många gånger kan finna den matematiska form, som bör gifvas åt en naturlag. 2. Homogena blandningar, kem. Se Blandning. 3. Fys. Homogent (l. enfärgadt) ljus. Se Färg, sp. 264. — Homogen immersion. Se Mikroskop. 1. (I. F.) Homogeniseringsmaskin (se Homogen) finfördelar fettkulorna i mjölk till sådan grad, att de icke i den något simmiga mjölkvätskan kunna samlas till grädde eller smörklumpar. Homogenisering användes för oskummad och särskildt för steriliserad mjölk, som skall transporteras och utminuteras, för att hindra gräddafsättning och smörbildning samt anses äfven göra mjölkfettet mer lättsmält, hvilket är af särskild betydelse i afseende på mjölk för späda barn, s. k. "barnmjölk". Homogenisering användes äfven vid margarinberedning för finfördelning af de växtoljor, som ingå i margarin, och gifva detta en oljig smak, om de förefinnas som större droppar. H. J. Dft. Homografer (af grek. homos, samma, och grafein, skrifva), språkv., kallas ord, som skrifvas lika, men betyda skilda saker, t. ex. väsen = varelse och väsen = buller. Dessa äro äfven homofona (se d. o.), medan andra homografer, t. ex. modern = denna moder och modern = tidsenlig, uttalas olika. Homografi (af grek. homos, samma, och grafein, skrifva), mat., den egenskap hos en geometrisk transformation af en figur, som åstadkommer, att en punkt, en rät linje eller ett plan efter transformationen förblifver resp. en punkt, en rät linje eller ett plan. G. K.* Homo homini lupus. Se Homo. Homoier l. Homéer (af grek. homoios, lika), det stora mellanpartiet i arianska striden, hvilket sökte lösningen i en medlande formel (ungefär = Sonen liknar Fadern). Se Arianism. Homoioklamydeisk, Homeoklamydeisk (af grek. homoios, lika, och chlamys, mantel, blomhylle), bot., säges om ett blomhylle, hvars alla blad äro lika; ett dylikt blomhylle kallas för perigon. Består det af endast en krans af hylleblad, är det haploklamydeiskt (af grek. haplos, enkel), består det af 2 kransar, som mycket ofta är fallet, är det diploklamydeiskt (af grek. diploos, dubbel). Äro hyllebladen högbladlika, kallas de brakteoida, äro de färgade, kallas de petaloida eller korolliniska. Äro de yttre hyllebladen brakteoida och de inre petaloida, eller består med andra ord hyllet af foder och krona, kallas det heteroklamydeiskt (af grek. heteros, annan). Blommor utan hylle kallas aklamydeiska eller apoklamydeiska (af grek. apo, från), om de förlorat hyllet genom reduktion. G. L—m. Homoiomer, bot. Se Lafvar. Homoiomerer, Homeomerer (af grek. homoios, lika, och meros, del), de, enligt Anaxagoras' filosofi, af lika delar bestående grundämnena. Se Anaxagoras. Homoioplasi, Homeoplasi (af grek. homoios, lika, och plasis, bildning). 1. Bot. Se Hyperplasi. — 2. Med. Nybildning af en normalt förekommande väfnad, på en plats, där sådan väfnad normalt förekommer. Homoiotypisk, bot. Se Reduktionsdelning. Homoiousianer l. Homoiusianer (af grek. homoios, lika, och usia, väsen), teol., anhängare af den läran, att Sonen är till sitt väsen lika (ej af samma väsen som) Fadern. Jfr Arianism, sp. 1458. Homoiusianer. Se Homoiousianer. Homokinin. Se Kina-alkaloider. Homoklin pollination (af grek. homos, samma, och kline, bädd), bot. Se Autogami. Homoklitisk (af grek. homos, samma, och klinein, böja), språkv., kallas ett ords böjning, om alla paradigmets former ha samma stam. Jfr Böjning. Homolle [håmå'll], Théophile, fransk arkeolog, f. 1849 i Paris, vann sitt rykte som arkeolog genom de utgräfningar på Delos (se d. o.), som han som medlem af franska arkeologiska skolan i Aten ledde 1877—80, 1885 och 1888 på uppdrag af denna skolas dåv. chef, Alb. Dumont. Efter att ha innehaft lärostolar i arkeologi vid universiteten i Nancy och Paris blef H. 1890 direktör för franska skolan i Aten och ledde i denna egenskap de af franska staten bekostade gräfningarna i Delfi (se d. o.) 1892—1901. 1892 blef H. medlem af Académie des inscriptions et belles lettres och utnämndes 1904 till directeur des musées nationaux. Sin författarverksamhet har H. koncentrerat på publicerandet af de båda af honom ledda stora utgräfningsföretagens vetenskapliga resultat, offentliggjorda i en serie uppsatser i den af skolan i Aten utgifna tidskriften "Bulletin de correspondance hellénique", och i afh. De antiquissimis Dianæ simulacris Deliacis och Les archives de l'intendance sacrée à Delos (1887). H. redigerar det stora arbetet öfver gräfningarna i Delfi, "Les fouilles de Delphes 1892—1901" (under utg. sedan 1902). L. K. Homolog (grek. homologos, öfverensstämmande). 1. Biol., likvärdig i anatomiskt afseende. Se Homologi. 2. Mat., motsvarande. I fråga om ett antal kongruenta eller likformiga trianglar sägas de sidor vara homologa, som stå emot lika stora vinklar, och de vinklar homologa, som stå emot lika stora eller proportionella sidor. Inom den analytiska geometrien begagnas ordet stundom i en något mera speciell betydelse om punkter, linjer eller plan, hvilkas koordinater äro förbundna genom vissa anmärkningsvärda ekvationer. 3. Kem. Homologa serier benämnas serier af sådana organiska föreningar, som i sammansättning differera med n C H₂, t. ex. kolvätena C H₄, C₂ H₆, C₃ H₈, C₄ H₁₀, o. s. v., alkoholerna CH₃ OH, C₂ H₅ OH, C₃ H₇ OH, o. s. v. 4. Med.. Homolog nybildning, en normalt förekommande nybildning (på en plats, där sådan väfnad normalt förekommer). 2. (I. F.) 3. P. T. C.* Homologa serier, kem. Se Homolog 3. Homologation (fr.), jur., i den franska jurisprudensen en privaträttslig akts stadfästande från en domstols sida. Åtskilliga dispositioner äro för sin giltighet i behof af sådan stadfästelse; så är t. ex. fallet med adoption (Code civile, art. 354), vissa dispositioner af förmyndare (art. 467) m. fl. Jämväl enligt svensk rätt erfordras i en del fall domstols godkännande eller samtycke, t. ex. i fråga om