Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Holmgård ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Hist. tidskr.", XXII, s. 99—127, 1902; en
öfv. af J. Petrelli från kapten M. K. Martjenkos
uppsats i "Vojennij sbornik", mars 1902).
C. O. N.
Holsatia. 1. Nylatinsk namnform för
Holstein. — 2. Boktr., ett slags fet antikvastil
för rubriker (ex. Holsatia).
Holsby (Holtsby), hälsobrunn i Alseda
socken, Jönköpings län, nära Holsby brunns
station å Hvetlanda—Målilla järnväg, belägen
i skogig trakt omkr. 200 m. ö. h., vid Emmån,
som där upptager Skedeån. Anstalten har en svag
järnkälla med riklig vattentillgång (omkr. 6°
C.) och besökes af omkr. 250 pers. årligen,
mest kringliggande befolkning. Anordningarna
äro enkla.
Ln.
Holsfjorden kallas södra armen af sjön Tyrifjord
i Ringerike (Norge). Dess omgifningar äro
att räkna till Norges naturskönaste nejder.
O. A. Ö.
Holst, Johan Karl, målare, f. 25 juni 1746,
d. 14 juni 1797 i Rom, blef k. lifdrabant och
slutligen löjtnant i armén. Som målare var han,
enligt en uppgift, lärjunge af Sævenbom. 1782
kom han till Rom, med anslag af Gustaf III,
för att vidare utbilda sin talang; och prof
af densamma visade han genom att 1786 i
Målarakademien utställa ett stort italienskt
landskap. Sedan afhöres H. ej vidare inom den
svenska konsten. Han fortfor att vistas i Rom,
där han öfvergick till katolicismen. Af hans
arbeten finnas veterligem blott två i offentlig
ego; det ena tillhör samlingen på Drottningholm,
det andra konstakademien i Stockholm. Båda
äro hållna i blågrönt och för sin tid ej utan
förtjänst, men vittna ej om någon begåfning af
högre ordning.
—rn.*
Holst, Johan Gustaf von, målare, f. 15 mars 1841
i Stockholm, officer vid Lifgardet till häst
(1861) och kammarherre, tog afsked 1891 som major
i armén. Han har studerat för N. Andersson,
Stevens, Gussow och Verlat samt utställt en
mängd djurmålningar, oftast med hundar och
räfvar. Sedan 1881 är han agré af konstakademien.
Holst, Nils Olof, geolog, f. 7 maj 1846 i
Jämshög, Blekinge, blef 1866 student i Lund,
1874 filos. doktor, 1875 docent i mineralogi vid
Lunds universitet och 1877 geolog vid Sveriges
geologiska undersökning. H. blef 1905 led. af
Fysiogr. sällsk. i Lund. Han har skrifvit
bl. a. Berättelse om en år 1880 i geologiskt
syfte företagen resa till Grönland (1886),
Om ett fynd af uroxe i Råkneby etc. (1889),
Om en mäktig kvartsit yngre än Olenusskiffern
(s. å.), Bidrag till kännedomen om lagerföljden
inom den kambriska sandstenen (1893), Har det
funnits mera än en istid i Sverige? (1895),
Bidrag till kännedomen om Östersjöns
och Bottniska vikens postglaciala geologi
(1901), Några subfossila björnfynd (1902),
Om skifkritan i Tullstorpstrakten etc. (1903)
och Postglaciala tidsbestämningar (1909), alla
i Sveriges geol. undersökn:s Afhandl.
Holst. 1. Paul Kristian H., norsk statsman, f. 21
jan. 1776 i Rökens socken i Kristiania stift,
d. 7 aug. 1863 i Kristiania, blef student i
Köpenhamn 1792, aflade 1798 juridisk examen
och ingick 1800 i danska räntekammarens
söndenfjeldska kontor, där han 1802 blef
"fuldmægtig", 1804 interimschef och 1806
"renteskriver". S. å. blef han slottsfogde på
Akershus samt fogde öfver Aker och Follo och var
medlem af 1814 års urtima storting. Sistnämnda
år kallades han till statssekreterare och fick
1819 i uppdrag att som norsk kommissarie uppgöra
Norges statsskuld till Danmark. Detta värf
utförde han till allmän belåtenhet och inträdde
1822 i den norska regeringen, där han 1825—37 var
chef för justitiedepartementet och 1837—48 för
kyrkodepartementet. H:s af Y. Nielsen utgifna
Optegnelser (1876) äro en opartisk och viktig
källa till Norges nyare historia.
