efter La Fontaines föredöme i Sverige förnyade denna diktart. Grundtonen i hans diktning är svensk, uttrycken äro folkligt pregnanta, fyndiga och trohjärtade. Som de populäraste af hans dikter kunna nämnas Een fiskare-broos visa och En suputs försvar. H. öfvade mycket inflytande på följande skalder, som imiterade hans burleska maner; direkt påverkade han Dalin och Bellman. — Jfr G. Frunck, "Ett bidrag till I. H:s monografi" (i "Samlaren", 1881), Schück i "Ill. svensk litteraturhistoria" (I, 1896), och M. Lamm, "Olof Dalin", s. 59—70 (1908). Jfr Giöta Kiämpavisa. —rn. (R—n B.) <img l>

Holmström, Hans Olof, ärkebiskop, f. 15 okt. 1784 i Ösmo socken, Stockholms län, d. 27 aug. 1855 i Uppsala, blef 1806 filos. magister i Uppsala, 1809 teol. kandidat, 1811 docent i latin och 1816 e. o. adjunkt. 1818 flyttade han till Strängnäs som gymnasieadjunkt samt blef 1819 konsistorienotarie, 1823 lektor och 1828 kyrkoherde i Dunker och Lilla Malma församlingar af Strängnäs stift. 1829 befordrades han till domprost i Strängnäs, blef 1830 teol. doktor och utnämndes 1839 till biskop i Strängnäs samt 1852 till ärkebiskop i Uppsala och prokansler för universitetet därstädes. 1853 blef han led. af Vet. akad. Under riksdagarna 1828—54 var han medlem af prästeståndet (1850—51 vice talman, 1854 talman) och en af dess inflytelserikaste män. Han var en blid och älskvärd, men på samma gång principfast man. Hans skrifter utgöras af disputationer samt några predikningar och liktal. (E. M. R.) Holmström, Karl Ferdinand Alexander, författare, f. 1820 i Stockholm, d. 1858 på lägenheten Västervik i Roslagen, var anställd i bokhandel, författade barnböcker, lämnade bidrag till tidningar och kalendrar (under märket Ferdinand) och erhöll två gånger Svenska akad:s mindre pris. Postumt utgåfvos H:s Romantiserade tidsbilder ur fäderneslandets historia (1858) och Skaldeförsök (1859). -rn.* Holmström, Leonard Pontus, geolog, folkhögskolföreståndare, f. 29 okt. 1840 i Västerstad, Malmöhus län, blef 1858 student i Lund, 1865 filos. doktor, 1867 docent i geognosi och s. å. adjunkt vid Lunds högre allm. läroverk. 1868—1908 var H. föreståndare för folkhögskolan Hvilan, vid hvilken han genomförde flera för folkhögskolans utveckling viktiga åtgärder, bl. a. införande af praktiska tillämpningsämnen för landtbrukare, anknytning till skolan af en teoretisk landtbrukskurs (hvilket gaf uppslag till landtmannaskolorna). 1877—86 var han därjämte lärare i afvägning, fältmätning och ritning vid Alnarps landtbruksinstitut samt 1887—1908 föreståndare äfven för landtmannaskolan vid Hvilan. H. var medlem af kommittén ang. organisationen af rikets landtbruksläroverk (1882—84). H. är led. af Fysiogr. sällsk. i Lund (1871) och Landtbruksakad. (1906). H. har författat bl. a. Märken i Skåne efter istiden (1865), Iakttagelser öfver istiden i södra Sverige (1867), Om folkhögskolan i Bara härad (1868), en af den svenska folkhögskolans grundläggande skrifter, Om den svenska folkhögskolan (1872), Om moräner och terrasser (1879), Handbok uti fältmätning och afvägning (1880; 2:a uppl. 1885; i sammandrag 1893), Om strandlinjens förskjutning å Sveriges kuster (1888; belönt med Wallmarkska priset), Naturlära (s. å.; 3:e uppl. 1901), Studier öfver de lösa jordlagren vid egendomen Klågerup i Skåne (1896), Geologisk profil från Åkarp till Lomma (1899) och Öfversikt af den glaciala afslipningen i Sydskandinavien (1904). (A. Hng.) Holmström, Olof, teolog, f. 5 sept. 1854 i Norra Nöbbelöf, student i Lund 1875, teol. kandidat 1883, docent i kyrkohistoria vid Lunds universitet 1886, teol. licentiat 1893, erhöll teol. doktorsvärdigheten s. å. och utnämndes 1895 till domprost i Strängnäs, hvilket ämbete han ej hann tillträda, emedan han 1896 utnämndes till e. o. professor i praktisk teologi och moralteologi vid Lunds universitet samt kyrkoherde i Husie. 1899 blef han ord. professor i praktisk teologi. Han har författat bl. a. Om kyrkostyrelsen inom lutherska kyrkan (1886), Den lutherska ordinationen (1889), Vårt lutherska skriftermål (1891), Om kyrklig fattigvård (1892) och Evangelisk-luthersk församlingsvård (1898), förutom en mängd smärre skrifter och broschyrer. (E. M. R.) Holmsund. 1. Kapellförsamling i Västerbottens län, Umeå tingslag. 1,018 inv. (1908). Kapell till Umeå landsförs., Luleå stift, Västerbottens södra kontrakt. — 2. Ångsåg med 8 ramar och 2 hyflar i ofvannämnda kapellförsamling, jämte lastageplats vid Ume älfs mynning, tillhör det 1896 bildade Holmsunds aktiebolag (aktiekapital 3 mill. kr.), som utefter Uman och Vindelälfven eger skogsegendomar (omkr. 24 mtl) med ett taxeringsvärde af 2,560,400 kr. (1905). Tillverkningen var 1907 omkr. 35,000 kbm. sågade och hyflade trävaror, hvarjämte kolades 109,000 hl. träkol och tillverkades 200,000 kg. tjära och 30,000 kg. terpentin. Vid den samma bolag tillhöriga Obbola ångsåg i Umeå socken sågades omkr. 18,000 kbm. och kolades 60,000 hl. träkol. Arbetarnas antal var resp. 210 och 121. Vid lastageplats, som 1907 besöktes af 68 in- och utgående fartyg om 55,650 ton, hvaraf 55 fartyg om 44,875 ton i utrikes fart, finnas post-, telegraf- och telefonstationer. Enligt k. br. 27 febr. 1863 bildades H. kapellförsamling med egen präst och kyrka på bekostnad af lastageplatsens och sågverkets dåv. egare, handelshuset James Dickson & Co. I den nyutprickade farleden till H. har man 1907 byggt på Fjärdgrundet n. ö. om Bredskär ett större fyrtorn af betong, H. fyr, med intermittent klipp, hvitt, rödt, grönt, anbragt 18 m. ö. vattnet, två fyrar utan ständig bevakning på Bredskär och en fyr utan ständig bevakning på Långhalsudde. Holmudden. Se Fredriksskans 1. Holmö, kapellförsamling i Västerbottens län, Umeå tingslag. 4,924 har. 438 inv. (1908). Kapell till Säfvar, Luleå stift, Västerbottens södra kontrakt. Holocephali (af grek. holos, hel, och kefale, hufvud), Helhufvudfiskar, zool., en ordning inom fiskklassen, ofta sammanförd med hajfiskarna. Med en del mycket speciella omdaningar i sin kroppsorganisation förena de en hel rad ursprungliga märken, som bevisa deras släktskap med de lägsta