nämnda fel i viss grad äro tillåtna. Efter toppmåtten — hvilka bestämmas i amsterdamertum — delas virket i "öfvermåls", 12 tum och däröfver, "måls", om 10 och 11 tum, och "undermåls", om 9 tum. Priset stipuleras per tolft om prima 24 fots måltimmer (vanligen 60—70 floriner) med 10 floriners höjning per tolft för öfvermåls- och samma sänkning för undermålstimmer. För sekunda betalas 7 floriner lägre pris än för prima. För att underlätta stufningen afbilas virket på fyra sidor 2 à 3 fot från storändan, hvarjämte en smal flisa afbilas efter bjälkens hela längd. W. E—n. Hollar, Wenzel, bömisk kopparstickare, f. 1607 i Prag, d. 1677 i London, öfverflyttade, sedan han varit verksam i Frankfurt a. M., Strassburg och Köln, 1636 på anmodan af den berömde samlaren och konstnären earl Arundel till England, där han sedan uppehöll sig till sin död med undantag för ett uppehåll i Antwerpen 1644—52 och några längre resor. Utbildad hos Mattheus Menan i Frankfurt a. M., fann H. sin specialitet i ett sirligt återgifvande medelst radering i litet format af landskap och utsikter efter verkligheten. Dessutom framställde han dräkter och hvarjehanda naturföremål med påtaglig åskådlighet. Vida underlägsna dessa blad äro däremot H:s porträtt efter van Dyck och andra nederländska mästare, medan åter hans afbildningar efter äldre konstnärer, Breughel Bril och i synnerhet Elsheimer, utmärka sig för känsligt träffande af originalens egenart. I det hela tillhör H. mera det föregående århundradets riktning än sitt eget tidehvarf. Hans raderade verk uppgå till nära 3,000 n:r. A. L. R. Hollatius, David, tysk teolog, f. 1648, d. 1713 som kyrkoherde i Jakobshagen i Pommern (sedan 1692), är den siste i raden af den lutherska ortodoxismens mera betydande systematici. Dock börjar redan hos honom inflytandet från pietismen i viss mån att skönjas. Hans hufvudarbete är Examen theologicum acroamaticum (1707; 8:e uppl. 1763). Jfr Reinhard, "Die prinzipienlehre der lutherischen dogmatik von 1700 bis 1750" (1906). E. Bg. Holleman, Arnold Fredrik, holländsk kemist, f. 1859, sedan 1905 professor i kemi vid universitetet i Amsterdam, är bekant som författare af elementära läroböcker i oorganisk och organisk kemi (Lehrbuch der anorganischen chemie, 4:e uppl. 1906; Lehrbuch der organischen chemie, 6:e uppl. 1908). H. E. Holles [hå'lis], Denzil, lord H., engelsk statsman, f. 1599, d. 1680, tillhörde en ansedd och rik landtadelssläkt, hvars hufvudman bar titeln earl af Clare. Han invaldes i underhuset 1624 och slöt sig såväl då som vid 1628—29 års parlament till den puritanska oppositionen. Beryktad är hans åtgärd vid det stormiga sammanträdet 2 mars 1629, då han efter upplösningsdekretets tillkännagifvande med våld kvarhöll talmannen i dennes stol, till dess underhuset hunnit antaga tre resolutioner mot konungamaktens öfvergrepp (jfr Eliot) 1. H. insattes 4 mars i Tower och dömdes till höga böter. I "långa parlamentet" var H. en af presbyterianernas ledande män; förgäfves sökte han rädda sin svåger Straffords lif, och han var en bland de fem underhusmedlemmar Karl I 3 jan. 1642 sökte fängsla såsom anklagade för förrädiska förbindelser med skottarna. H. bekämpade sedermera ifrigt independenterna och Cromwell, anklagades under arméns tvist med parlamentet 1647 för högmålsbrott af armén och nödgades fly till Frankrike. Hemkommen under protektoratet, spelade han 1660 en framträdande roll vid restaurationen, upphöjdes 1661 till peer (baron H.) och var 1663—66 engelsk ambassadör i Paris samt 1667 fredsunderhandlare med holländarna i Breda. På 1670-talet tillhörde H. oppositionen i öfverhuset, men motsatte sig dock planerna på hertigens af York uteslutande från tronföljden. H. var en modig och konsekvent politiker, men ganska högdragen och otålig vid motsägelse. H. utgaf en mängd politiska småskrifter; hans Memoirs utkommo 1699. V. S—g. Holleschau (tjech. Holešov), stad i Mähren, vid Russava och Nordbanan. 5,421 inv. (1900; med den själfständiga judekommunen 6,302 inv.). Möbelfabrikation; handel med landtbruksprodukter. J. F. N. Hollgren, Karl Axel, skogsman, f. 29 mars 1846 i Nyköping, utexaminerad från Skogsinstitutet och extra öfverjägare i Södermanlands län 1868, tjänstgjorde sedan 1873 i Skogsstyrelsen, blef 1883 revisor i Domänstyrelsen och 1885 tillf. jägmästare i Östkinds revir (Östergötlands län) samt var 1891—1907 jägmästare i Hallands revir. H. har varit en bland de flitigaste svenske författare i jaktzoologiska och skogliga ämnen i skogs- och jakttidsskrifter samt utgifvit ett 10-tal större arbeten, bland hvilka Fåglarnas språk (1884) blifvit mest uppskattadt. G. Sch. Hollinshed. Se Holinshed. Hollola. 1. Domsaga under Åbo hofrätt, Finland, omfattar 2 tingslag. Areal 1,663 kvkm. 30,138 inv. (1907). — 2. Härad i Tavastehus län, Finland, omfattar Kärkölä, Hollola, Nastola, Asikkala, Padasjoki, Lampis och Koskis socknar. Areal 2,851 kvkm. 45,766 inv. (1907). — 3. Socken i ofvannämnda härad och domsaga, utgör ett imperiellt pastorat af 1:a kl., Hollola kontrakt, Borgå stift. Landareal 518,9 kvkm. Befolkningen, finsktalande, 11,527 pers. (1907). — 4. Prosteri af Borgå stift, Finland, omfattar Hollola, Kärkölä, Nastola, Hauho, Tuulos, Lampis, Koskis och Asikkala moderförsamlingar samt Luopiois kapell. Areal 3,145 kvkm. 52,147 inv. (1907). A. G. F. Holloway-universitetet [hå'ləωe͡i-], eng. The royal Holloway college, ett af Thomas Holloway 1876 med donationsmedel af mer än 800,000 pd st. stiftadt, präktigt utstyrdt kvinnouniversitet vid Mount Lee nära Egham i grefsk. Surrey, England. Det invigdes 1886 af drottning Viktoria, har omkr. 1,000 rum och kan mottaga 250 studerande, hvilka alla måste bereda sig att aflägga universitetsexamina. (Stiftaren, Th. Holloway, d. 1883, blef rik genom försäljning af patentmedicin, en salfva och ett slags piller, för hvars spridande hans annonskostnader slutligen sprungo upp till 50,000 pd st. om året. Han stiftade vidare ett storartadt sanatorium för genom öfveransträngning sinnesrubbade män och kvinnor af medelklassen.) Hollstén, Elis Bruno. Se Brandväsende, sp. 1483. Holly, Jan, slovakisk präst och skald, f. 1785, d. 1849, öfversatte redan under studietiden hela Æneiden samt valda delar af Homeros, Theokritos,