sexualorganen behöfva förete den minsta påvisbara afvikelse från det normala. Emellertid bör man akta sig att af dylika yttre egendomligheter med afseende på väsen och kroppsform draga förhastade slutsatser angående människors sexuella natur. Understundom finnes beträffande den sexuella driftens föremål en medfödd tveksamhet, så att könsbegäret omväxlande riktar sig än mot det ena, än mot det andra könet, och man talar då om psykisk hermafroditism. Sexuella missbruk och ovanor, såsom onani, kunna ur detta tillstånd främja ett mera bestämdt framträdande af det homosexuella begäret. Att å andra sidan en person, som ursprungligen egt normala sexualbegär, småningom genom omständigheternas tvång och under inflytande af hemliga ovanor kan förändras därhän, att homosexuella böjelser uppträda, är ett mera sällsynt förhållande, hvars möjlighet likvisst ej kan förnekas. Dock bör hvarje sådant fall noggrant analyseras, ty bland de homosexuelle torde det i själfva verket vara högst få, som ej i sitt driftlif förete en medfödd anomali. Det är ju också denna omständighet, som gör det till ett viktigt straffrättsligt spörsmål, om öfver hufvud taget homosexuella förbrytelser mot allmän ordning böra straffas eller annorledes till sedernas skyddande behandlas. G—s. Homosexuell. Se Homosexualitet. Homospor, bot. Se Heterospor. Homostyli (af grek. homos, samma, och stylos, pelare, stift), bot., kallas det förhållandet hos vissa tvåkönade blommor (homostyla blommor), att de ha pistillens märke i ungefär samma plan som ståndarnas knappar. Hos dessa blommor är homoklin pollination underlättad genom befruktningsorganens lika längd. Sådan pollination kan dock förekommas och förekommes ofta, t. ex. genom befruktningsorganens oliktidiga utveckling och mognad till befruktning, såsom hos proterogyna och proterandriska homostyla blommor. Jfr Heterostyli. O. T. S.* Homo sum, humani nihil a me alienum puto. Se Homo. Homotaktisk, bot. Se Heterotaktisk. Homotematisk (af grek. homos, samma, och thema, mönster), språkv., kallas ett ords böjning, om alla paradigmets former ha samma stam. Jfr Böjning. Homoterm (af grek. homos, samma, och therme, värme), fysiol. Se Kroppstemperatur. Homotypi (af grek. homos, lika, och typos, form), biol., den art af homologi (se d. o.), som förefinnes hos de organ i den bilateralt-symmetriska djurkroppen, hvilka äro belägna å ömse sidor af kroppens längdaxel; sålunda eger homotypi rum mellan den högra och den vänstra njuren, mellan det högra och det vänstra ögat o. s. v. Till skillnad från de här anförda exemplen äro stundom de homotypiska organen så omformade, att först en ingående jämförande undersökning förmår ådagalägga deras homotypi. L-e. Homousianer l. Homusianer (af grek. homos, samma, och usia, väsen), teol., anhängare af den nicenska bekännelsen, att Sonen är af samma (ej endast snarlika) gudomsväsen som Fadern. Jfr Arianism. Homran ("de röde") l. Homran-araber, ett i nordöstra Afrika, n. om Bahr-Setits nedersta lopp och vid dess utflöde i Atbara, bosatt jägarfolk, som blott till namnet lyder under Egypten. Det talar mest arabiska, men äfven bischari-språket, hvarför det sannolikt är besläktadt med bischari-folket, äfven kalladt bedscha. K. F. J. Homran-araber. Se Homran. Homs (Höms, Hims), stad i turkiska vilajetet Syrien, på en bördig slätt, nära högra stranden af Nahr el ‘Asi (Orontes). Omkr. 60,000 inv., af hvilka hälften kristna (ortodoxa greker, men äfven protestantisk församling finnes, jämte skola). Staden är omgifven af mur och vall af omkr. 2,5 km. längd, är byggd af basalt och drifver en betydande handel med kringboende stammar och något industri (tillverkning af siden samt guldarbeten), odling af bomull, sesam och andra oljeväxter. Staden ligger på samma plats som forntidens Emesa. — Vid H. segrade Ibrahim pascha och egypterna 7 juli 1832 öfver turkarna. (J. F. N.) Homunculus (lat., diminut. af homo, människa), eg. liten människa; svag, späd varelse; en genom kemisk process framkallad människa. Att på kemisk väg skapa en människa var ett af sträfvandena för medeltidens magi och alkemi, och den ryktbare Paracelsus (d. 1541) gaf i sin skrift "De generatione rerum naturalium" anvisning om sättet att vinna detta mål. Den tyske skalden Goethe låter i andra delen af sin "Faust" en sådan homunculus tillverkas. Homusianer. Se Homousianer. Homö-, i sammansättningar, en förtyskning af grek. homoios (lika), som i svenskan bör undvikas och ersättas helst med home, t. ex. homeopat i st. f. homöpat. Hon. Se Honourable. Honan (kin., "söder om floden", d. v. s. Hwang-ho). 1. Provins i det inre Kina. 173,350 kvkm. Omkr. 20 mill. inv. Provinsen vattnas i s. v. af Han-kiangs tillflöden, i ö. af Hwei-ho och dess bifloder, i n. af Hwang-ho, och genom landet från v. till ö. stryka Funiu-schans parallella bergskedjor, som nå ända till 2,400 m., och än högre (2,440 m.) är Sung-schan, i norra H. Mellan Funiu och Hwang-ho ligger ett af löss täckt bergland. Klimatet är mildt och landet mycket fruktbart, i synnerhet slätten kring Hwai-king (vid Hwang-ho), hvilken gäller för en af Kinas trädgårdar. Östra delen lider af Hwang-hos öfversvämningar, och efter öfversvämningen 1887 reducerades befolkningen med flera millioner. Hufvudprodukter äro hvete, majs, ris, hirs, opium och bomull samt härliga frukter, bl. a. de flesta europeiska, kakifikon (Diospyros kaki) o. a. I södra delen finnas både järn och stenkol. Äfven vinnas koppar, cinnober, talk och salt. Af industrien är sidenfabrikationen viktigast. Hufvudstad är Kaï-föng nära Hwang-ho. — 2. Stad i nämnda provins, 190 km. v. om Kaï-föng och 30 km. s. om Hwang-ho, vid dess biflod Lo-ho, rik på ruiner och furstegrafvar och i historiskt hänseende märkligt. Från 3:e och 7:e årh. var det hufvudstad i ett eget rike, som kallades Tsjung-koué, d. v. s. "midtens rike", ett namn, som sedan utsträckts till hela Kina. J. F. N. Honax, bot. Se Honblomma. Honblomma, Honplanta, Flos femininus, bot., kallas bland skildkönade blommor den, som innehåller en eller flera pistiller. Ställningar af honblommor kallas honax, honhängen o. s. v. Honblomma betecknas med ♀. G. L—m.