förvärfvade H. sig dock en plats i astronomiens historia, dels genom sin observation af Venuspassagen 24 nov. (g. st.) 1639, dels genom sina undersökningar i månteorien. Hans iakttagelser rörande Venus' gång öfver solskifvan voro de första och intill 1761 de enda, som i detta hänseende funnos att tillgå. Genom sina studier öfver månens rörelse kom han till öfvertygelsen, att dess bana kunde, om man låter excentriciteten variera inom vissa gränser samt ger åt apsidlinjen en oscillerande rörelse, representeras genom en ellips, en förklaring, hvars riktighet sedan af Newton matematiskt bevisades. — H:s uppsats Venus in sole visa offentliggjordes af Hevelius 1662; öfriga efterlämnade skrifter utgåfvos under titeln Astronomia Kepleriana promota et defensa (1672—73; ny tillökt uppl. Opera posthuma, 1678). (B—d.) Horror vacui, lat. (naturens "afsky för tomrummet"), var enligt Aristoteles orsaken till, att ett lufttomt eller luftförtunnadt rum fylldes af den vätska, med hvilken rummet stod i förbindelse. Jfr Torricellis försök. Horrox. Se Horrocks, J. Horrör (fr. horreur), fasa, afsky; hvad som väcker fasa, ryslighet. Hors [år], fr., utom, utanför. — Hors de combat [år də kå̃ba'], fr., urståndsatt att strida, icke deltagande i striden (både egentl. och fig.). — Hors (de) concours, fr. Se Concours. -- Hors de mon pouvoir [-må̃ povωa'r], fr., utom min makt, öfver mina krafter. — Hors (de) ligne [-linj], fr., utomordentlig, oförliknelig. Horsa. Se Hengest. Horschelt [hå'r-], Theodor. tysk målare, f. 1829 i München, d. där 1871, utbildade sig mest på egen hand. Han gjorde studieresor i Spanien, Oran och Algeriet samt vistades 1858—63 i Kaukasus, där han deltog i flera krigiska expeditioner. Sanning i uppfattningen och elegant teckning utmärka hans arbeten, oljemålningar och akvareller. Bland de förra märkas Den fångne Schamyl inför furst Barjatinski (1865) och Stormningen af Schamyls skansar på berget Gunib (1868). Han illustrerade Ch. Boners "Chamois hunting in the mountains of Bavaria" (1853). Nya pinakoteket i München eger af H. Arab till häst (i olja 1853) och akvarellen I löpgrafvarna framför Strassburg. Jfr monografi af Holland (1890). G—g N. Hors d'oeuvre [år dȫvr], fr., öfverloppsverk; mellanrätt (urspr. omedelbart efter soppan); smörgåsbord. Horse-guards [hå̄'s-gādṡ], eng., eg. hästgardet, en kasernbyggnad vid Whitehall i London, där förr äfven inrymdes ämbetsrum för högste befälhafvaren för armén. Äfven sedan detta ämbete afskaffats, begagnas ibland termen "horse-guards" för att beteckna arméns högsta militära förvaltningsmyndigheter till skillnad från den civile krigsministern. Horsens, dansk stad i östra Jylland vid det inre af Horsensfjord, är en af Danmarks äldsta och vackraste städer samt en af dem, som varit stadda i starkaste utveckling under nyare tid. 22,327 inv. (1906), omkr. tiodubbelt antal under loppet af 100 år (1800: 2,400). Liflig handel och många betydande industriella anläggningar; en klädes- och bomullsfabrik sysselsätter omkr. 850 fria arbetare och därjämte fångarna i tukthuset (uppfördt 1847—53 för 400 manliga fångar); svinslakteri, 3 banker och 3 sparbanker. Gymnasium och seminarium för kvinnor. Sedan 1868 går den östjylländska statsjärnvägen förbi H., men äfven 4 enskilda järnvägar utgå från H., mot nordöst till Odder (sedan 1904), mot sydöst till Juelsminde (sedan 1884) och 2 väster ut mot heden (sedan 1891 och 1899). Redan på 1100-talet präglades mynt i H., och under medeltiden funnos flera kloster där. V. om H. byggde Erik Menved borgen Bygholm, som nu är en herrgård; senare byggdes i ö. ut mot hamnen Stjernholm, som blef länsinnehafvarens residens, men förstördes kort efter 1670. H. blef fruktansvärdt sköfladt under krigen 1627—59. I H. bodde 1782—1802 den afsatte ryske kejsaren Ivan VI:s fyra syskon (brorsbarn till danska änkedrottningen Juliana Maria) och 1809—29 den frånskilda prinsessan Charlotta Fredrika (konung Fredrik VII:s moder). — Vid Horsensfjord, ligga n. ut Stensballegaard och s. ut Boller, bägge hörande till grefskapet Frijsenborg, i fjordens mynning ön Hjarnö. Se vidare O. Fabricius, "H:s kjöbstads beskrivelse og historie" (1879). E. Ebg. Horse-power [hå̄'s-pa͡uə], eng. (förkort. H. P.), mek., hästkraft (se d. o.). Horsetzky, Adolf, edler von Hornthal, österrikisk officer och skriftställare, f. 1847, inträdde 1861 som officer vid 30:e fältjägarbataljonen och deltog i fälttåget i Böhmen 1866, där han blef svårt sårad vid Königgrätz. Sedan han med utmärkelse genomgått krigs-(hög-)skolan, flyttades han till generalstaben, användes någon tid som lärare vid krigs-(hög-)skolan äfvensom till särskilda uppdrag. Generalmajor 1891, brigadchef 1892, fältmarskalklöjtnant och divisionschef 1895, flyttades H. 1902 som militärkommendant till Zara (Dalmatien) och blef 1904 feldzeugmeister och chef för 1:a armékåren (i Krakau). I svenska Krigsv. akad. invaldes H. 1895. H. utvecklade en tid ett flitigt författarskap, omfattande bl. a. Der russisch-türkische feldzug in Bulgarien und Rumilien i877—78 (1878), Vorlesungen über strategie (1892; "Föreläsningar öfver strategi", 1895) och den af stora kartor åtföljda Uebersicht der wichtigsten feldzüge der hundert letzten jahre (1888, 6:e uppl. 1905). C. O. N. Horsford [hå̄'sfəd], Eben Norton, amerikansk kemist, f. 1818, d. 1893, studerade för Liebig i Giessen och utnämndes 1846 till professor i kemi vid Harvard college i New Cambridge. H. egnade sig med stor ifver åt kemiens praktiska användningar. 1856 offentliggjorde han sin metod att vid brödbakning ersätta jästen med en blandning af sur fosforsyrad kalk och tvåfaldt kolsyradt natron (se Bakpulver). Vidare uppfann H. ett förfaringssätt att framställa kondenserad mjölk (1851—53) och åstadkom ett preparat af kött och mjöl, som införts i nordamerikanska armén, m. m. Horsforth [hå̄'sfå̄th], köping i engelska grefsk. York (West Riding), vid Aire, biflod till Ouse. 7,785 inv. (1901). Klädestillverkning. J. F. N. Horsgök, zool. Se Beckasin. Horsham [hå̄'ʃəm], stad i engelska grefsk. Sussex, vid floden Arun, n. om Brighton. 9,446 inv. (1901). I West H., 5 km. västligare, ligger Christ's hospital, ditflyttadt från London 1902.