Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 1157-1158 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hospodar ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

motsvarar således norröna mytologiens Höder
(isl. Höðr). Se Balder.

Hotho [hå’tå], Heinrich Gustav, tysk
konsthistoriker, f. 1802, d. 1873 i Berlin,
blef 1829 professor vid universitetet och 1858
direktör för k. museets kopparstickssamling. Hans
förnämsta arbeten äro Geschichte der deutschen
und niederländischen malerei (1842—43),
Die malerschule Huberts van Eyck (1855—58;
ofullb.), Die meisterwerke der malerei vom ende
des 3. bis anfang des 18. jahrhunderts in photo-
und photolithographischen nachbildungen (börjadt
1865; ofullb.) och Geschichte der christlichen
malerei (1867—72; ofullb.). H. utgaf äfven
Hegels "Vorlesungen über die aesthetik" (2:a
uppl. 1842—43).

Hotman, nomadiserande arabstam i prov. Fessan
(se d. o.).

Hotman [åtmã’], François, fransk rättslärd,
f. 1524 i Paris, d. 1590 i Basel, öfvergick 1547
till protestantismen, var från 1555 lärare i
juridik i Strassburg samt blef 1562 professor
i juridik i Valence och 1567 i Bourges efter
Cujacius. Hans lärjungar där räddade honom från
att falla ett offer för katolikernas fanatism
efter Bartolomeinatten (1572). H. flyttade
därefter till Genève och 1579 till Basel. De
förnämsta af hans skrifter äro Franco-Gallia
(1573), i hvilket han påstår, att Frankrike
var en val-, icke en arfmonarki samt häfdar
folksuveräniteten och folkrepresentationens
uteslutande lagstiftningsrätt, samt på
den romerska rättens område, där H. var en
af den s. k. franska skolans främsta namn,
bl. a. L’Anti-Tribonian ou discours sur l’estude
des lois (1567, 1603, 1609), De actionibus
(1548), Commentarius verborum juris (1558,
1569), Jurisconsultus (1559), Antiquitatum
romanarum libri V (1584). Efter hans död
utgåfvos hans samlade (Œuvres (1599—1601).
(Rld.)

Hot Springs [hå’t spriȵṡ], "heta källor". 1. Stad
i nordamerikanska staten Arkansas. 9,973
inv. (1900). Se Arkansas Hot Springs. —
2. By i South Dakota, vid Fall river. 1,319
inv. (1900). Mineralkällor.

Hotspur [hå’t-spə̄], eng., "hetsporre", tillnamn
på sir Henry Percy, f. 1364, d. 1403, äldste
son till 1:e earlen af Northumberland. Se Percy.

Hott (isl. Hǫttr) l. Hottur, nord. sagohist.,
hette en yngling vid Rolf Krakes hof, hvilken
de öfrige hirdmännen alltid hade till spott
och spe, ända till dess Bodvar Bjarke tog
vård om honom och lät honom dricka blodet
af ett rofdjur. H. vardt sedan en tapper
kämpe och fick namnet Hjalte den hugprude.
Th. W.*

Hottentottbröd, bot., namn på Testudinaria
elephantipes (se Dioscorea).

Hottentottisk !as (kraal).

Hottentotter, den numera allmänt antagna
namnformen för den inhemska folkstam, som
vid tiden för Kapkoloniens grundläggande
(1652) innehade största delen af Afrika s. om
Oranjeflodens hela lopp och som själf kallar sig
khoi-khoin ("människo-människor", nom. pl. af
khoi-p, "människa"), men af de omgifvande
Bantufolken (kaffrer) benämnes ama-!eja
l. ama-lau ("leja- l. lau-folket"). Khoi-khoin,
hvilka jämte papua bilda en särskild ras, den
tofvigt ullhåriga enligt Fr. Müllers
indelning, omfatta egentliga khoi-khoin
(hottentotter) och san ("ur-invånare",
buschmän). Enligt egna traditioner skola
khoi-khoin förr varit bosatta i östra
hälften af Syd-Afrika, men därifrån
undanträngts först mot s. af kaffrerna,
sedan utmed västra kusten åter åt norden af
européerna. Hottentotterna indelas numera
i tre tydligt skilda grupper: koloniala (i
Kap-kolonien bosatta) hottentotter, !kora och
nama. De förstnämnde — hvilka i Syd-Afrika alltid
åsyftas med namnet hottentotter, då de bägge
senare, ehuru af alldeles samma ras, alltid gå
under sina ursprungliga namn — ha fullkomligt
förlorat sin nationalitet och utgöra bastarder
af ursprungliga hottentotter samt européer och
indiska eller afrikanska negerslafvar. De tala
en med alla möjliga främmande element uppblandad
holländska och söka att i seder och klädedräkt
alltmera likna de sedan flera generationer
fullkomligt acklimatiserade européerna. Af de
många stammar, hvilka de äldsta och viktigaste
källorna uppräkna, fortlefver ännu blott
!gri-stammen, visserligen starkt uppblandad,
men nationellt oberoende, i det n. om Oranjes
mellersta lopp belägna Griqualandet. Något
renare flyter hottentottblodet hos !kora,
vanligen kallade !korana, hvilka förekomma
spridda bland de koloniale hottentotterna
och äro på väg att äfvenledes förlora sin
nationalitet. Den enda återstående representanten
af den äkta hottentottrasen är, till ett antal
af omkr. 60,000, nama, vanligen, men olämpligt,
kallade nama-qua, bosatta dels i det s. k. "Lilla
Namalandet", s. om Oranjes mynning, dels som
själfständig stam i det n. därom belägna "Stora
Namalandet", utmed västra kusten mellan Oranje-
och Swakopfloderna. — Om hottentotternas
antropologiska och etnografiska förhållanden
lämnas underrättelse af bl. a. svenskarna
Sparrman och Anderson samt framför allt af
Fritsch ("Die eingeborenen Süd-Afrikas",
1872). Kraniebildningen är dolikocefal,
bakhufvudet starkt utveckladt, pannan liten, men
hvälfd och framskjutande, ögonen små och djupt
liggande, kindknotorna starkt framspringande,
näsroten mycket bred samt näsans hela mellandel
abnormt låg och afplattad (se pl. Afrikanska
folk, n:r 21 o. 22, till art. Afrika). Det
grofva håret växer i tofviga flockar; skägg
och annan hårbeklädnad saknas nästan helt
och hållet. Hudfärgen är smutsigt gulbrun,
kroppslängden under europeisk medelstorlek,
extremiteterna smala och spinkiga, men bålen,
särskildt bäckentrakten, starkt utvecklad med
den abnorma hypertrofi af bakdelen (i synnerhet
hos kvinnor), som fått namn af steatopygi. En
annan abnormitet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>