutionens slut (1831) sin man till utlandet och bosatte sig i Paris. Där sysselsatte hon sig med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Sep 4 00:56:02 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbk/0479.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free