undervisning af polska emigranters barn och ett omfattande skriftställeri. Hennes efterlämnade arbeten utgåfvos 1849, ny uppl. 1875—77. 1 o. 2. A—d J. Hoffmann, Franz, tysk teistisk filosof, f. 1804 i Aschaffenburg, d. 1881 som professor i filosofi i Würzburg (sedan 1835), sökte i en mängd skrifter sprida sin lärare F. von Baaders (se d. o.) filosofiska system och utgaf i förening med några andra dennes samlade skrifter (1850—60). H:s Philosophische schriften utgåfvos 1868—82. S—e. Hoffmann [hå'fmän], Charles Fenno, amerikansk författare, f. 1806 i New York, d. (vansinnig) 1884, skildrade prärierna i A winter in the west (1885) och Wild scenes in forest and prairie (1837), novellen Greyslaer (1840) och dikter. H. uppsatte den spridda tidskriften "The knickerbocker" och redigerade länge "The literary world". Hoffmann, Christoph, sektstiftare. Se Tempelsällskapet. Hoffmann, Alexander Friedrich Franz, tysk skriftställare, f. 1814 i Bernburg, d. 1882 i Dresden, var mycket känd som bearbetare, och äfven författare, af folk- och ungdomsskrifter. Många af H:s bearbetningar (från Marryat, Cooper m. fl.) ha öfversatts på svenska. Hoffmann, Joseph, österrikisk målare, f. 1831 i Wien, d. 1904, började sina studier i Rahls skola och gjorde sedermera resor rundt om i världen. Han har gjort sig känd genom ideala landskap i heroisk stil, särskildt en cykel af fem bilder från det forna Aten, väggmålningar i parlamentshuset, naturhistoriska museet m. fl., tusentals akvareller och teckningar från olika världsdelar och genom dekorationer för operan i Wien och Wagnerteatern i Baireuth. (G—g N.) Hoffmann, Ludwig Ernst Emil, tysk arkitekt, f. 1852 i Darmstadt, studerade i Kassel och Berlin, fick 1885 första priset för sina ritningar till riksrättspalats i Leipzig (fullbordadt 1895). 1896 blef han stadtbaurath i Berlin och har där ej blott varit lifligt verksam, han har i hög grad bidragit till att skapa en modern Berlin-arkitektur med egen karaktär och ett eget stilspråk. Han utgår ofta från en historisk stil, men utarbetar dennas grundsatser på ett nytt och personligt sätt. Han har utfört skolhus, sjukhus (Rudolf Virchowsjukhuset), kommunala byggnader, folkbad, den stora stadsförvaltningsbyggnaden ("zweites Rathaus") och det omfattande, måleriskt hållna Märkisches museum, byggdt för staden Berlins samlingar, samt har dessutom gjort ritning till brandkårens monument på Mariannenplatz. H. utgaf 1903 verket Neubauten der stadt Berlin. G—g N. Hoffmann, Baptist, tysk operasångare, f. 1864 nära Kissingen, elev af Jul. Stockhausen, är sedan 1897 anställd vid Berlins hofopera, där han med stor framgång uppbär betydande barytonroller såväl i musikdramat som i den komiska operan. E. F—t. Hoffmann & Campe, stort bokförlag i Hamburg, som uppstod 1808 genom sammanslagning af Benjamin Gotthob Hoffmanns och August Campes (se Campe) affärer. Bland förlagets bekantaste artiklar voro arbeten af Börne, Heine, Hoffmann von Fallersleben m. fl., hvilket hade till följd, att man 1841 förbjöd förlaget i Preussen och delvis i Österrike. Hoffmann-Krayer, Eduard, schweizisk etnolog, f. 1860 i Basel, har sedan 1897 utgifvit den förtjänstfulla tidskriften "Schweizerisches archiv für volkskunde", i hvilken han offentliggjort flera af sina om en framskriden vetenskaplig ståndpunkt vittnande afhandlingar, t. ex. Die fastnachtsgebräuche in der Schweiz (1897), Neujahrsfeier im alten Basel und verwandtes (1903), Knabenschaften und volksjustiz in der Schweiz (1904), Fruchtbarkeitsriten im schweizerischen volksbrauch (1907). Han har dessutom utgifvit Die volkskunde als wissenschaft (1902). N. E. H. Hoffmanns droppar, Liquor anodynus mineralis Hoffmanni l. Aether spirituosus, äro (enligt sista uppl. af Sv. farmakopén) en blandning af 1 del eter och 3 delar koncentrerad sprit. Dessa droppar, uppkallade efter tyske läkaren Friedrich Hoffmann, ha en stark lukt af eter och ega detta medels upplifvande verkan, ehuru något mildrad genom tillblandningen af den mindre exciterande spriten. Smaken är skarp, efteråt kylande. Medlet nyttjas någon gång i teskedsdos som upplifvande medel för andningen vid hotande respirationsförlamning (asfyxi), oftare vid småkrämpor såsom vid kolikplågor ("väderfördelande"), hysteriska och andra nervösa krämpor (med halft suggestiv verkan) — vanligen i dos af 15—60 droppar i vatten, på socker eller som tillsats till mixturer eller infusioner. Hoffmanns droppar missbrukas ofta af hysteriska personer samt, särskildt i våra nordliga provinser, som rusdryck. O. T. S. (C. G. S.) Hoffmannsegg, Johann Centurius, grefve von H., tysk entomolog och botanist, f. 1766, d. 1849, gjorde tills. med Tilesius och Link 1797—1801 en naturvetenskaplig resa genom Portugal och bearbetade i förening med Hellwig och Illiger i Braunschweig sina samlingar, hvilka bildade stommen i det på sin tid berömda Hellwig-Hoffmannseggska entomologiska kabinettet. 1809—40 utgaf H. (i förening med H. F. Link) praktverket Flore portugaise, som delvis bekostades af preussiska staten. (T. K.) Hoffmanns tempererade magelixir. Se Elixir. Hoffmeister, Samuel, bildhuggare, f. 1765, d. 2 april 1818 i Stockholm, kom som yngling till Målarakademien i Stockholm och blef särskildt elev af Sergel. Vid akademien erhöll han en rad belöningar för modellering och tyckes ha ansetts som en särdeles hoppgifvande konstnär. Han blef på 1790-talet k. statybildhuggare och led. af akademien (1796). Sannolikt arbetade han under Sergel för dennes många beställningar; ty af hans själfständiga verksamhet äro spåren mycket få. Af Sergels elever var han den minst antikiserande, mest åt ett realistiskt framställningssätt lagde. Bland hans bevarade arbeten må nämnas den stora bysten af C. G. Pilo i Konstakademien, en medaljong af Benj. Franklin (i Nationalmuseum) och medaljonger af S. Hebbe och hans fru (å Östanå). —rn. (A. L. R.) Hoffmeister [-majster], Franz Anton, tysk musiker, f. 1754 i Rothenburg, d. 1812 i Wien, där han var kyrkokapellmästare och musikhandlare, öppnade 1800 jämte Kühnel den välkända Bureau de musique i Leipzig, som nu blomstrar under namnet "K. F. Peters". H. komponerade 9 operor, 42 stråkkvartetter, en mängd trior, hundratals flöjtsaker samt symfonier, pianosonater m. m., ytliga, men flytande skrifna. A. L.*