Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 1127-1128 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Horn ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gränsen förlagda Västra armén. Han åtföljde
Adlersparre på dennes tåg till Stockholm och
blef 1812 befordrad till löjtnant. Äfven
i 1814 års norska fälttåg deltog han samt
utnämndes 1815 till ryttmästare och adjutant
vid 1:a kavalleriinspektionen, men lämnade
1822 krigstjänsten. Som hufvudman för sin
ätt bevistade han riksdagarna 1817—18, 1823,
1828—30, 1834 och 1840—41 samt gjorde sig vid
dessa känd som framstående oppositionsman. Från
1823 var han ordf. i riddarhusutskottet och
vid riksdagen 1834 i ekonomiutskottet. Hans
häftiga uttryck, särskildt hans skarpa kritik
af regeringen 1828—30, vållade ofta dramatiska
uppträden på riddarhuset. Vid 1840—41 års riksdag
blef han ordf. i statsutskottet, men råkade där
i meningsskiljaktighet med sina gamla politiska
vänner i en af riksdagens viktigaste frågor:
betäckandet af bristen i kabinettskassan. Han
reserverade sig mot utskottets beslut
i denna fråga (1841) och bröt från denna
stund fullständigt med oppositionen. Han
kom vid denna tid i gunst hos Karl Johan och
var erbjuden att bli statsråd. Han blef 1842
t. f. och 1843 landshöfding i Stockholms län. På
samma gång slapp och häftig, blef han impopulär
bland sina underordnade och utsattes för en
rättegång på grund af egenmäktigt förfarande med
spannmålsundsättningsmedel, hvarpå han skildes
från tjänsten 1849. Han bedömes af samtida som
en hederlig och rättänkande medelmåtta. — Han
var medarbetare i Anckarsvärds och G. Hiertas
tidning "Den svenske medborgaren" och utgaf
1839 Tankar om reformer, där han föreslår
en 2-kammarrepresentation, sammansatt
af de hufvudsakligaste ståndsklasser
inom landet. Hans Minnen ur min lefnad
(omfattande tiden 1791—1852) trycktes 1892 i
"Hist. tidskr." (12:e årg.) och äro af vikt
för historien om unionens uppkomst. Jfr
Kr. Stenhammar, "Bilder ur riksdags- och
hufvudstadslifvet etc." (1902—03), och Warburg,
"J. G. Richert" (1906). 1—6. Fr. W. 8. V. K—r.*
10. (V. S—g.) 11—12. (R. F.) 13. J. Th. W. (L. S.)
14—16. (L. S.) 18. (L.S. K. W—g.) 19. (L. W—m.)


Horn (af Rantzien), svensk adlig ätt, härstammar
från Tyskland och kallar sig efter Rantzien
(ett gods i Pommern, Rantziens socken, emellan
städerna Greifswald och Anklam). Med den
finsk-svenska ätten Horn till Kankas och dess
förgreningar har den intet samband. Karl XII:s
tappre general Henning Rudolf H. af Rantzien (se
nedan) blef friherre 1701 och grefve 1719, och
från honom härstammar den 1892 på svärdssidan
utgångna grefliga ätten H. af Rantzien. En annan
gren af ätten blef 1719 friherrlig, men utdog
redan 1775. En tredje gren, härstammande från
generalmajoren Jakob Fredrik H. af Rantzien,
hvilken 1751 blef svensk adelsman och 1763
friherre, utdog som friherrlig 1782, men på dess
adliga nummer adopterades 1778 hans
syskonbarn, sedermera generalmajoren
Samuel Henrik H. af Rantzien hvars ätt
upphöjdes 1797 till kommendörsätt samt ännu
fortlefver. I Skåne lefver en på riddarhuset
ej introducerad gren af ätten H. af Rantzien,
och äfven i Pommern fortlefva grenar af ätten.
B. S.*


1. Henning Rudolf H., grefve af Rantzien,
krigare, riksråd, f. 1651 i Pommern,
d. 9 maj 1730, blef 1664 volontär vid
artilleriet, 1679 öfverstelöjtnant och 1681
kommendant på Keksholm. 1695 utnämndes han
till generalmajor, kommendant i Narva
och öfverkommendant på alla fästningar
i Ingermanland. Det var H., som genom sitt
lysande försvar 1700 räddade Narva från att
falla i tsar Peters händer. Till belöning för
sin bedrift upphöjdes han 1701 af Karl XII i
friherrligt stånd. Vid Narvas andra belägring
dukade H. under för öfvermakten och måste
efter ett fruktansvärdt blodbad 10 aug. 1704
uppgifva staden. Han blef af ryssarna hållen i
det strängaste fängelse ända till 1714, då han
utväxlades. 1715 blef han generalfälttygmästare
samt 1719 riksråd och grefve. I det politiska
lifvet spelade han icke någon mera framstående
roll. Biogr. af O. Sjögren (lärov. progr., 1887).

2. Gustaf Jakob H., friherre af Rantzien,
den föregåendes brorson, hofman, f.
1706, upphöjdes jämte sina syskon 1719 i
friherrligt stånd, utnämndes 1731 till
kammarherre och 1744 till hofmarskalk
hos dåv. kronprinsessan (sedermera
drottning) Lovisa Ulrika. I hennes
planer på konungamaktens utvidgande blef H.
tidigt invigd. Han egde kännedom om den af
J. L. Hård utarbetade revolutionsplanen 1756 och
sökte att genom penningutdelningar och på annat
sätt befordra densamma. Troligt är dock,
att han ingick i dessa stämplingar endast af
eftergift för drottningen och under förhoppning
att "dessa idéer skulle förgå såsom flera
andra". Planen upptäcktes emellertid, och H.
dömdes 16 juli 1756 till döden samt afrättades
på Riddarholmen i Stockholm 23 juli s. å.

3. Baltsar Filip H., grefve af Rantzien,
sonson af H. 1, sjöhjälte, f. 1736, blef
1756 löjtnant vid amiralitetet och 1767
kaptenlöjtnant samt har fäst sitt namn vid minnet
af slaget vid Hogland 17 juli 1788, där han,
då öfverstelöjtnant, förde befälet å skeppet
"Vasa". Under bataljen sårad till döds, yttrade
han till sin närmaste man, löjtnant Lagerstråle,
de bekanta orden: "Du skall svara mig inför Gud,
om du stryker flagg". Han dog samma dag.
1—3. (L. S.)

Horn [hårn], W. O. von, pseudonym för Örtel,
Ph. F. W. (se d. o.).

Horn [hårn], Eduard, ungersk-fransk
nationalekonom och politiker, f. 1825, d. 1875,
deltog i den ungerska resningen 1849 och måste
därefter gå i landsflykt, först till Tyskland
och Belgien, 1855—69 i Paris, där han blef fransk
medborgare, men erhöll

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>