2. Kristian H., den föregåendes son,
f. 3 apr. 1809 i Aker, d. 14 juni 1890
i Kristiania, blef student 1826 och var
sedan 1829 anställd vid ståthållarens
sekretariat, 1834—76 ende sekreterare hos
den norska regeringens chefer och 1841—78
universitetssekreterare. 1833 fästes han vid
hofvet och blef 1860 öfverintendent och chef
för norska hofförvaltningen; som föreståndare
för Bygdö kungsgård sedan 1846 inlade han stor
förtjänst om denna mönstergård. Politiskt
inflytande öfvade han aldrig, men han var
en trogen och samvetsgrann konungahusets
tjänare. Hans efterlämnade, förseglade papper
äro deponerade i norska riksarkivet och få öppnas
först 1940.
1 o. 2. O. A. Ö.
Holst, Paul, norsk jurist, f. 6 nov. 1789 i
Drammen, d. 28 aug. 1840 i Kristiania, blef
student 1807 och tog juridisk ämbetsexamen
1811. Sedan han en tid varit anställd i danska
kansliet, återvände han 1814 till Norge, där han
s. å. blef "justitssekretær" i Höjesteret, 1819
expeditionssekreterare i kyrkodepartementet,
1829 justitiarius i Kristiania stiftsoverret
och 1831 assessor i Höjesteret. Från 1818 var
han därjämte stortingsarkivarie och utgaf
stortingets förhandlingar för åren 1819—40
jämte dithörande berättelser om Bodö-saken
(1827) och Smaalens-saken (1834). Vid
stortingen 1833, 1836, 1837 och 1839 var
H. en af Kristiania stads representanter samt
president i odelstinget. I flera kungliga
kommittéer var han en verksam medlem.
O. A. Ö.
Holst. 1. Frederik H., norsk läkare,
universitetslärare, f. 14 aug. 1791 i
Holmestrand, d. 4 juni 1871 i Kristiania,
blef student i Köpenhamn 1810, vann 1814
universitetets medalj för besvarandet af en
prisfråga och tog 1815 medicinsk examen. Därefter
vände han hem till Norge samt blef 1816
med. licentiat och 1817 med. doktor. 1818
utnämndes han till stadsfysikus i Kristiania, och
1823 blef han tillf. samt 1824 ord. professor i
kirurgi vid universitetet. 1865 tog han afsked. —
H. inlade stora förtjänster om hälsovården i
Norge. I synnerhet sträfvade han för en reform
af fängelseväsendet och för en förbättring af
sinnessjukas behandling. 1826—37 utgaf han den
medicinska tidskriften "Eyr" (11 bd), och han
deltog i grundläggandet af "Norsk magazin for
lægevidenskaben". Bland hans skrifter må nämnas
Dissertatio de acidi nitrici usu medico (1816),
Radesyge quinam sit morbus quanamque ratione e
Scandinavia tollendus (1817) och Indstillinger
angaaende fængsels- och sindsygepleien (1828,
1841).
2. Axel H., den föregåendes sonson, läkare,
universitetslärare, f. 6 sept. 1860 i
Kristiania, blef student 1878 och med. kandidat
1884, vann 1887 guldmedalj för prisafh. Om
mikroorganismernes forhold til suppurative
processer, tog 1892 doktorsgraden med
afh. Nye forsög med kjædekokker for menneskelige
affektioner och blef 1893 professor i hygien. Som
medlem af Kristiania sundhetskommission har
H. genomdrifvit en rad praktiska reformer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
