Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hohenmauth ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en dotter till Manfred. Litt.: Jastrow och
Winter, "Deutsche geschichte im zeitalter
der hohenstaufen" (2 bd, 1897—1901).
2. (T. H—r.)
Hohenstein [hå̄henstajn]. 1. Befästning
i Pommern, 5 km. s. ö. om Anklam, där
generalen G. M. Armfelt 16 april 1807 med
knappt 2,000 man bakom ett gammalt förfallet
retranchement försvarade sig hela dagen mot
de vida öfverlägsne fransmännen, hvarvid
i synnerhet södermanlänningarna utmärkte
sig. Armfelt, som själf sårats, började under
natten utrymma H., som dock i det längsta
till skydd för återtåget öfver Peene hölls af
husarer och Smålands dragoner. — 2. Se Hohnstein.
1. L. W:son M.
Hohenstein-Ernstthal [hå̄henstajn],
förr två städer, 1898 förenade till en,
i sachsiska kretsen Chemnitz. 13,888
inv. (1905). Tillverkning af trikåvaror,
maskiner m. m. Bergsbruk (koppar och
arsenik). Mineralbad och kallvattenkuranstalt.
J. F. N.
Hohentwiel [hå̄hentvil], württembergsk
enklav i södra Baden vid Singen, n. v. om
Bodensjön. Vidsträckta ruiner af ett fordom
berömdt bergfäste. Där bodde omkr. 980
hertiginnan Hadvig af Alemannien, hvars
lif gifvit Scheffel ämne till hans roman
"Ekkehard". Fästet kom 1538 till Württemberg,
försvarades under trettioåriga kriget af
svenskarna under öfversten Konr. Wiederhold under
många belägringar tappert och lyckligt mot
bajrarna ända till fredsslutet och förstördes
1800 af fransmännen. Det var på 1700-talet
statsfängelse.
J. F. N.
Hohenwart [hå̄hen-], Karl Siegmund von, grefve,
österrikisk politiker, f. 2 febr. 1824, d. 26
april 1899, var ståthållare i Öfre Österrike,
då han som chef för det federalistiska
partiet kallades till ministerpresident,
febr. 1871. Redan i okt. s. å. nödgades
han afgå (se Österrikisk-ungerska monarkien,
historia). Sedermera spelade han en roll i
riksrådets (riksdagens) deputeradekammare som
chef för högra centern (1873—91) och den under
hans ledning 1891 bildade strängt konservativa
Hohenwartklubben (bömiska jorddrottar,
tyskkonservativa, slovener, kroater och
rumäner). Dess tyska medlemmar utträdde i
nov. 1895 ur partiet och bildade en egen grupp,
katolska folkpartiet, och efter H:s utträde ur
deputeradekammaren 1897, då han blef medlem af
herrehuset, upplöstes Hohenwartklubben. Från
1885 till sin död var H. president i Oberster
rechnungshof.
Hohenzieritz [håhentsīrits], lustslott,
n. v. om Neu Strelitz. Där dog drottning
Luise af Preussen 19 juli 1810.
J. F. N.
Hohenzollern [håhentså’llern]. 1. H., fordom
äfven Zollern, hohenzollernska furstehusets
stamborg, är beläget på berget H. (855 m.),
2 km. s. v. om staden Hechingen, i det forna
furstendömet H.-Hechingen. Borgen, som omnämnes
i urkunderna redan i slutet af 9:e årh.,
förstördes 1423 af de schwabiska riksstäderna,
men 1454 började slottets nybyggnad (af den
ursprungliga byggnaden kvarstår endast det
s. k. Mikaelskapellet). Den besattes 1650 af
österrikarna, som ända till 1798 hade rätt att
mot en årlig summa af 5,000 gulden, vid behof
inlägga en besättning där. Borgen, hvilken
sedermera nyttjades som fästning, befann sig
i förra hälften af 1800-talet i ett tämligen
förfallet skick, men restaurerades 1850—55 af
preussiske konungen Fredrik Vilhelm IV troget
i det 14:e årh:s stil (se
fig.). — 2. Två fordom suveräna furstendömen,
H.-Hechingen och H.-Sigmaringen,
hvilka fingo sitt namn efter borgen H. 1849
införlifvades de med Preussen, kallas vanligen Hohenzollernska
länderna l. provinsen Hohenzollern och
bilda nu en lång, smal landsträcka, som
omgifves i ö., n. och v. af Württemberg,
i v. och s. af Baden, samt 9 strödda
enklaver i Baden och Württemberg. Areal
1,142 kvkm. 68,282 inv. (1905), 60 inv. på
1 kvkm., de fleste katoliker. Provinsen, som
till största delen är bergig (Rauhe Alb och i
n. Schwarzwald), vattnas i s. af Donau och i
n. af Neckar. Jordbruk och boskapsskötsel äro
landets viktigaste näringsgrenar. I H. finnas
ett katolskt gymnasium, en realskola och
en högre borgarskola. Provinsen H. bildar
regeringsområdet Sigmaringen, som är deladt i
fyra amt: Sigmaringen (hufvudstad), Gammertingen,
Hechingen och Haigerloch. Amtet Hechingen
omfattar det forna furstendömet H.-Hechingen
l. det gamla grefskapet H. (236
kvkm.), de öfriga furstendömet H.-Sigmaringen
(906 kvkm.), som utgjordes af två, genom
H.-Hechingen skilda delar, "Oberland" och
"Unterland". I judiciellt hänseende lyder
H. under oberlandesgericht i Frankfurt a. M. och
i katolska kyrkoärenden till ärkebiskopsstiftet
Freiburg. — 3. Preussisk provins. Se ofvan.
(J. F. N.)
 |
| Borgen Hohenzollern i sitt restaurerade skick. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
