förena dessa stater till ett statsförbund, se Central-Amerika, sp. 1446. En ny författning antogs 1904, hvilken är gällande sedan 1906. 1907 fördes ett nytt krig med Nicaragua, hvars trupper eröfrade H:s hufvudstad, men fred åstadkoms genom ingripande från Förenta staterna. Litt.: M. Wagner, "Naturwissenschaftliche reisen im tropischen Amerika" (1870), C. Charles, "Honduras" (1890), C. Sapper, "Beiträge zur physischen geographie von H." (i "Zeitschrift der gesellschaft für erdkunde" i Berlin 1902). Se vidare Central-Amerika. 2. Brittiska H. Se d. o. J. F. N. Hondurasbark, bot. farm. Se Picramnia. Honduras-golfen [sp. åndu'ras, eng. håndō'räs], den västligaste delen af Karibiska hafvet, begränsad af Brittiska Honduras, Guatemala och Honduras. Den innersta delen heter Golfo de Amatique. I vikens södra del ligga Bay-öarna (se Honduras) och utanför Brittiska Honduras Turneffe m. fl. J. F. N. Honegger, Johann Jakob, schweizisk litteratur- och kulturhistoriker, f. 1825, d. 1896, blef 1866 docent i Zürich, där han 1875—87 var e. o. professor i historia, tysk litteratur och poetik. Som kulturhistoriker är H. en erkänd auktoritet; hans litteraturhistoriska arbeten utmärka sig genom träffande karakteristik af författarna och deras verk. Han utgaf Victor Hugo, Lamartine und die französische lyrik des 19. jahrhunderts (1858), Literatur und kultur des 19. jahrhunderts (1865; 2:a uppl. 1879), Grundsteine einer allgemeinen kulturgeschichte der neuesten zeit (5 bd, 1868—74; hans förnämsta arbete), Kritische geschichte der französischen kultureinflüsse in den letzten jahrhunderten (1875), Katechismus der kulturgeschichte (1879), Russische literatur und kultur (1880), Allgemeine kulturgeschichte (1882—86, endast 2 bd) och Das deutsche lied der neuzeit (1891). Honeste vixit och Honestus vir, lat. Se H. V. Honey-moon [hə'ni-mōn], eng. ("honungsmånad"), smekmånad. Honfleur [å̃flȫr], sjöstad i franska dep. Calvados (Normandie), på södra sidan af Seine-mynningen, midt emot Le Havre. 9,130 inv. (1901). H. är en mycket liflig handelsstad. Det är ändstation på franska västbanan och har en (1860 och 1874—81 förbättrad) hamn, med 4 bassänger. Utförseln består nästan uteslutande af lifsmedel (ägg, fjäderfä, smör) för Londons behof och införseln af kol, järn, spannmål samt trävaror. Staden grundlades i 11:e årh. och var i äldre tider befäst. (J. F. N.) Hongamet, bot. Se Gamet. Hongas, finsk myt., kvinnligt väsen, torde vara väsentligen identisk med Hongatar (se d. o.). Hongatar ("furans härskarinna"), finsk myt., furan personifierad som kvinnligt väsen, björnens uppfostrarinna, äfven boskapens beskydderska. E. N. S. Hong-jen, en Helgelseförbundets missionsstation i norra delen af kinesiska prov. Schan-si, upprättad 1898. Se Mission. Hong-kong (kin. Hiang-kiang, "god hamn"), brittisk ö på Kinas sydöstra kust på östra sidan af Kantonflodens mynning. Ön är 15 km. lång, 7—8 km. bred, 79 kvkm. 319,803 inv. (1906), af hvilka blott 12,415 voro icke-kineser. Därtill komma en del af den midtemot liggande halfön Kau-lun (47 kvkm.), som 1861 af Kina afträddes till England, samt ett större område af samma halfö, som England i försvarshänseende 1898 förpaktade af Kina på 99 år och som med Lantao och kringliggande mindre öar har en areal af 974 kvkm. med 102,254 inv. (1901). Ön består af granit och basalt, är trädlös och ofruktbar samt höjer sig i Victoria peak till 560 m. Klimatet är varmt, på sommaren 26,5°—34,5°, på vintern i medeltal 18,5°, och icke hälsosamt för européer. Riklig nederbörd (2,300 mm.). Ris, jams, batater odlas; mango- och orangeträd växa där. Taifuner af stor våldsamhet rasa ofta. Hufvudstaden Victoria, på öns norra kust (168,000 inv.), är byggd i en längd af 7 km., terrassformigt på den branta bergsluttningen. Det består af en kinesstad och ett europeiskt kvarter, det senare med eleganta villor, storartade magasin, teater, kaserner, marinhospital, marindepå, observatorium m. m. Det är säte för en anglikansk biskop och en katolsk apostolisk vikarie, viceamiralen öfver Englands kinesiska flottafdelning (omkr. 60 skepp) och en kommenderande general öfver trupperna (närmare 4,000 man). Flera högre skolor (colleges) finnas, med delvis engelsk lärarkår, h. o. h. underhållna af staten, och ett 70-tal lägre, af staten understödda och inspekterade, samt en kinesisk medicinsk skola utan statsunderstöd och ett tekniskt institut. På senare år ha flera fabriker anlagts, såsom sockerraffinaderier, bomullsspinnerier, tändsticksfabriker, glasblåserier och skeppsvarf, men sin hufvudsakliga betydelse har H. genom sin handel och sjöfart. Den eger en god, starkt befäst hamn, som är frihamn (hvarför officiella värden å in- och utförsel ej finnas, endast beräkningar, som uppskatta införseln till 4 och utförseln till 2 mill. pd st.) och alldeles behärskar handeln på södra Kina. H. står i regelbunden förbindelse med Europas och Asiens stora hamnstäder genom tre engelska ångbåtslinjer, nordtyska Lloyd, österrikisk-ungerska Lloyd och den franska Messagéries-maritimes. 1907 uppgick tontalet af in- och utgående fartyg till 23 mill., fördeladt på 47,660 fartyg, hvaraf 29,564 kinesiska junker. Varuomsättningen utgöres hufvudsakligen af opium, bomull och bomullsprodukter, ris, socker, mjöl, salt, stenkol, olja, te, siden, trävaror o. s. v. Koloniens inkomster stego 1907 till 6,6 mill. doll. och utgifterna till 5,75 mill. doll.; dess skuld utgjorde s. å. 341,800 pund st. — Ön har eget mynt, den sedan 1866 för det Brittiska Öst-Asien präglade silfverdollarn (nu värd endast omkr. 1,75 kr.), men den är ej omtyckt af kineserna. Mått och vikt äro i regel de engelska, men man använder ock kinesiska. — Ön afträddes 1842 till England och var då bebodd endast af ett fåtal fiskare. Den vann större betydelse, först sedan den 1849 blef hufvudhamn för kinesernas ut- och invandring, hvilket den än i dag är (1907: 145,822 invandrare, 105,967 utvandrare). I det 1898 arrenderade området har staden Kau-lun (Kowloon) uppstått, som dragit till sig mer och mer af Victorias handel. — H. är kronkoloni och styres af en guvernör jämte ett verkställande råd, bestående af 6 officiella (högre ämbetsmän) och 2 icke officiella medlemmar, och ett lagstiftande råd, bestående af högre ämbetsmän (officiella medl.) samt 4 af kronan utnämnda (däraf 2 kineser), 1 utnämnd af handelskammaren och 1