Horsky, Franz, ritter von Horskysfeld, framstående österrikisk jordbrukare och jordbruksförfattare, f. 1801 i Bilin i Böhmen, d. 1877, främjade i hög grad utvecklingen af jordbruket i Böhmen som föreståndare för landtbruksskolan i Libiegitz-Rabin (1849—56), genom sin mönstergård Kolin (från 1862) och skötseln af öfver 20 främmande domäner, dem han styrde som "wirtschaftsrat". Han verkade med ifver för stärkelse-, sprit- och sockerfabrikationens bedrifvande i samband med jordbruket. H. adlades 1863 och upphöjdes 1867 i riddarståndet. Skrifter: Die vollkommene drillkultur (1851), Neues ackerungssystem (1852), Keine düngstätte, keine jauchenbehälter mehr (1854), Allgemeine fruchtwechselwirthschaft (1861—63), Mein streben, wirken, meine resultate (1873; 2:a uppl. 1874) m. fl. (H. J. Dft.) Horsley [hå̄'sli]. 1. William H, engelsk musiker, f. 1774 i London, d. där 1858, organist i flera kyrkor i London samt stiftare af sångklubben "Concentores sodales" (1798—1847), utgaf och komponerade s. k. "glees" (se Glee). 2. John Callcott H., den föregåendes son, engelsk målare, f. 1817 i London, d. där 1903, gjorde sina studier vid Londons konstakademi och vardt i hemlandet mycket populär genom sina genrebilder (Schackspelarna, Ungdom och ålderdom, Faderns graf m. fl.). Han utförde äfven fresker: Religionen (1845), Satan såras af Ithuriels lans (efter Milton, 1847, liksom den förra i parlamentshuset), Den förlorade sonen m. fl. H. är representerad i nationalgalleriet och South Kensington-museet. H:s Recollections of a royal academician utgafs 1903. 3. Charles Edward H., den föregåendes broder, f. 1822 i London, d. 1876 i New York, lärjunge af Moscheles, Hauptmann och Mendelssohn, lefde mot slutet af sitt lif i Australien och Nord-Amerika. Af hans kompositioner uppfördes på musikfester i England oratorierna Gideon, David och Joseph. 1 o. 3. A. L.* 2. (G—g N.) Hor-sok [hårsåk], de med de civiliserade tibetanerna (bod-dji) besläktade vilda folk, som bebo de ofantliga högslätterna i norra Tibet. De delas i hor-pa, i v., och drok-pa, i midten, sok-pa (till största delen mongoliserade), i ö. ända bort mot Kukunor och Tangut. På de senaste språkkartorna (se Cust, "Sketch of the modern languages of the East Indies", 1878) upptager hor-pa-språket hela norra Tibet. Det är för öfrigt så godt som okändt. (K. F. J.) Horst, geol., ett af förkastningssprickor på alla sidor begränsadt större parti af berggrunden, som bibehållit sitt ursprungliga upphöjda läge, under det att berggrunden på sidorna därom genom förkastning nedsänkts till lägre nivå. Vogeserna och Schwarzwald m. fl. samt inom Sverige Omberg, Romeleåsen, Kullen m. fl. äro horstar. Jfr Graf 3. E. E. Horst. 1. Kommun i preussiska reg.-omr. Münster (Westfalen). 14,887 inv. (1905). Maskinfabriker, stenkolsgrufvor. — 2. Kommun i preussiska reg.-omr. Arnsberg (Westfalen) vid Ruhr. 5,022 inv. (1906). Järn- och stålverk. J. F. N. Horst, Ulrich Angelbert von der, friherre, befälhafvare för den schleswig-holsteinska armén 1850—51, f. 1793, d. 1867, deltog än i preussisk, än i rysk tjänst i krigen mot Napoleon 1812—15, tog våren 1850 afsked ur preussisk tjänst och inträdde i den schleswig-holsteinska upprorshären som generalmajor. Han förde i slaget vid Isten (25 juli s. å.) den brigad, som vid Övre-Stolk genombröt den danska brigaden Baggesen. 8 dec. s. å. öfvertog han efter Willisen befälet öfver den schleswig-holsteinska hären, men kunde icke vidare uträtta någonting af vikt. Horstberg, geol., berg och bergshöjder, som till bildningssättet äro horstar. Horta [å'rta], hufvudstad i portugisiska distriktet H., omfattande öarna Fayal, Pico, Flores och Corvo bland Azorerna, belägen på sydöstra sidan af Fayal. 6,734 inv. (1900). Förträfflig redd, den enda i hela ögruppen, där fartyg utan fara kunna ankra. Telegrafkabelstation (3 linjer). Meteorologiskt observatorium. J. F. N. Horta [årta'], Victor Pierre, belgisk arkitekt, f. 1861 i Bruxelles, studerade i Frankrike och Tyskland, är en af representanterna för samtidens moderna sträfvanden inom arkitekturen. Hans förnämsta verk är Folkets hus i Bruxelles (1899), ett af modernismens bäst belysande alster, förträffligt i disposition och proportioner. H. är professor vid Université libre i Bruxelles. G—g N. Hortativ (lat. hortativus, af hortari, uppmana), som innehåller en uppmaning. Horten, stad sedan 1 jan. 1907 i Jarlsberg og Larviks amt, i Norge, på Kristianiafjordens västra kust. 8,886 inv. (1900). Före 1836 var det en obetydlig plats med få inv., men tillväxte, alltefter som krigsflottans etablissemang flyttades dit från Fredriskværn. Den 1 km. långa Hortentangen jämte de i n. v. liggande Lövö-Mellemö och Östö bildar en utmärkt hamn. I enlighet med förslag af en 1818 tillsatt kommission beslöts, att Hortentangen skulle blifva marinens hufvudetablissemang och befästas, och arbetena härför bedrefvos sedan, allteftersom medel beviljades. Först 1850 kunde flottstationens egentliga ditflyttning ske. Befästningarna, af hvilka de flesta först senare blefvo färdiga, utgjordes af citadellet (för 25 kanoner) på Hortentangens högsta punkt, Kyllinghovedet, två strandbatterier, det ena för 8, det andra för 13 kanoner, fortet Den norske löve, på den 1 km. n. om Hortentangen liggande ön Vealös, för 30 kanoner, sju kanonuppställningsplatser för 23 cm. kanoner och ett öppet jordverk, hvartill på senare tid kommit två batterier för positionskanoner mot landsidan. Vid Oskar I:s besök på platsen i aug. 1855 fick etablissemanget, som nu utgöres af varf, docka, mekaniska verkstäder, marinmuseum m. m., namnet Karl Johans værn. 1864 ditflyttades sjökadettskolan från Fredriksværn. Då emellertid norska flottans hufvudstation vid H. numera kan anses ligga så godt som fullständigt blottad mot sjön, ha på senare tid försteg väckts att antingen befästa den 4 km. längre i s. liggande Bastö och den utanför Moss liggande Jelö eller och flytta hela etablissemanget till annan plats; men ännu har man ej kommit längre än till öfverflyttandet af de moderna fartygen till Melsomvik (se d. o.). Inloppet till H. upplyses af Bastö fyr. O. A. Ö. L. W:son M. Hortense [årtã's], Eugénie H. de Beauharnais, drottning af Holland. Se Beauharnais 8. Hortensia, bot. Se Hydrangea.