der malerei" af A. Woltmann
och K. Woermann (1881).
1 o. 2. C. R. N.*
<img l>
Holberg [hå'll-],
Ludvig, baron, dansk
författare, f. 3 dec. 1684 af norska föräldrar i
Bergen, d. 28 jan. 1754 i Köpenhamn. Hans fader,
Kristen Nielsen, som lär ha härstammat från
gården Holberg i Tröndelagen, hade tjänat sig
upp från simpel soldat till öfverstelöjtnant
och kommendant på Bergenhus. Modern, Karen
Lem, var dotterdotter till biskop L. Munthe
i Bergen (1635—49), som själf härstammade
från Själland och äfven var stamfader till
P. A. Heiberg. Tidigt fader- och moderlös,
inskrefs H. 1694 som korpral vid ett norskt
regemente, men kom snart till sin morbroder i
Bergen och besökte där latinskolan. 1702 blef
H. student i Köpenhamn, men måste ett år förtjäna
sitt bröd som informator hos en präst i Bergens
stift; han reste därefter till Köpenhamn och tog
1704 teol. examen. Han måste ånyo taga plats som
informator hos en lektor Smed (sedermera biskop i
Bergen) och fick genom att läsa dennes dagböcker
från en utländsk resa en sådan reslust, att han
sålde allt hvad han egde och med 60 riksdaler
i fickan seglade med en holländsk skeppare till
Amsterdam. Efter ett kort besök i Aachen måste
han till följd af penningbrist återvända till
Norge, uppehöll sig en vinter i Kristianssand som
språklärare och begaf sig 1706 till England. Han
tillbragte två år i Oxford, studerade själf
flitigt och förtjänade sitt uppehälle genom
undervisning i nyare språk och musik (flöjt och
violin). 1708 for han till Köpenhamn, som för
framtiden blef hans hemvist, och återsåg aldrig
mera sitt fädernesland. 1709 gjorde han ett kort
besök i Tyskland som guvernör för en ung man, men
hade eljest svårt att förtjäna sitt uppehälle,
fastän han 1709—14 upptogs på Borchs kollegium
(se
Borch, O.). Här höll han ej som de andre
alumnerna de sedvanliga disputationerna, utan
föredrag öfver allmänna ämnen, för hvilka han
särskildt intresserade sig. De följande åren
utgaf han sina första skrifter:
Introduction til
de europæiske rigers historie (1711, ny utvidgad
uppl. 1728), en världshistoria i sammandrag, och
Anhang til de europæiske staters historie (1713,
ofullb.), en framställning af Tysklands, Englands
och Hollands statsrätt, de första danska skrifter
om världshistoria, hvilka dessutom meddelade
vetenskapens nyaste resultat i en lättfattlig
form på modersmålet. Samtidigt utarbetade H. en
vidlyftig, på källstudier grundad "Kristian
IV:s och Fredrik III:s historia", som väl
ej trycktes, men hvars stoff senare användes
i hans "Danmarks historia". Detta skaffade
honom plats som "professor extraordinarius"
vid universitetet, dock utan lön. Med ett litet
stipendium anträdde H. 1714 sin fjärde utländska
resa, studerade 1 1/2 år i Paris, genomvandrade
Frankrike och tillbragte vintern 1715—16 i Rom,
reste därefter tillbaka till Paris och 1716
till Köpenhamn. Kort efter återkomsten
utgaf han ett moralfilosofisk-juridiskt
arbete,
Introduction til natur- og folkeretten
(utg. 1728—63 i 5 uppl., öfv. till tyska och
svenska); äfven detta gjorde epok i danska
litteraturen, emedan det häfdade moderna och
världsligt filosofiska rättssatser gentemot de
förut gängse teologiska, och därjämte belyste
de dessa genom exempel äfven från Nordens
forntid. Ännu lefde H. i mycket bekymmersamma
omständigheter, delvis af understöd, som plägade
gifvas fattiga studenter, tills han i dec. 1717
blef ord. professor i metafysik, ett fack, som
han personligen ringaktade. 1720 befordrades
han till lärare i latinsk filologi och 1730
till lärare i historia, den vetenskap, som han
företrädesvis odlade, hvarjämte han 1737—51 som
"quæstor" med stor skicklighet hade vården af
universitetets ekonomiska angelägenheter.
H. var ogift och nödgades för sin sjuklighet
föra ett stilla och indraget lif. Hans
skrifter inbragte honom efter hand en betydlig
förmögenhet, och 1740—45 köpte han flera
herrgårdar i trakten af Sorö, hvilka han
omsorgsfullt och skickligt förvaltade. Däraf
bildades 1747 ett baroni H., detta skulle
tillfalla riddarakademien i Sorö, hvilken
återupprättades närmast som en läroanstalt för
statsvetenskap och historia, alltså som ett
viktigt supplement till universitetet. Dessutom
stiftades en stor donationsfond för unga flickors
brudutstyrsel. H. begrofs i Sorö kyrka, där ett
grafmonument 1780 restes öfver hans stoft af
Sorö akademi. I akademiens park restes 1898 en
bronsstaty (af V. Bissen), och en sittande staty
(modellerad af T. Stein) aftäcktes 1875 vid
hufvudingången till kungl. teatern i Köpenhamn;
1884 restes en af J. Börjesson modellerad
kolossalstaty af H. i Bergen (se fig.). H:s
namnteckning meddelas i art.
Autograf, pl. IV.
Holbergsstoden i Bergen, modellerad af
J. Börjesson.
Samtidigt med att H. under sina grundliga
studier tillegnat sig en allsidig och öfverlägsen
