Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 1027-1028 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Holst ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i Gastein 14 aug. 1865 bestämde segrarna,
att Slesvig tills vidare skulle förvaltas af
Preussen, Holstein af Österrike. Österrikiska
regeringen började emellertid snart gynna hertig
Fredriks anspråk och hänsköt 1 juni 1866
frågans afgörande till tyska förbundsdagen samt
sammankallade H:s ständer. Detta åter förklarade
Preussen för ett brott mot Gastein-fördraget och
började krig. Krigets för Österrike olyckliga
utgång afgjorde Slesvigs och H:s öde: genom
freden i Prag (23 aug. s. å.) afstod Österrike
till Preussen sin rätt till de båda hertigdömena,
och 24 jan. 1867 införlifvades de under
namnet Schleswig-Holstein med den preussiska
monarkien. Dessförinnan hade storhertigen af
Oldenburg 27 sept. 1866 mot 1 mill. thaler och
amtet Ahrensböck i H. till Preussen afträdt sina
anspråk på H. Sedan nämligen ryske kejsarens
afsägelse 1851 genom Slesvigs och H:s skiljande
från Danmark förlorat sin giltighet, hade
denne i stället öfverflyttat sina arfsanspråk
på storhertigen. Åt huset Augustenborg, som
f. n. representeras af hertig Ernst Günther
(f. 1863, broder till kejsar Vilhelm II:s gemål
Augusta Viktoria), beviljade Preussen 1885
en årlig ränta af 300,000 mark samt slotten
Augustenborg och Sönderborg. Huset Glücksburg
i Tyskland, hvars nuv. hufvudman är hertig
Fredrik Ferdinand (f. 1855, g. m. Karolina
Matilda af Augustenborg, yngre syster till
nuv. tyska kejsarinnan), erhöll 1905 slottet
Glücksburg och ett årligt anslag af 150,000
mark. 1904 förlänades hela huset H. rang af
regerande furstehus. — Under unionskonungarna
(Kristian I—Kristian II) och holstein-gottorpska
husets regeringstid i Sverige (1751—1818) ingick
titeln hertig till H. i svenske konungens titel.

Litt. (jfr Danmark [historia] och Slesvig):
Schleswig-Holstein-Lauenburgische gesellschaft
für vaterländische geschichte (grundadt 1833)
har utgifvit "Urkundensammlung" (4 bd, 1839—80),
"Nordalbingische studien" (6 bd, 1844—58),
"Quellensammlung" (6 bd, 1862—1904), "Regesten
und urkunden" (3 bd, 1886—96; gå till 1340), samt
"Zeitschrift" (sedan 1871). F. ö.: Christiani,
"Geschichte der herzogtümer Schleswig und H." (4
bd, 1775—79; går till 1460) och "Geschichte
etc. unter dem oldenburger hause" (2 bd,
1781—84), Hegewisch, "Geschichte Schleswigs
und H:s 1588—1694" (2 bd, 1801—02; forts. på
föregående arbete), fortsatt af Kobbe (1834;
till 1808), Waitz, "Schleswig-H:s geschichte"
(2 bd, 1851—54; går till 1660), Möller,
"Geschichte Schleswig-H:s" (2 bd, ny uppl. 1888,
med 3:e bd af C. Godt för tiden 1848—88).
V. K—r. (G. W—k.)

Holstein, gammal tysk adlig ätt från 12:e årh.,
som på 1600-talet från Mecklenburg inkom till
Danmark, där två grenar af densamma vunno
greflig värdighet.

1. Johan Georg H., ämbetsman, f. 1662, d. 1730,
trädde 1688 i dansk hoftjänst, blef 1699
oberlanddrost i Oldenburg, 1706 deputerad
för finanserna och hofmästare för kronprins
Kristian (sedermera konung Kristian VI) samt
1712 minister i konseljen och 1714 preses i
missionskollegiet. Han sökte 1709 hindra kriget
mot Sverige och hyste särskildt ovilja och
misstroende till tsar Peter. —


2. Johan Ludvig H.,
den föregåendes son, grefve till Ledreborg,
f. 7 sept. 1694, d. 29 jan. 1763, blef 1721
hofmarskalk hos kronprins Kristian
och 1730, då denne som Kristian VI besteg tronen,
stiftsamtman på Själland, 1734 deputerad för
finanserna och preses i missionskollegiet,
1735 öfversekreterare i danska kansliet samt
minister i konseljen, hvilken ställning han
behöll till sin död. Under Kristian VI öfvade
han stort inflytande, blef 1737 äfven preses
för generalkirkeinspektionskollegiet och 1740
patronus för universitetet, visade stort nit för
vetenskapernas främjande och blef 1742 president
för det nystiftade Videnskabernes selskab. 1750
blef han grefve till Ledreborg, byggde där ett
slott och anlade en präktig trädgård samt samlade
ett betydande bibliotek. —


3. Johan Ludvig Karl Kristian Tido H., den föregåendes ättling,
grefve till Ledreborg, f. 10 juni 1840, blef 1866
polit. kand. och öfvergick ett par år senare
till katolicismen (som hans moder tillhörde)
samt utgaf 1872 några polemiska skrifter mot
statskyrkan. S. å. invaldes han i folketinget
och uppträdde där till en början afgjordt mot
vänsterns kraf på parlamentarism; men redan 1874
slog han om och slöt sig följande år öppet till
den förenade vänstern. Han hade väsentlig del i
den politiska brytningen i april 1877, emedan han
ej kunde tänka sig möjligheten af en provisorisk
finanslag, men sträfvade ifrigt att bota skadan
i nov. s. å. och var därefter en af ledarna för
den "moderata vänstern" samt till 1890 ordf. i
finansutskottet. Han var en elegant talare och
smidig dialektiker och spelade en framstående
roll i kampen mot ministären Estrup, men drog
sig 1890 från det politiska lifvet, därför att
han ej såg någon frukt af sin verksamhet (1887—88
sökte han förgäfves åstadkomma samförstånd mellan
bönderna och godsegarna, för att undantränga
Estrup). Han var därefter bosatt i Freiburg
i Schweiz, tills han 1895 vid faderns död blef
länsgrefve till Ledreborg. 1901 blef han erbjuden
att inträda i den nya vänsterministären, men
afslog anbudet.

4. Ulrik Adolf H., grefve till Holsteinborg,
f. 14 apr. 1664, d. 21 aug. 1737,
hette ursprungligen Holst, blef 1679
page hos kronprins Fredrik (sedermera konung
Fredrik IV) och vann hans synnerliga ynnest,
fick 1700 Fuirendal som friherreskap, men
aflägsnades 1703 från hofvet, därför att han
afrådde konungen från giftermål med Helene
v. Viereck, och blef amtman i Flensburg. Dock
blef han s. å. geheimeråd och 1708 grefve
till Holsteinborg. Han var gift med Kristine
Reventlow och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>