hvarjämte fr. o. m. 1910 vid hofrätten skola vara anställda 1 sekreterare, 1 advokatfiskal, 1 aktuarie, 1 arkivarie, 4 notarier och 4 fiskaler. Jfr J. Odencrantz, "K. Göta hofrätts presidenter, ledamöter och betjening etc." (1803). — 3. Hofrätten öfver Skåne och Blekinge (i Kristianstad), hvars jurisdiktionsområde utgöres af nämnda landskap, består af endast 2 divisioner och räknar för närvarande (1909) såsom ledamöter 1 president, 4 hofrättsråd och 6 assessorer. Enligt den stat, som skall gälla fr. o. m. 1910, skola ledamöterna utgöras af 1 president och 9 hofrättsråd, hvarjämte följande tjänstemän skola finnas: 1 sekreterare, 1 advokatfiskal, 2 notarier och 2 fiskaler. Jfr A. Borgström, "K. hofrätten öfver Skåne och Blekinge 1821—1900. Biografiska anteckningar" (1901). — Den för hofrätterna senast utfärdade arbetsordningen är af 29 nov. 1901. En del ärenden af administrativ natur handlägges in pleno (alla divisioner samlade), öfriga mål och ärenden af allenast 1 division. Bestämmelser angående arbetsfördelningen emellan divisionerna liksom ock ang. sessionstider m. m. innehållas i arbetsordningen. — Beträffande öfverdomstol för krigsmakten se Krigshofrätten. E. K. I Finland finnas 3 hofrätter, organiserade efter väsentligen samma grunder som de svenska. 1. Åbo hofrätt, hvars jurisdiktionsområde utgöres af Åbo och Björneborgs, Nylands samt Tavastehus län, grundlades genom fundationsbref af 15 juni 1623 och sammanträdde första gången 31 okt. s. å. De ord. sessionerna äro två om året, den ena från 14 jan. till och med 31 maj, den andra från 1 okt. till någon af dagarna näst före jul. — 2. Vasa hofrätt, hvars jurisdiktion omfattar länen Vasa och Uleåborg, grundlades genom k. br. 20 juni 1775 och invigdes på Stockholms slott 28 juni 1776. — 3. Viborgs hofrätt, hvars jurisdiktionsområde utgöres af Viborgs, S:t Michels och Kuopio län, grundlades 19 juni 1839 och invigdes 1 nov. s. å. M. G. S. Hofrätten öfver Skåne och Blekinge. Se Hofrätt. Hofrättsexamen är den vanliga benämningen på examen till rättegångsverken, en af ämbetsexamina, hvilka — först införda vid våra statsuniversitet genom k. förordn. 10 mars 1749 och 9 mars 1750 — senast reglerats genom k. förordn. 9 okt. 1863. Examen till rättegångsverken aflägges, efter förutgången s. k. preliminärexamen ("prillan") i fem humanistiska ämnen, inför professorerna i juridiska fakulteten. Den består af skriftlig pröfning i fem ämnen och muntlig pröfning i elfva. Genom k. stadgan ang. juridiska examina 29 april 1904 blef examen till rättegångsverken afskaffad, men får fortfarande afläggas intill utgången af år 1909. C. G. Bj. Hofrättskommissarie, inom Göta hofrätt ännu bruklig titel på person, som mottager och utlämnar handlingar till parter. Hofrättsråd, ledamot i hofrätt. Det äldsta hofrättsrådet på hvar och en af en hofrätts divisioner för där ordet, och divisionen bär namn efter sin ordf. Ordföranden är befriad från föredragningsskyldighet. Hofrättsrådets aflöning är f. n. (1909) 6,400 kr., hvaraf lön 4,400 kr. och tjänstgöringspenningar 2,000 kr., jämte ett ålderstillägg efter 5 år å 600 kr. Enligt den stat, som skall gälla fr. o. m. 1910, skall hofrättsråds aflöning utgöra 7.500 kr., hvaraf 4,500 kr. lön och 2,500 kr. tjänstgöringspenningar, jämte tre ålderstillägg, näml. efter 5 år 500 kr., efter 10 år ytterligare 600 och efter 15 år ytterligare 600 kr. Därjämte skall hofrättsråd, som är ordförande å division, uppbära ett arfvode af 500 kr. — Om krigshofrättsråd se Krigshofrätten. E. K. Hofskägg [hω̄v-], veter., de långa hår, som utväxa från bakre sidan af kotleden och tjäna till att skydda den mera ömtåliga huden i karleden (bakre sidan af kotan) mot smuts och väta. Hos somliga hästraser är hofskägget mycket starkt utveckladt, t. ex. hos Clyderdalerasen, där det nästan når marken och täcker större delen af hofven; hos de ädlare raserna saknas det däremot helt och hållet. Att bortklippa hofskägget är olämpligt, då huden i karleden sedan lätt spricker sönder och hästen angripes af s. k. mugg. E. T. N. Hofskötsel [hω̄v-], veter. Se Hof. Hofsorg, viss sorgtid vid ett hof efter en (in- eller utländsk) furstlig persons inträffade frånfälle. Under hofsorgen bäres föreskrifven sorgdräkt af de kungliga personerna och de vid hofvet uppvaktande. Jfr Hof 2, Kungssorg och Landssorg. Hofsós, isländsk handelsplats på Skagafjordens östra strand. C. R.* Hofspalt [hω̄v-], veter. Se Hoflidanden, sp. 924. Hofspricka [hω̄v-], veter. Se Hoflidanden, sp. 924. Hofsta, socken i Örebro län, Örebro härad. 2,919 har. 701 inv. (1908). Annex till Axberg, Strängnäs stift, Glanshammars kontrakt. Hofstallmästare, stallmästare, som har uppsikt öfver ett hofstall; titel, som konungen förlänar. Hofstalläng, kam., kronolägenhet, hvaraf arrendet ingått till hofstallet med hö. Sådana lägenheter finnas endast i landskapen kring Mälaren. De äro fr. o. m. 1888 utarrenderade på enahanda sätt som andra kronolägenheter. Kbg. Hofstat. Se Hof 2. Hofstatens gratialkassa, stiftad 1 nov. 1787 af dåv. hofpredikanterna J. G. Flodin och C. W. Strang samt försedd med af K. M:t 7 maj 1788 stadfäst reglemente (nya stadgar 15 nov. 1902), har till ändamål att lämna understöd åt fattiga änkor efter betjänte vid de kungliga och furstliga hofvens ekonomi-, hof- och stallstater, efter husgeråds-, klädkammar- och kyrkobetjänte, brandmästaren, vedvaktmästare och slottsknektar samt betjänte vid k. Djurgården, hvilka i tjänsten aflidit eller ur tjänsten afgått med hela eller en del af lönen i pension. Kassans inkomster utgjordes till en början af räntor af en vid stiftandet inom k. hofförsamlingen befintlig obetydlig fattigkassefond; bäckenpenningar, insamlade vid gudstjänsterna i k. slottskapellet; fattigprocent vid bouppteckningar i de under k. borgrätternas jurisdiktion lydande stärbhusen, bötesandelar (efter borgrätternas indragning, 1844, lämnades i stället en tid 300 kr. årligen från hofförvaltningen) samt insamlingar vid bröllop och barndop. Sedermera ha tillkommit frivilliga gåfvor, testamenten och andra tillfälliga inkomster, 225 kr. i årlig gåfva af konungen samt (på grund af bestämmelse 19 dec. 1904) afgifter för