af fredsdomarna. Jord får arrenderas endast på 75 år, och jordprisen äro mycket höga. J. F. N. Hongrie [å̃grī], La, franska namnet på Ungern. — Hongroise [å̃grωāṡ], dans i ungersk stil. Honhi, ett till tibetanska familjen hörande språk, som talas vid Juen-kiang i kinesiska prov. Junnan. Jfr Garnier, "Exploration du fleuve Me-khong" (1872). (K. F. J.) Honhänge, bot. Se Honblomma. Honing. Se Honung. Honi soit qui mal y pense [ånnī sωa’ ki mall i pãs], fr., "skam den, som tänker illa därom", gammalt franskt ordspråk, som af konung Edvard III af England togs till devis på den mellan 1344 och 1351 instiftade Strumpebandsorden (se d. o.). Honkajoki, finsk socken af Ikalis härad och domsaga, Åbo och Björneborgs län, Finland. Landareal 307,5 kvkm. 3,347 inv. (1907). H. är ett konsist. pastorat af 3:e klass, Åbo ärkestift, Tyrvis prosteri. O. I. (A. G. F.) Honkilahti. Se Honkilaks. Honkilaks (fi. Honkilahti), kapell under Eura imperiella pastorat, Ulfsby härad och Eura domsaga, Åbo och Björneborgs län, Finland. Landareal 117,6 kvkm. 1,655 inv. (1907). O. I. (A. G. F.) Honnef, stad och klimatisk kurort i preussiska reg.-omr. Köln (Rhenprovinsen), vid Rhen och foten af Siebengebirge, 60 m. ö. h. 6,183 inv. (1905). Vinodling. Jfr Hohenhonnef. J. F. N. Honnett (fr. honnête, af lat. honestus), hederlig, rättskaffens, anständig. Adv. Honnettemang. Honneur et Patrie [ånnȫr e patrī], fr. Se Hederslegionen. Honnör (fr. honneur, af lat. honor, hedersbetygelse). 1. Inom krigsmakten sedan gammalt benämning på den hedersbetygelse, som af militär enl. särskilda bestämmelser visas kungliga personer, förmän, fana o. s. v. Vid vissa tillfällen göres honnör äfven med spelet (af musiken), och honnören kan jämväl åtföljas af skjutning (salut). Själfva honnören kallas numera hälsning. — 2. Benämning på de fyra essen eller på de högre trumfen (esset t. o. m. knekten eller tian) eller på de fyra tvåorna i vissa kortspel. 1. C. O. N. Honnörspost (se Honnör) kallas en eller två man, som utställas vid kungliga personers eller vissa högre officerares bostad, ständigt eller tillfälligt. För honnörspost gälla samma föreskrifter som för vanliga poster. (Jfr Honnörsvakt.) — Med honnörspost förstås äfven en befattning af hedrande slag. C. O. N. Honnörsvakt (se Honnör) kallas en truppstyrka af för olika tillfällen växlande storlek, som kungliga personer samt vissa officerare af hög grad ega rätt att erhålla vid sin bostad, eller som paraderar vid nämnda personers ankomst till en viss ort eller afresa från en sådan. Honnörsvakten för kunglig person uppgår vanligen till en styrka af ett kompani eller en skvadron med fana (standar) och musik. Honnörsvakt (hedersvakt) har samma skyldigheter som vanlig vakt. C. O. N. Honolulu, hufvudstad i Förenta staternas territorium Hawaii, belägen på sydvästra sidan af ön Oahu med en af korallref skyddad hamn. (Jfr kartan till art. Hawaiiöarna.) 39,306 inv. (1900). Staden har breda, raka, merendels med mangoträd, akacior, palmer och mimosor planterade och med lava eller koraller, stenlagda gator. Nästan alla hus (de flesta af trä eller rör, men många af sten och tegel) äro omgifna af gräsplaner eller små parkanläggningar. Vid hufvudgatorna finnas eleganta och väl försedda butiker samt på europeiskt vis inredda hotell. I stadens östra del ligger f. d. kungliga slottet. Staden har flera kyrkor, bland dem en stor metodistkyrka och en vacker fransk-katolsk kyrka, ett barnhus, högre och lägre skolor, ett etnol.-naturhistoriskt museum, flera boktryckerier, ett stort parlamentshus, vattenledning, elektriska spårvägar och elektrisk gatubelysning samt telefonledning. På grund af sitt milda klimat är det kurort för lungsjuka. Säte för en anglikansk och en katolsk biskop. Industrien omfattar järngjuteri, maskinverkstäder och skeppsbyggen; den ligger liksom handeln i de hvites händer. Nästan hela handeln på ögruppen går öfver H., som står i regelbunden ångbåtsförbindelse med alla de stora sjöstäderna vid Stilla oceanen. En telegrafkabel går å ena sidan till S. Francisco, å den andra öfver ön Yap till Menado (å Celebes) och Shanghai. (J. F. N.) Honor. Se Honos. Honorar (af lat. honorarium, hedersgåfva), arfvode åt författare, konstnärer, läkare, jurister, lärare m fl. — I den romerska republiken voro ämbetena oaflönade hedersposter, och de gåfvor, som t. ex. invånarna i en provins lämnade, plägade lämnas åt ståthållaren och betraktades som frivilliga hedersskänker (honoraria). Jfr Eganderätt (litterär och artistisk) samt Författarhonorar. Honorarie, honorar- (lat. honorarius), heders-, t. ex. honorariedoktor, honorarie(-ar)professor. Se Doktor och Professor. Honorarium, lat. Se Honorar. Honoratiores, lat. (af honorare, hedra), de mest ansedde medlemmarna af ett (mindre) samhälle; "fint folk". Honorera (af lat. honorare, hedra), betala honorar; infria, betala (en växel, en skuld o. s. v.), fullgöra (en förbindelse). Honorgan, bot., det organ hos en växt, som innehåller den eller de honliga cellerna, äggcellerna. De gröna och bruna algernas, characéernas, oomyceternas och vissa askomyceter honorgan kallas oogon. De röda algernas, de flesta askomyceternas och lafvarnas honorgan är ett karpogon. Hos mossorna, ormbunkarna och gymnospermerna kallas honorganet arkegon, som hos angiospermerna är reduceradt till själfva äggcellen (se Embryosäck). De olika slagen af honorgan behandlas i specialartiklar. G. L—m. Honoria, astron., en af småplaneterna. Honoris causa, lat., för hederns, ärans skull; utan vederlag. Honorius, romersk kejsare, f. 384, d. 423, blef efter sin fader Theodosius I:s död 395 kejsare öfver Västromerska riket och fick till förmyndare den kraftfulle Stiliko, till börden en vandal. Denne skötte regeringen, medan kejsaren, hvilkens uppfostran försummats, lefde i slö overksamhet. H. blef förmäld med Stilikos två döttrar, den ena efter den andra, men det oaktadt förmåddes han af falska rådgifvare att låta döda Stiliko (408). Därefter blef riket ett rof för barbarerna, hvilka inföllo i dess olika provinser och med Alarik i spetsen till och med