1880, blef student 1842 och tog 1849 medicinsk examen. Under danska kriget tjänstgjorde han 1848 som frivillig läkare på Augustenborg och var därefter praktiserande läkare, sedan 1860 distriktsläkare i sin födelsestad, som han 1874—76 representerade i stortinget. Bland H:s afhandlingar märkas Om lungetuberkulosens arvelighed stöttet til egne iagttagelser (i "Norsk magazin for lægevidenskaben", 2:den række, bd XXI, 1867) och Udkast til lov om foranstaltninger for at hindre söværts indbringelse af smitsomme sygdomme (1873). O. A. Ö. Homarus. Se Hummer, zool. Homatropin (af grek. homos, lika, samma, och atropin), kem. farm., en alkaloid, som framställts ur atropin af Ladenburg i Kiel. Uppvärmes (orent) hyoscyamin med alkali (utspädd natronlut), frigöres en bas, tropin. Förenar man tropin med mandelsyra och upphettar denna förening i saltsyra, bildas en ny alkaloid, som för sin likhet med atropin fått namnet homatropin, och som börjat användas af ögonläkare som medel att utvidga pupillerna. Den har det företrädet framför atropin, att utvidgningen går hastigare tillbaka (inom ett dygn). Den har dessutom mindre häftiga toxiska verkningar i öfrigt. I praktiken användes homatropinets bromvätesyrade salt, brometum homatropicum, som äfven är officinellt. Till indrypning i ögat användes en 1/2—1-proc. lösning. F. B. (C. G. S.) Homberg [hå'm-]. 1. Kretsstad i preussiska reg.-omr. Kassel, vid statsbanan. 3,596 inv. (1905). Döfstumanstalt, lärarseminarium. Vid landssynoden här 1526 infördes reformationen i Hessen. — 2. By i preussiska reg.-omr. Düsseldorf, vid Rhen, sedan 1907 medelst bro förenadt med det midt emot liggande Duisburg. 8,555 inv. (1905). Liflig järnindustri, stenkolsgrufvor, ångkvarnar. (J. F. N.) Homberg [hå'm-], Wilhelm, tysk-fransk kemist, f. i Batavia 1652, d. 1715, bosatte sig 1674 som advokat i Magdeburg, idkade naturvetenskapliga och medicinska studier uti Italien, Frankrike och England, blef med. doktor i Wittenberg, var 1682—88 bosatt i Paris och flyttade sedan till Rom. Där vann han stort namn som läkare, men återvände 1691 till Paris och blef s. å. medlem af Institutet. H. intager ett framstående rum i kemiens historia genom många viktiga upptäckter, hvilka ådagalägga god observationsförmåga, om han också icke alltid förstod att åt sina iakttagelser gifva den rätta tydningen. Med särskild omsorg vinnlade han sig om att göra sina rön nyttiga för teknologien. Hombre, L' [lå̃br], kortspel. Se Lomber.

Kurhaus i Homburg.

Homburg [hå'm-]. 1. H. vor der Höhe, stad och badort i preussiska reg.-omr. Wiesbaden (Hessen-Nassau), vid foten af Taunus, 176 m. ö. h. 13,742 inv. (1900). Landtgrefvarnas forna residens (1680) ligger på en staden behärskande höjd. Tillverkning af läder, hattar, maskiner m. m. Gymnasium med realskola, engelsk flickskola, museum (Saalburgsmuseet). Stadens välmåga härrör nästan helt och hållet af dess sju mineralkällor, hvilka besökas af 12,000 kurgäster årligen. Badbyggnaderna äro präktiga (jfr fig.) och tillhöra allesammans staden, som efter upphäfvandet af spelbanken därstädes (1872) äfven har hela kur- och badväsendet om händer. H. var 1622—1866 landtgrefvarnas af Hessen-H. residens. I närheten ligger Saalburg (se d. o.). — 2. Stad i bajerska Rhenpfalz. 5,493 inv. (1905). (J. F. N. Ln.) Homburg [hå'm-], Ernst Christoph, tysk psalmdiktare, f. 1605 i Mühla nära Eisenach, d. 1681, juridisk ämbetsman i Naumburg, var en af sin tids mest begåfvade religiösa skalder. Han har författat bl. a. de med våra svenska kyrkosånger införlifvade passions- och påskpsalmerna "Jesu, du mitt lif, min hälsa" och "Låt oss fröjdas, gladlig sjunga" (Sv. psalmb. 76 och 109). E. N. S—g. Homburg vor der Höhe [hå'm- får-]. Se Homburg 1. Home [hå̃͡u'm], eng., hem; hemland; inrikes-. — Home-department [-dipā'tmənt], inrikes-(civil-) departementet. — Home-secretary [-se'kretäri], civilminister, ministern för inrikesärendena. Home [hå̃͡u'm], gammal skotsk släkt, hvars medlemmar under 1400- och 1500-talet ofta innehade viktiga statsuppdrag. Alexander H., 2:e baron H., d. 1506, var från 1488 Skottlands lordkansler och företog 1496—97 ett infall i England för att mot Henrik VII stödja pretendenten Perkin Warbeck. Hans son, Alexander H., 3:e baron H., anförde skottarnas förtrupp i det olyckliga slaget vid Flodden 1513, deltog sedan ifrigt i partistriderna om makten under Jakob V:s minderårighet och afrättades 1516 på befallning af regenten Albany. Brorsonen Alexander H., 5:e baron H., d. 1576, var en af de mest bemärkte deltagarna i striderna på Maria Stuarts tid och skiftade därunder flera gånger parti. Släktens hufvudman fick 1605 titeln earl af H., och genom giftermålsförbindelser har härtill 1857 fogats besittandet af ätten Douglas' stamgods Douglas castle, sedan 1875 med brittisk peersvärdighet som lord Douglas. Hufvudmannen bär därför numera släktnamnet Douglas-Home. Jfr Douglas, sp. 768. V. S—g. Home [hå̃͡u'm] l. Hohm, Henry, lord Kames, skotsk moralist, estetiker, f. 1696 i Kames, grefsk. Berwick, d. 1782, vardt 1763, under titeln lord Kames, en af öfverdomarna i Skottland. Bland hans skrifter må nämnas Essays on the principles of morality and natural religion (1751), Elements of criticism (1762), hans estetiska hufvudarbete, som med sin Shaksperesdyrkan och sitt tadel af fransmännen inverkade på Lessing samt genom sin teori om det sublima på Schiller och Kant, samt Sketches of history of man (1774). Inom etiken är H. anhängare af Hutchesons teorier. I estetiken inför han en del nya begrepp, men utan systematisk ordning. Skönheten är enligt hans åsikt något subjektivt. Liksom färgen är det en sekundär egenskap, som vi tillägga tingen, därför att de på oss göra behagligt